Krafter och energier

Skildring-Kundalini

2010-10-24 19:38 #0 av: Moonwing

"Jag tänkte att jag faktiskt hade överlevt."

När Elisabeth var klar tittade hon förbluffad på den bild som skulle komma att bli en vändpunkt i lidandet: En nyckel till förståelse av den process som under ett svart år hade hotat att slita sönder hennes tillvaro.

Det här är en berättelse om en helt normal kvinna i 30-årsåldern, med man, barn och ett vanligt jobb, en kvinna högst förankrad i vardagen som sjuksköterska i ett samhälle i Bohuslän, utan särskilt intresse för religion och helt utan kontakt med andliga övningar som meditation eller yoga. Andå hände henne något som tycks helt väsensskilt från den bohuslänska vardagen och som få ännu begriper och vår västerländska vetenskap och medicin helt saknar begrepp för att förklara.

Det synes som om Elisabeths kundalinikraft vaknade.

Kundalini? Få västerlänningar har hört ordet, men fråga efter kundalini i Indien och svaret lär inte dröja. Där räknar man med denna ormkraft, som sägs slumra i varje människas ryggslut och som mystiker i framför allt yogatraditionen kan ägna ett helt liv av träning för att komma i kontakt med och väcka. I Stockholm och Göteborg finns det t o m undervisning i kundaliniyoga, vilken sägs kunna förbereda nervsystemet och påskynda ett uppvaknande av denna sällsamma energi.

Men i Elisabeths fall vaknade kraften spontant. Hon visste inget om den och hade inte bett om den.

-Jag trodde att jag inte var klok. Skriv ett vårdintyg, tvinga in mig på psyk, lås in mig någonstans! sade jag till Thomas flera gånger.

Thomas Nilsson är Elisabeths psykoterapeut. Han jobbar bl a med gestaltterapi och frigörande andning. Vi gör intervjun med Elisabeth hemma hos Thomas i Uddevalla.

Elisabeth gör ett blygt och modigt intryck på samma gång. Hon vill vara anonym, eftersom hon vet att det är många som inte kommer att tro på hennes ovanliga berättelse, speciellt inte kollegerna inom vården. Men samtidigt hoppas hon att en artikel om kundalinifenomenet kan hjälpa andra med liknande upplevelser, som tror att de håller på att förlora förståndet.

Elisabeths kris började sommaren 1990. Hon märkte på signaler i familjen att någonting inte stod rätt till, och hon försökte arbeta med och förändra sig själv.

-Jag försökte hitta nya vägar, men till slut fanns det bara mörker kvar.

-Jag hade med mig en del tunga saker från barndomen, som jag inte har släppt in någon i, och det var oundvikligt att något skulle hända. Jag hade inte klarat mig så mycket längre ensam i det här.

Elisabeth råkade läsa i en bok om frigörande andning och kände genast att det var något som slog an i henne. Hon sökte efter någon som kunde hjälpa henne med denna metod och hittade så småningom Thomas i december 1990.

-Jag var skiträdd, berättar Elisabeth, fattar inte att jag vågade mig dit.

Under andningssessionerna började Elisabeths kropp ta över, den rörde sig utan att hon förstod varför eller kunde stoppa det.

-Jag var inte ett med min kropp, minns hon.

Under våren 1991 fortsatte hon med frigörande andning i kombination med gestaltterapi och bildterapi.

-Det var som att gå rakt ner i mörkaste källaren, det var väldigt jobbigt. Frigörande andning tvingade mig att se det jag inte ville se, jag kunde inte gömma mig för mig själv. Det kom upp tydliga bilder av obehagliga saker som hänt i barndomen.

-När började de här "kundalinifenomenen uppträda?

-Jag hade känt dem i min kropp tidigare, speciellt sista året. Det hände att jag vaknade av rörelser i mitt bäcken, roterande rörelser, som var obehagliga och äckliga. Jag förknippade dem med sexualitet.

-Är det fler ofrivilliga rörelser som uppstått?

-Andningen var påverkad ett tag också. Min man flög ibland upp ur sängen och undrade om jag höll på att dö. Min andning var både väsande och flåsande och gjorde uppehåll ibland.

Behandlingen med frigörande andning fortsatte och de ormlika rörelserna i Elisabeths kropp ökade. Men de stannade alltid till någonstans i kroppen - det fanns blockeringar.

-Det gjorde ont någonstans, och sedan kände jag att rörelsen flyttade sig uppåt. Det var som att den på något vis skulle upp, uppåt huvudet.

-Vad skulle upp, en kraft eller en rörelse ?

-Både och. Den var tvingande, gick inte att stå emot. Det gjorde så ont där den satt, så jag trodde jag skulle dö.

Genom att lägga sin hand på olika punkter hjälpte Thomas rörelsen att komma igenom där den satt fast.

-Är det frågan om rent fysiska smärtor?

-Ja, det har inget med huvudet att göra - hjärnan talar ju om att jag inte är riktigt klok.

Elisabeths medicinska skolning gjorde det givetvis extra svårt att acceptera fenomenen i hennes kropp.

-Hade en patient kommit till mig, innan jag gått igenom det här, och blivit sådan, så hade jag dragit min läkare i armen och sagt att vi nog får göra någonting här!

De sensationer som fick Elisabeth att undra om hon var klok, var bl a ljudhallucinationer, som rasslet av skördemogen säd på ett fält, vidare värme, kyla, skrämmande skarpa visioner samt intensiva inre ljusupplevelser.

