Annons:
Etikettövrigt
Läst 7319 ggr
Moonwing
2010-11-27 21:27

Vår ökande perception

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vet du har långt din perception kan nå i världen runt dig? Tror du att din medvetenhet kan uppdaga nya dimensioner utanför din omedelbara fysiska omgivning?

Vet du har långt din perception kan nå i världen runt dig? Tror du att din medvetenhet kan uppdaga nya dimensioner utanför din omedelbara fysiska omgivning?

Ett stort antal studier om extraordinär upplevelse och transformativ utövning visar, att vi kan förbättra vår synförmåga oändligt mycket, förfina vår hörsel, utveckla vår kapacitet att förnimma saker genom beröring, öka vår känsla för lukt förädla vår inre kroppsmedvetenhet och uppodla extrasensoriska färdigheter. Vi tror att de flesta av oss skymtar dessa förmågor då och då och vi anser att allihop kan utvecklas vidare.

Vissa vinprovare kan till exempel skilja p tusentals olika årgångar. Parfymexperter kan utskilja upp till trettiotusen dofter. Det finns ?tygkännare? som kan bedöma kvaliteten på tyger även om deras fingrar är täckta med vax.

Vårt balanssinne kan också utvecklas. Vi kan se det hos framstående dansare, dykare, broarbetare och gymaster. Och vi kan uppleva och utveckla vår klärvoajans och perception av subtil kraft. Ta dig en funderare på sådana upplevelser. Vi rekommenderar dig att försöka erinra dig ögonblick, när dina ordinära perceptiva gåvor plötsligt utökades och när ett eller flera av dina sinnen tycktes få nytt liv.
normal
Miljöfaktorer (gestaltfaktorer) som påverkar perceptionen
Perception handlar alltså om intryck som vi får genom våra sinnen, dessa bearbetas sedan i vår hjärna så att de bildar något förståeligt - detta kallas kognition.

exempel:
1 Slutenhet.
Exempel på slutenhet är att hjärnan vill sluta mellanrum till enheter. Några streck kan då exempelvis se ut att vara en cirkel:
2 Likhet.
Hjärnan vill placera sådana figurer som liknar varandra i tabeller och kolumner.
3 Kontinuitet
Hjärnan strävar också efter kontinuitet.
Den vill skapa en helhet av delar, eller ordning i kaos.
Det kan ha varit så stjärnbilderna uppstod?
Andra exempel är molnformationer eller ?gubben i månen?.
För barn finns speciella pussel (söndersågade bilder) som i psykologiska test används för att testa barns perception.
Ur Bonniers Stora Lexikon;
Varseblivning, perception, den process genom medvetandet uppfattar den yttre verkligheten.

Perception ""[av latin percipere, uppfatta], förnimmelse, föreställning,varseblivning.
Genom sina sinnen får levande varelser en mängd information om sin omgivning och sin egen situation.
Perception är de intryck som når medvetandet (varselblivningen).Under evolutionen har sinnen och perceptionsförmågan utvecklats efter organismens behov och parallellt med förmågan att reagera på varsebliven information t e x för att uppsöka den lämpligaste livsmiljön,jaga rätt byte respektive fly undan rovdjur.
Perceptionspsykologi, den gren av psykologin som studerar vårt sätt att uppfatta (varsebli, percipiera) omvärlden. Dess ursprung kan spåras till antikens grekiska filosofer, bl a Epikuros men verkliga studier av hur vårt medvetande får information om vår omgivning började under 1600- talet, främst med Libniz och i viss mån Descartes. Den senare hävdade att en homunculus (liten människa) hade sitt säte i tallkottkörteln och svarade för perceptionen.

Äldre perceptionspsykologi såg medvetandet som ett huvudsakligen passivt återspeglande av omvärlden och behandlade främst olika stimuli (retningar). Först på 1820- talet insåg man att upplevelsen av omvärlden är en tolkning av signaler från våra sinnesorgan som når medvetandet via nervsystemet. Inom gestaltpsykologin i början av 1900- talet började varseblivningen betraktas som en aktiv mental process: vi bygger (medvetet och omedvetet) upp vår världsbild.

Våra sinnesorgan tar emot en mycket stor mängd information men endast delar av denna når medvetandet. Sinnesorganen innehåller receptorer som överför fysiska signaler från omvärlden till nervimpulser, som sänds vidare till hjärnan.

All information i t e x ett blickfång har inte samma betydelse: vi sovrar och koncentrerar oss på det som är av intresse. För våra tidiga förfäder var de största intressena att finna mat och undvika fiender men i vår tid kan vi inrikta oss på annat. Varje individ upplever sin egen värld genom att prioritera viss information från sinnesorganen. Våra erfarenheter, behov, attityder, förväntningar och intressen skapar en beredskap för att ta in just den informationen ur bruset från sinnesorganen som vi finner angelägna.

Perceptionspsykologin var från början närmast en del av filosofin (kunskapsteorin) men har sedan 1800- talet delvis sammanfallit med den experimentella psykologin. Neuroanatomi och neurofysiologi ger idag uppslag till och sätter gränser för perceptionspsykologernas arbete.
Deras forskning ger en hel del praktisk och för gemene man viktig kunskap, t e x då det gäller varseblivning och beteende i trafiken. Se även psykologi, medvetande, sinnesorgan.
DMT bygger på vår kunskap om subliminal perception, dvs hur vår varseblivning fungerar innan den blir medveten.

DMT är utformat av svenskarna Ulf Kragh och Gudmund Smith, för att mäta freudianska försvarsmekanismer. Idén med subliminal perception säger att vi uppfattar saker och händelser omedvetet och också förvränger omedvetet.
Man utestänger vissa intryck (framför allt hotfulla) från att nå medvetandet. Detta är ett s.k. perceptuellt försvar. Idén är nästan lika kontroversiell som de paranormala fenomenen, men den har prövats experimentellt under de senaste decennierna och används bl.a. av svenska försvaret, främst för att välja ut piloter åt flygvapnet.

Testet består i att för fp visa ett antal hotbilder under bara ett kort ögonblick, innan det är fysiologiskt möjligt att uppfatta bilden, och se hur denne reagerar. För varje ny visning ökar man exponeringstiden och försökspersonen får berätta vad han tyckte sig se.
Testet avbryts när försökspersonen riktigt uppfattar och rapporterar det han ser. Av det försökspersoncn successivt rapporterar kan man utläsa om han på olika sätt förvränger de intryck han får. Dessa störningar tolkas som ett neurotiskt försvar i varseblivningen, som har samband med ångestbenägenheten enligt psykoanalysen.
Om man kan avläsa stark avskärmning och ett stelt varseblivningsförsvar antyder det att försökspersonen har dålig tillgång till förmedvetna processer, dvs är starkt neurotisk.

Testets användning inom parapsykologin har blivit uppmärksammad. Man kan med testet förutsäga om försökspersonen kommer att lyckas bättre eller sämre i sina gissningar eller valreaktioner än vad slumpen skulle givit. Det har gjorts flera försök med ESP - DMT, bl a av Martin Johnson och Erlendur Haraldsson, och de har givit klara samband. De som är mindre neurotiska och har bra tillgång till förmedvetna processer har en tendens att uppnå bättre resultat på ESP-test än vad de borde göra enligt slumpen.
normal
Ur Where Science & Magic Meet (sid 18)
Det finns forskning inom parapsykologin som använder the Defence Mechanism Test (DMT) för att förutsäga vem som är mest psibenägen.

DMT använder en hotande bild som visas subliminalt, men inte så subliminalt att du inte vet att den är där, bara tillräckligt för att du ska se att det är något där, men inte kan se vad det är. Du ombeds sedan rita vad det är du ser. Sedan visas samma bild en gång till, fast lite tydligare, och du ombeds än en gång att rita vad du ser.