Thomas Nilsson trodde tidigt att det kunde röra sig om ett fall av kundalini. Han kände igen många av symtomen från litteraturen. Men han sade inget till Elisabeth - förrän han såg bilden av ormarna som hon hade målat hemma. Då kände han sig ganska säker och riktade in sitt arbete på att få Elisabeth att acceptera kraften, och gå med den i stället för mot.

Elisabeth säger sig ha enorma komplex för att måla - kan inte göra en gubbe. Det var den starka oron i kroppen som en dag fick henne att fatta kritorna.

-Jag kan inte förklara hur jag målat den här bilden, den bara blev så. Jag tittade på den och tänkte -- har jag målat den?

-Om du tittar på bilden nu, vad ser du då?

Elisabeth tänker etter en stund och säger sedan:

-En moderkaka som sitter fast någonstans, och utifrån den går ormarna upp och håller runt barnet.

-Har ormarna en betydelse för fostrets framfödelse?

-Ja... eller att de vårdar fostret, varligt håller om det.

-Alla är ju rädda för ormar. Men jag kan ju se kraften i det här, en kraft som går från djupet och uppåt.

-Ögat i bilden, vad står det för?

-Öga kan väl vara att det känns så ensamt där i det svåra, men att det ändå finns någon som ser processen.

Det avgörande i bilden är ormarna.

-Jag funderade mycket över rörelserna i kroppen, och på något sätt blev det ormar. Om man ser en orm ringla sig fram - precis så känns rörelserna.

-Bilden fick ju stor betydelse för mig, eftersom jag är diagnostänkare - äntligen har han satt en diagnos på mig.

Samtidigt som Elisabeth blev lättad blev hon också rädd.

-Kundalini... Jag undrade vad Thomas hade sett, jag hade ju aldrig hört talas om det. Det kändes så främmande, konstigt och mystiskt.

Även om Elisabeth är en människa som verkar stå med båda fötterna på jorden, har hon haft mystiska upplevelser tidigare i livet, t ex en oförklarlig intuition ibland vad gäller patienternas problem, varsel om sin pappas död och en förmåga att veta vad folk tänker säga.

-Förr kände jag bara att det var underligt, men nu kan jag bejaka det som en positiv och naturlig del av mig själv, något som jag vill lära mig att använda i mötet med människor.

Thomas och Elisabeth vittnar samstämmigt om att hon på ett år - ett mycket svart och slitsamt år - har genomgått en stor förändring. Det yttre beviset är att hon gått från stor övervikt till normalvikt, men det som betyder mest är förstås den inre förvandlingen.

Självförtroende, livsglädje, ny självbild och ny världsbild är några av processens resultat, som också påverkar hur hon bemöter patienter i sitt arbete.

-På något sätt känns blodtrycksmätningen oväsentlig i dag. Det är liksom bara bra att ha något att pula med medan vi känner på varandra för att sedan gå in på vad som är väsentligt: Hur har du det annars?

-Vad har det betytt för dig att få veta att det finns något sam heter kundalini?

-Egentligen ingenting. Det är ju oväsentligt vad det heter. Men det är ju lite skrämmande att tänka att den där kraften har varit i mig, att den är i mig. Men positivt också, för den har ju hjälpt mig att bli hel. Den öppnade för hela Elisabeth så att jag kunde ta itu med saker.

Trots sitt yrke tvivlar Elisabeth i dag inte på att kundalinikraften är en realitet.

-Det har varit en jätteprocess i min kropp med den här rörelsen, och jag har känt av energin mycket intensivt. I perioder fick jag ingen sömn och jag kände det som om jag låg en decimeter ovanför madrassen. Processen höll igång i kroppen även om jag gjorde annat.

-Den har fixat det här för mig på något sätt! Jag är jättetacksam för det. Folk kan tydligen sitta och meditera i flera år för att hitta det här, och varför drabbar det då mig?

***

De som har forskat och tänkt kring kundalini varnar för alltför stor fascination för fenomenet, eller till och med högfärd - kraften kan missbrukas likaväl som brukas. Men Elisabeth känner inget behov av att studera fenomenet närmare, eller att ägna sig åt meditation eller yoga.

-Jag är fruktansvärt ointresserad av sånt, jag känner mig fullständigt mättad som det är nu.

-Vad som är viktigt för mig är helhetskänslan och att ha friska, sunda, raka, äkta relationer med människor, att vara Elisabeth helt och fullt.

***

Som terapeut har Thomas Nilsson lärt sig mycket av arbetet med Elisabeth. Men han var många gånger rädd för de enorma krafter som utvecklade sig inför hans ögon. Han var inte alltid säker på att utgången skulle bli så positiv som den blivit.

-När jag såg den bild Elisabeth hade gjort, vågade jag ta steget fullt ut och behandla det som kundalini. Jag blev faktiskt glad när jag förstod det, för det är en oerhörd gåva egentligen, en renande och balanserande process, en terapi inifrån.

-Men det viktiga är inte att slå fast att Elisabeth har haft en kundaliniupplevelse. Det viktiga är att hon har låtit en process få utvecklas i sig utan att avbryta den, och den har lett henne till större helhet.

-Det finns i många myter en bild av det som Elisabeth har gjort: resan genom själens mörker, som man måste göra som människa för att förändras och komma upp på andra sidan.

-Det är ingen sjukdom till döds, utan en resa till hälsa. Ofta går man in och stoppar den med mediciner utifrån symtom för att man inte ser vad symtomen berättar. I vissa fall är det viktigt att använda mediciner, om det är en uppenbart patologisk process. Men i Elisabeths fall var det inte det.

I vissa länder, t ex Indien och alltmer i USA, tar läkare kundalinitenomenet på allvar, och Thomas Nilsson hoppas på en öppning även i Sverige.

-Man måste våga prata om det, precis som man gör med nära-dödenupplevelser. NDU-er är inga bevis för ett liv efter döden, men de som haft dem måste tas på allvar. På samma sätt är det med Elisabeths kundaliniupplevelse: när hon vågar gå igenom det här, ja då upplever hon sig som mer hel. Bevisligen är hon en helare människa i dag - och det är det enda bevis man kan begära.

Hur ska man beskriva känslan av att ha gått igenom själens mörka natt, ha kommit upp hel på andra sidan och fått ett nytt liv? Elisabeth gör det ganska bra när hon vänder sig till Thomas:

-Kommer du ihåg att jag sade till dig att det enda jag vill är att kunna gå ut på trappan, dra ett djupt andetag och tänka: Så underbart, så HÄRLIGT att jag lever! Jag hade inte gjort det på så länge.

-Faktum är att jag har gjort det nu. Jag tänkte att jag faktiskt hade överlevt.

-Fan alltså - jag lever ju!

 

Källa:Paranormal.se

Ur Tidningen Sökaren (nr 4, 1992, sid 10)

Utlagt av Moonwing

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-25 09:54 #1 av: rore

Spännande och intressant läsning,,,

Tack Winge flickanKyss

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2010-10-25 13:17 #2 av: Tride

Har inte läst hela artikeln, men fint att du lagt ut den, Wingen. vi behöver kunskap om det här.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-10-27 14:49 #3 av: Moonwing

#1 ..vassego..KyssFlört

#2 Ja, du har rätt..folk tar alldeles för lätt på kroppens egna inneboende resurser..KyssSkrattande..eller så gör de tvärtom..-ignorerar dem totalt..kanske samma sak??OskyldigTungan uteSkäms

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-27 16:37 #4 av: Tride

Både kroppens o själens resurser nedvärderas.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-10-28 03:30 #5 av: [Jeremina]

Jag säger bara wow och att jag känner igen i stort sett alltihopa. Nu vet jag inte hur många gånger jag har skrivit om detta på sajter och även här.

Men ingen har trott mig, jag har fått skäll, blivit förlöjligad och flera har provat att skrämma upp mig på olika sajter.

Jag kan säga att jag blev så rädd första gången och jag trodde att jag blivit tokig. Så ringde jag till ett medium som jag känner och hon sa att jag skulle inte analysera något alls utan bara följa med och avsluta när jag själv ville.

I början av 2009 skrev jag ett inlägg på ÖN "Efter sex" om just detta för jag sammankopplade det också med sexualitet. Men det handlar ju bara om denna typ av andning som jag faktiskt använt just för att få dessa "mutipla, ni vet" Skäms

Jag har inte mått så bra på många år som jag gör nu både fysiskt och psykiskt.

Det är lite lustigt för jag tänkte på detta med kundalini idag på eftermddagen och så går jag in och läser det du lagt ut Moonwing..

Mycket tack och nu känner jag mig inte ensam.....jag såg de ringlande ormarna som kröp ut ur min kropp och kom inte tillbaka, så var min frigörelse....wow och tack igen nu ska jag lägga mig och njuta av livet och allt positivt jag har.

Ha det gott och läs hela artikeln för den är såå bra Kyss

Anmäl
2010-10-28 17:57 #6 av: Moonwing

Tack, goa Mina..ja, många har nog trott de var "knäppa"-då de upplevt detta..faktum är att jag själv tänker tillbaka på många "felbeh" pat, på "Stormen"-när jag arbetade där en gång i tiden.Skäms

...-men vi visste inget då..nu börjar ju vetenskapen närma sig det andliga områdena..och nu minsann händer saker..härlitt!Tungan ute

..skönt att du fick nytta av artikeln..då känner man att "man gjort något"..å inte bara lagt ut en massa "bokstäver"..Skrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-28 21:45 #7 av: Aldebaran

De har behandlat Kundalini "offer" på Lillhagen i över 40 år.. Så detta är inget nytt.

Det finns så mycket annat (förkänningar) till verklig kundalini. Det är det man upplever i de flesta fall. Blir det verklig kundaliniresning så lär du märka det. I 9 fall utav 10 så blir du ett fall av och till för psykvården om inte för livet så under flera decenier.

Vid en verklig Kundaliniresning så är det möjligt att följa med, men inte avsluta när man själv vill, för det går liksom inte..

Så man bör tänka sig noga för med vad man håller på med i dessa fall då man "bara" befinner sig i "bruset" eller varför inte kalla det utkanterna...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-28 21:51 #8 av: Moonwing

..i "bruset"..var ett mycket passande ordval! Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-28 22:03 #9 av: Aldebaran

ja... tack Moonis...

Det är ju faktiskt vad det är.... De flesta tror ju att de haft verkliga resning som man klarat alldeles utmärkt.

Jag har personligen träffat ett par personer (förutom min mamma) som trodde att de hade verkliga resningar och allt var mycket bra. De fortsatte med sina "expriment" och töjde på gränserna.... Tills....   De fick känna på vad en verklig kundaliniresning innebar.

Detta med Kundalini är ingalunda något nytt utan var mycket på tapeten under 50-talen och 60-talen.. För att därefter falla lite, nu med hjälp av internet och olika Yogaprogram så har det tagit fart igen. Men få människor inser vad det är de håller på å leker med.. Det är som att sätta ett barn vi ett elutag å låta det leka fritt med detta. Det kan bli en kittlande känsla vid ett tillfälligt överslag som kittlar i hande/armen. Men när den riktiga kontakten sker mellan barnet och starkströmmen så är det allt annat än en kittlande känsla som drabbar det barnet....

Kanske lite banalt men ändå en hyfsad bild på vad som sker...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-28 22:22 #10 av: Moonwing

Ja, det är sant Alde, ..har varit "nära kanten"..(min teraputt bestämde att alla hennes pat. var tvungna att gå på kursen vad jag kalla idag för; "gå igång")..-du vet säkert vad jag menar!

..å detta för att få läkintyg som fk krävt-helt sanslöst..som tur slutade jag innan jag blev för sjuk-jag var ju inte mentalt frisk (hade gått in i den berömda väggen, med magsår..bla,bla)

..men effekterna som kvarstod..går aldrig bort, en väckt Kundalini är en väckt sådan..å kommer alltid att pocka på uppmärksamhet..inget trevligt om man inte förstår vad som händer..mig skrämde det rent ut s "skiten ur"...FörvånadFlört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 02:41 #11 av: [GunillaR]

Jag har haft en spontan Kundaliniresning. Det inträffade 1996. Jag började min andliga "öppning" 1995 då jag dels började på konstskolan, dels började lära mig genom meditation kontakta min andliga guide och dels började lära mig tarotkorten.

För att göra en lång historia kort så hade jag en period då jag på fullaste allvar trodde att jag höll på att förlora mitt förstånd, att jag var på väg att bli mentalsjuk. Jag vågade inte berätta detta för någon anna än min väninna. Hon skrattade och sa -" ja du så där känner vi nog oss alla lite till mans".

I två veckor låg jag i min säng och kunde inte röra mig, för varje gång jag rörde mig så smällde det någonstans i kroppen, speciellt i huvudet, som om någon hade haft en ledning med elektricitet inkopplad i ming och slog av och på. Samtidigt som jag hade några fantastiska hallucinationer. Jag gick till läkare och fick utskrivet Fontex eftersom läkaren trodde jag hade en svår depression.

Den reste sig då till hjärtchakrat och stod sedan stilla ett antal år. För ungefär ett år sedan så gick den genom halschakrat, det gjorde ont. Men för övrigt inga obehag. 

För inte så länge sedan gick den igenom pannchakrat och det var en mäktig upplevelse. Det riktigt smällde till och ett sprakande färgsken uppstod, detta var mitt i natten och jag vaknade av det. Det var en fantastisk upplevelse som jag till och med försökte mig på att måla (en dålig ide).

Så nu väntar jag bara på nästa steg, får hoppas det kommer snart.

 

Anmäl
2010-10-29 03:06 #12 av: Moonwing

"gick den igenom pannchakrat och det var en mäktig upplevelse. Det riktigt smällde till"

..känner igen det där..såg "omvärlden som genom ett ocilloskop-tusen diamanter som gnistrade"..väldigt vackert-men väldigt otäckt..så jag sprang till optiker å en hjärkir. jag kände..men hade inget fel på synen..ingen tumör..åt inte mina mediciner heller(fast jag borde)-för jag blev så rädd..fy attan..sicken resa det var.

...jag är inte människa än idag, fast jag inte ville hände en massa konstigt posetivt med..jag fick svårt att jaga,älska(lusten dog)lusten att jobba övertid..vart tog den vägen..ville bara in i skogen å "vara"..

Jag tror hjärna å själen EJ var samstämda..å jag funderar fortfarande på hur jag skall dämpa processen..det är väldigt svårt att skilja på en depression/psykotiska upplevelser och en resning, eftersom de slingrar sig in i vartannat och kan trigga igång varandra om man är i obalans..å farligt är det med..näe,..kunskap/insikt skall komma med mogenhet-ej tvingas fram!

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 12:38 #13 av: Tride

Jag läser om era upplevelser. Tungan uteför många år sedan gick jag igenom en period som är svår att beskriva. Den handlade om en förändrad verklighetsuppfattning. Jag "såg" saker. Inte spöken o sådant, utan möblerna i mitt hem kunde lyfta sig från golvet tex, Inte hög, ngn cm sådär. Dessutom kom jag i kontakt med osynliga varelser och väsen, som jag inte såg men kunde känna.Förvånad Fick hela tiden känslan av att vara kontaktad från andra dimensioner, kanske andra världar. Detta varade något år. Jag gick i terapi. Jag pratade med en god vän som var terapeut, och rentav kunde känna igen sig i min upplevelse.

Terapeuterna förstod förstås ingenting. Den mest effektiva hjälpen kom några år senare, då jag kom i kontakt med buddhismen och lärde mig meditera enligt deras metoder. Jag tror inte att det handlade om kundalini-resning, eftersom jag inte riktigt känner igen mig i det ni beskriver. Däremot började minnet vakna, dvs det djupare minnet av tidigare liv. Det tog ut mig på långa resor och möten med nya människor och andra kulturer och livsuppfattningar. Mycket tror jag handlar om att vår västerländska kultur lägger tabu-locket på dessa slag av upplevelser, och hämmar i stället för att hämta kunskap och förståelse. Obestämd

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-10-29 16:20 #14 av: Moonwing

Fantastiskt, Tride!..-man önskar att kunskapen var större..men det kommer, i takt med vårt växande!Flört

Det finns något av kundalini i det du beskriver-"väggarna" emellan våra världar uppfattas som tunnare..eftersom sinnet är mer öppet och vi ej förberett kroppens naturliga skydd emot sånt (om vi sas pressat fram en resning av misstag).

...just därför måste!- man , som du beskriver..ha stöd!Glad

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 16:21 #15 av: Aldebaran

Mycket intressant att få ta del av era upplevelser.. Tack Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-29 16:24 #16 av: Moonwing

Vasego, Alde..det är ju så svårt detta..-även att veta vad, man själv upplevt..Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 17:08 #17 av: [GunillaR]

Jag ska tillägga att jag köpte en bok om Kundalini-resning när mina konstigheter satte igång. Inte visste jag vad Kundalini var för något, men när jag var i butiken "Planetstadens Böcker" i Malmö, föll min blick på denna bok.

När Kundalini reser sig så bränner den bort gamla nervbanor, gamla känslor och allt gammalt som ligger och spökar som hindrar den andliga fortsatta utvecklingen. Om man inte är beredd på detta så kan man få mycket stora besvär under denna process, både fysiska och psykiska.

Jag tror att jag slapp undan ganska smidigt ändå eftersom när själva "bränningen" var över så blev jag en annan person och upplevde det som en befrielse. Jag var också mycket aktiv med meditationer och det tror jag också hjälpte mig att gå igenom det hela, så att jag kom ut "hel, ren och läkt".

 

Anmäl
2010-10-29 19:24 #18 av: Moonwing

En verkligt rätt genomförd i tid samstämd med hela människans med-harmonierande system, så verkar det som om resningen mer eller mindre -aldrig!, låter dig bli den samma..både på ont å gott. Slutprodukten verkar vara en mycket uppöjd i sinne å själ individ, som är i total harmoni med allt och alla-så det är nog väldigt få, som verkligen nått dit..än!

"Men hur vanliga är dessa drag och eftereffekter till ett fullständigt kundaliniuppvaknande? Gopi Krishna anser att kundalini är grunden för alla mystiska upplevelser. I en av sina böcker om kundalini säger han att det är..

... outsägligt [men] att man kan få en vag föreställning om det genom att beskriva det som den högsta fulländning av behag, storslagenhet, harmoni, frid, kärlek, extas, förundran och Iycka, så intensivt kombinerade att sinnet för ett ögonblick utsläcks under extasens anstormning.

De kundalinimedierade upplevelserna leder till en permanent...

... förvandling av hela livet. De leder till en orubblig tro på Guds existens, även om man tidigare varit skeptiker. De leder också till en radikal förändring i livsmönstret hos dem som tidigare bara varit själviska. I stället handlar de i en anda av altruism, barmhärtighet och välvillighet, hjältemod, självuppoffran och till och med martyrskap... De mer avancerade mottagarna av denna nåd får en stor skaparkraft som formar dem till instrument för att upplysa mänskligheten.

Ett fängslande exempel på den här typen av kundaliniuppvaknande och dess eftereffekter är Gopi Krishnas självbiografiska bok Kundalini.

" I The Awakening of Kundalini skriver han: Inträdet i ett högre medvetande ger åt sinnet en skarpt förmåga att uppfatta framtiden. Vad man då ser är en bild som är så fruktansvärd att jag av hela mitt hjärta önskar att en stor nåd frälser människosläktet från att drabbas av dess fasor (s 30)."

Gopi Krishna, The Awakening of Kundalini

Källa; Paranormal.se

Detta sista här, belyser hur allvarlig, en sådan väg till upplysning är-för det är så den skall vara, ej en maktfaktor i ont syfte.

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 19:47 #19 av: Aldebaran

Morgaine: Hel, ren och läkt. Det var inte dåligt. Det låter ju som om du står på trösklen till 4:e invigningen, dvs fullkomligheten..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-29 20:10 #20 av: [GunillaR]

# 19 - Ja du ibland känns det som att min själ inte hör hemma här längre. Och att jag bara skulle vilja ta ett språng - nu! Ju mer jag känner att jag utvecklas ju mer känner jag samtidigt att det är otroligt svårt att uppleva det "mörker" som ligger över planeten.

Förresten vad händer vid 4:e invigningen? Jag är säker på att här finns en artikel om detta. Hur vet man?

 

Anmäl
2010-10-29 20:27 #21 av: Moonwing

"Genom yoga, meditation och andningsövningar finns det risk att bli både fysiskt och psykiskt sjuk. Det visar både indisk kundalini-litteratur och västerländsk andlig vetenskap.Kundalinikraften ligger slumrande i rotchakrat när adepten väcker kraften så reser den sig i genom alla chakran uppåt mot kronchakrat.

Innan detta så har renings,utrensningsövningar mentala och kroppsövningar och andningstekniker mantran meditation och många förberedelser varit proven för att komma dit,övningar som förstärker bl.a. nervsystem och körtlar för att dessa ska kunna bära kundalini kraften.

Anledningen är att energin i kundalinins eld kan skapa livsfarliga skador utan en långa förberedelse, och en läromästares expertis, erfarenhet, seende, som vägledning och uppbackning.

Kundalinielden skall sedan automatiskt kunna bränna bort mentala och fysiska orenheter, som t ex materiella, jordiska begär, gammalt skräp från detta och tidigare liv.

Det personliga egot skall brytas ner. bort rester som ligger kvar i chakran från detta och alla tidigare liv.Varje chakra är kopplat till olika funktioner i kroppen som alla har kopplingar till den yttre världen,dessa rester av disharmoni och oupplyst relaterande binder annars adepten i sin utveckling.

Avhållsamhet från sexuell samlevnad rekommenderas för att energin skall behållas och förhöjas.

Det finns tre kanaler, nadis, i ryggraden. Pingala, den högra, är dynamisk, maskulin, eld, solenergi och kreativ. Ida, den vänstra, är passiv, feminin, kylig, månenergi och lugnande.
När dessa två är i balans, är livskraften, prana, i jämvikt, och då kan kundalinin stiga upp genom sushumna, den centrala kanalen, som är högspänningskraftens ledning. Det är den kungliga vägen. Felaktigt utlöst kan elden bli okontrollerad och bryta ner hela nervsystemet.

"Tillståndet av den första extasen och hänryckningen, avlöses av förlust av livskraft, håglöshet, depression, ångest, förvirring och upplevelser av att vara attackerad av onda osynliga makter, eller att man drabbas av Jag är Messias-syndromet. I värsta fall kan man bli sinnessjuk eller att eldens härjningar upplevs som om man brinner upp inifrån, och det kan t.o.m. orsaka döden, eller motsatsen, man fryser till is, dvs blir förlamad.
Rätt aktiverad, under ledning av en mästare, guru, som själv genomgått processen med lyckad utgång, kan man nå den högsta gudskraften och få högre medvetande, övernaturliga förmågor och frid.

Kundalinienergin, den vita kobran, har då nått kronchakrat och man har uppnått samadhi, d.v.s. upplysning, och man är invigd i sanningen.
Shakti, den kreativa feminina kraften, har förenats med den maskulina Shiva, det rena medvetandet.

Det individuella jaget har smält samman med Brahman, d.v.s. man har blivit ett med Gud, och behöver inte längre inkarnera på jorden. Sammansmältningen är en enorm inre ljusupplevelse."

Källa;Paranormal.se

 

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 20:28 #22 av: Aldebaran

Fjärde invigningen var den som Jesus av Nsareth tog på materiens kors.

Det var där han blev frälst ifrån kötet, dvs frin från reinkarnationes hjul..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-29 20:31 #23 av: Moonwing

När man "smält ihop med gudsmedvetandet", fattar jag det som att ens jorderesa är över..??Förvånad

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 20:35 #24 av: [GunillaR]

# 22 - Måste man lämna sitt jordiska liv för att uppnå detta?

Anmäl
2010-10-29 20:43 #25 av: Moonwing

Nej men när man nått den upplysningsgraden..behöver man inte inkarneras..på jorden,igen...Tungan ute

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-10-29 20:48 #26 av: [GunillaR]

# 25 - Men då så! Då kan jag ägna mig åt att måla i lugn och ro. Flört

Anmäl
2010-10-29 20:56 #27 av: Aldebaran

Japp Morgaine...

Det kan du...Ganska säkert i åtskilliga inkarnationer till Flört

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-29 20:59 #28 av: [GunillaR]

# 27 - Det låter lovande. Nästa gång jag kommer hit ska jag välja andra förutsättningar så att jag kommer ut med min konst vid tidig ålder. Flört

Anmäl
2010-10-29 21:04 #29 av: Aldebaran

Du får dina förutsättningar utifrån vad din "intjänade" karma, god såväl som ond påbjuder.

Ditt över jag tvingar ditt underjag att bygga de tre lägre kropparna Mental-Astral samt tillsut den fysiska utifrån vad just du förtjänar...

Jag har mina förutsättningar utifrån min karma, å andra personer har sina förutsättningar...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-29 21:56 #30 av: [GunillaR]

# 29 - Jag hoppas i alla fall att det blir lugnare än detta livet, för det känns som jag har gått igenom ett antal reinkarnationer i detta jordeliv. Men på samma gång så känns det som att jag till slut hittat tillbaka till mitt jag, den person jag föddes till. Svårt att förklara....

Men jag förstår samtidigt att det har varit en nödvändig resa för mig.

Anmäl
2010-10-30 11:38 #31 av: [magicadehex]

Har vi verkligen ett jag?

 

Vänligen/Magica

Anmäl
2010-10-30 14:43 #32 av: Aldebaran

Ja, vi har "två jag" tom.....

Ett personligt jag som vi har i detta nuvarnade liv sedan ett sk "överjag" som är ditt egentliga du.

Det som har begär efter olika saker, lidelser, avundsjuka, mm är ditt outvecklade personliga jag.

Det som tänker, har samvete och är medvetet (ibakgrunden) är ditt egentliga jag.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-30 18:00 #33 av: [magicadehex]

Men är inte det en illusion?

 

Vänligen/Magica

Anmäl
2010-10-31 00:38 #34 av: Aldebaran

Varför?

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-31 00:55 #35 av: Aldebaran

Vi utgår ifrån att vi reinkarnerar, alltså har många liv här på jorden.

Anledningen att vi inte minns så mycket av våra föregående liv är att det lägre jaget (personligheten) upplöses när desinkarnationen når Kausualplanet/medvetandet.

Där tankas våra livserfarenheter över i Överjaget (individen) dvs. ditt egentliga du. Varefter själen en tid vistas i detta medvetandtillstånd innan den "beordras utav ditt tänkande JAG att återvända reinkarnera. Den bygger då upp en ny kropp i mentalplanet av mental materia, sedan fortsätter den till astralplanet å bygger där upp den astrala kroppen. Den enda kropp vi inte bygger själva är den fysiska som bildas med hjälp utav det föräldrapar du utvalt som mest lämpligast utifrån din hittils intjänade karma.

Denna nya personlighet (det lägre jaget) är ju som nämnts helt ny och kommer inte ihåg tidigare inkarnationer helt enkelt för att den inte har haft detta tidigare...

Alltså kan denna personlighet vi nu har inte vara ditt egentliga jag, utan något som måste till för att bilda den materiella kroppen. Samt som styrs om än bara i viss mån av ditt överjag.

Det personliga jaget tenderar ju att ta över och inte lyssna på sin herre. Ibland kommer små stygn/fragment igenom från ditt egentliga JAG och det speglas starkast av smavetets röst inom dig.. Den bör man lyssna på.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-31 02:02 #36 av: [GunillaR]

# 35 - Det där var en bra förklaring Glad

Anmäl
2010-10-31 02:22 #37 av: [magicadehex]

Det är nog lätt att tro att vi har ett individjag i den upplevelse som utspelar sig för oss i detta nu.

 

Vänligen/Magica

Anmäl
2010-10-31 02:00 #38 av: Aldebaran

#37.. Ja, åtminstonde för mig.. Jag är ganska säker på det... Överjaget eller Atman som det också kallas i esoteriska kretsar är ju den gnista av GUD varifrån vi alla är.

Personligheten förändras ju ivarje inkarnation.. Jag kan ju lika gärna bli kvinna i nästa liv och du man.. Alltså förhoppningsvis med nya personligheter då...Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-10-31 14:53 #39 av: [magicadehex]

#38 Okej :)

Anmäl
2010-11-01 11:03 #40 av: Tride

Jag ser våra  jag i olika inkarnationer som möjligheter till utveckling av djupare insikter.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-11-01 11:10 #41 av: Aldebaran

Ja, det är ju det som är själva meningen med det hela.. Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-01 12:13 #42 av: Shakti

#35

Men om det nu i det gudomliga inte existerar några dualiteter, som t.ex. ett jag som ju bara är en separation mellan mig och dig eller mellan mig och dom, så "vems" livserfarenheter är det då som överförs till "vems överjag", om ordet vem ändå bara är en dualitet som i det gudomliga inte existerar?

Anmäl
2010-11-01 12:35 #43 av: Aldebaran

Hej Shakti, det var längesedan Glad

Det är en mycket bra fråga som jag ofta ställt mig själv, jag har inga svar som jag kan lägga någon grund för. Men jag börjar själv tro på att vi visserligen är gnistor av gudomligheten men aldrig kommer att återvända helt upp i denna, utan allt eftersom univerum expanderar och förändras så uppstår nya möjligheter för oss.

Alltså jag tror personligen att någon form av dualitet eller likande kommer att finnas men fråga mig inte hur och i vilken form.

Jag har svårt att tro att vi bara blivit utsända likt gnistor för att bara sedan återvända och gå upp i samma form som vi komifrån. Till vilken nytta då och varför? (frågor som jag ställer mig själv)

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-01 13:33 #44 av: Shakti

#43

Hej, javisst är det längesedan Glad

Säkert finns det någån mening med att det är som det är, även om vi bara skulle vara utsända likt gnistor för att när vi dör åter bli ett med det gudomliga. Eller kanske det är som Samarpan säger, att det bara är omgivningen som förändras och att vi alltid befinner oss på samma ställe. Att det bara är det som vi uppfattar som vår omgivning som förändrar sig. Precis som när man drömmer på natten är det ju omgivningen som förändras och inte din kropp som flyttar på sig. I så fall är vi alltid ett med det gudomliga och då innbillar vi oss bara den här världen, men säkert finns det någon mening med att det är så, om det är så, även om vi aldrig får reda på den.

Problemet är bara att det inte finns en endaste människa som kan ge en svaret på vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi går när vi dör, trots att det är frågor som människan har ställt sig från tidernas begynnelse, så finns det ingen som har svaret. Vi kan bara göra oss föreställningar, men dessa föreställningar är dualistiska medan det som vi försöker att föreställa oss inte är dualistiskt och därför är allt som vi kan föreställa oss helt fel.

Anmäl
2010-11-01 13:37 #45 av: Aldebaran

Visst är det så att vi befinner oss på samma ställe i universum hela tiden. Det är bara medvetandenivån som förändras. Dina Astral och Mentalkroppar och alla andra av de samanlagda 7 kända medvetandenivåer befinner sig på samma punkt som din fysiska kropp gör i detta nu...

Ingen människa kan ge dig svar inte jag heller det måste komma innefrån. Jag kan bara säga dig vad jag vet och känner, du kan barar ta åt dig vad du själv känner att du kan. Så är det ju med oss alla.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-01 14:22 #46 av: Shakti

#45

Nu menade jag inte att vi befinner oss på samma ställe i universum hela tiden, utan att vi redan befinner oss i det gudomliga, i det som vi inte kan föreställa oss.

Glad

Anmäl
2010-11-01 14:34 #47 av: Aldebaran

Visst gör vi det... Den högsta medvetandenivån är ju det gudomliga. Vi befinner oss i denna likväl som ialla de andra medvetandenivåerna på en gång.

Det är som att befinna sig en en 7-rums lägenhet men bara ha access till et rum (det fysiska) vi anar det astrala genom våra känslor, men vi vet inte riktigt var vi har det rummet.

De andra nivåerna/rumen kan vi ju bara försöka föreställa oss genom de banala ord som står till vårt förfogande. Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-01 14:54 #48 av: Shakti

Ja men det är ju just våra föreställningar om de andra rumen som alltid är fel.

Anmäl
2010-11-01 17:44 #49 av: Aldebaran

Ja, självfallt är det för de mesta fel, vi kan ju inte ens föreställa oss dem.

Vi kan väl ägna oss åt där vi för närvarande befinner oss. Astral och Mentalplan finns det ju viss forskning om och sedan får man precis som alltid ta in det som man kan ta in.. Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-02 11:14 #50 av: Shakti

Men om nu världen som vi upplever den ändå bara är en illussion och likt en dröm löser upp sig när vi dör så skulle det ju betyda att precis allt (förutom det gudomliga som vi inte kan föreställa oss) som utgör vår verklighet (den dualistiska världen) upphör att existera för oss, inklusive astral och mentalplan som ju också hör till den dualistiska världen.

Anmäl
2010-11-02 11:48 #51 av: Aldebaran

Jag tror ju inte att den dualistiska världen upphör för oss.

Jag har svårt att ta in och tro på att vi en gång är utsända som gnistor utaven gudomlighet och arbeta oss igenom alla helveten bara för att återvända till samma gudomlighet som om inget hade hänt...

Det måste finnas något annat enligt mitt sätt att se...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-02 12:53 #52 av: Shakti

Så länge vi lever kommer dualism aldrig att upphöra, för att dualism är förståndets uppfinning. Men när vi dör och vi inte har något förstånd längre och slutar inbilla oss den här världen upplever vi (eller det som finns kvar av oss) det gudomliga. Men hur det gudomliga är kan vi naturligtvis inte göra oss några föreställningar om med förståndet. Det enda vi kan är att få glimtar av det gudomliga om vi lyckas tysta ner våra tankar i meditation.

Anmäl
2010-11-02 13:05 #53 av: Trollvind

Kanske är det så här:

Jag tänker mig, som flera av er, att vi sändes ut som dessa gnistor ur den gudomliga källan.

Vi lever oss sedan igenom alla dessa liv och utmaningar för att utveckla vårt medvetande.

Och i slutändan har vi kommit så långt det bara går i utveckling.

Och DÅ kommer nästa uppgift, att skapa alltihop igen, på egen hand. Alltså inte återgå till något ursprung, utan själva skapa ett eget nytt universum, själva sända ut nya gnistor som går igenom hela utvecklingskedjan igen... tills DE kan skapa nya universa.

Så ser jag på saken (just nu) Flört

Fast nu blev det väl lite OT. Tråden handlar ju om Kundalini.

Jag har en fundering där... det nämns att depression kan vara en aspekt av en kundaliniresning. Någon som kan utveckla det lite? Jag har gått in och ut ur depressioner nästan hela livet, men aldrig fått en diagnos eftersom alla tester jag gjort visat att det inte finns minsta fel på mig. Tycker detta är så himla märkligt.

Anmäl
2010-11-02 13:25 #54 av: Shakti

#53

"Och DÅ kommer nästa uppgift, att skapa alltihop igen, på egen hand. Alltså inte återgå till något ursprung, utan själva skapa ett eget nytt universum,"

Men är det inte det som vi gör redan nu, att vi skapar det dualistiska universet som vi lever i med våra egna tankar?

Anmäl
2010-11-02 14:07 #55 av: Trollvind

Nej, så menar jag inte. Det jag talar om är att rent, fysiskt, praktiskt SKAPA ett helt universum från skratch.

Men skapa med våra tankar? Hur menar du att det går till? Skapar du ett helt universum redan, alldeles själv med hjälp av enbart din mentala aspekt? Eller är det som du beskriver, i själva verket, en subjektiv skapelse av din personliga verklighetsuppfattning?

Jag tror att det vi eventuellt kan åstadkomma med våra tankar i det stora hela, är nog av betydligt mindre slag än man skulle vilja tro.

 

Anmäl
2010-11-02 15:42 #56 av: [magicadehex]

#54: Ja Glad 

 

Vänligen/Magica

Anmäl
2010-11-02 18:18 #57 av: Shakti

#55

Jag menar också att hela det fysiska universet är skapat av våra tankar, men kanske du uppfatttade det som att vi skapar det som händer fysiskt med våra tankar. Men vad jag menar är att förståndet inbillar sig att leva i en dualistisk värld, fast vi egentligen inte är separerade från helheten.

Anmäl
2010-11-03 23:47 #58 av: Trollvind

Shakti
Ska man skapa något måste man befinna sig på en högre punkt än det som ska skapas. Så för att skapa ett nytt universum behöver man befinna sig på den högsta möjliga punkten - allvetandet - det fullständigt upplysta medvetandet.

Tankarna befinner sig på en punkt som är oerhört mycket lägre än det jag pratar om. Möjligen kan man säga att tankarna (mentala och högre mentala) är det högsta vi kan uppnå i fysisk/mänsklig skepnad och i så fall kan man ju på sätt och vis säga att vi skapar med våra tankar. Men bara på en lägre nivå.

Det jag talar om är den högsta nivå vi kan uppnå som medvetanden. Alltså när vi gått hela vägen från potentiell, slumrande medvetenhet till fullständigt uppväckt allvetande