Detta fortsätter tills du kan beskriva bilden korrekt.
Från dina beskrivningar av bilden medan den var subliminal och gränsen för när du slutligen uppfattade den är det möjligt att komma fram till hur försvarande du är och vad för sorts försvarsmekanismer du använder för att hindra hotande information från att nå medvetandet.
Filter som skyddar vårt medvetande från att bli överväldigat av intryck.

Alias: bortfiltrerat av våra försvarsmekanismer, andra filter och barriärer, det undermedvetna filtrerar, filter, filterteorin, försvarsmekanismer, perceptionsfilter och skyddsmekanismer
normal

Det har visats att vårt medvetande bara kan hantera ungefär sju saker samtidigt.

Våra sinnen registrerar många saker i vår omgivning. Vårat undermedvetna tar emot informationen, jämför den med tidigare minnen och gör scenarios där tänkbara resultat jämförs med aktuella mål. I slutändan är det bara en liten del av all denna information dom når medvetandet. Det undermedvetna sollar normalt bort allt som är ointressant eller gamla nyheter.

Psykologin kallar detta filterteorin. De filter som skyddar vårt medvetande från att bli överväldigat kallas för skyddsmekanismer. Dessa är i huvudsak skyddande, men om de blir för starka blir de blockeringar.
Människor som inte har tillräckliga filter blir psykotiska. Men de måste minska sina filter för att bli psibenägen.
Källa Where Science & Magic Meet (sid 19)

Ett bra exempel på hur vi undviker oönskad information från att nå vårt medvetande ges av Norman Dixon i hans ljusfläcksexperiment. I detta experiment satt en person och tittade in i en maskin ungefär som i en kikare för två ögon. De kunde se en ljusfläck mot en neutral bakgrund. De bads att vrida en ratt tills ljusfläcken försvann in i bakgrunden. Ljusfläckens styrka mättes.

Därefter visades i hemlighet ett ord för dem som var fysiskt synlig men inte så att man kunde se det medvetet. Än en gång ombeddes de att vrida ratten så att ljusfläcken försvann in i bakgrunden. Än en gång mättes ljusstrykan.
Detta gjordes flera gånger för många olika ord. Man fann att gränsen för när personer inte längre kan se ljusfläcken varierade i enlighet med den emotionella meningen hos det subliminala ordet. Folk stärkte sitt perceptionsfilter om orden, så som cancer, skulle kunna göra dem oroliga. Så, även om de inte viste vilka ord som presenterades för dem, höjde deras undermedvetna den perceptuella gränsen för tabun och otrevliga ord.
Detta kallas för perceptuellt försvar, och detta och andra liknande experiment visar vilken enorm kraft det undermedvetna har för var vad vi gör -- och inte gör -- ser, hör, tänker.
Det här testet är så bra på att avgöra försvarsmekanismer, så att det används i skandinavien för dem som söker till pilotutbildning. De som är försvarande är mer benägna att höja sin gräns när de är skrämda och därmed mer benägna att råka ut för olyckor. Dessa upptäcks med testet och accepteras inte för träningen.

Källa; http://paranormal.se/topic/paranormalse.html
Utlagt av Moonwing på Existens

Materialet kommer från flera olika författare och Medarbetare
Referenser;
http://paranormal.se/topic/goran_brusewitz.html
http://paranormal.se/topic/where_science_magic_meet.html

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Tride
2010-11-30 13:11
#1

Intressant. Jag har inte läst hela artikeln, men tex efter det jag dansat tango hela hösten har min balans ökat och mitt dåliga knä blivit bättre. Vissa saker "vet" jag bara, som tex om det finns ett dåligt äpple i de där färdigpackade påsarna de säljer i matbutiken, eller om jag har ett sms i mobilen eller inte.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Moonwing
2010-11-30 18:27
#2

..du ser..Flört!!..-allt går att träna upp..Tungan ute

"Varje individ upplever sin egen värld genom att prioritera viss information från sinnesorganen. Våra erfarenheter, behov, attityder, förväntningar och intressen skapar en beredskap för att ta in just den informationen ur bruset från sinnesorganen som vi finner angelägna."

.vi finslipar oss tom själva genom  urvals-processen..Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: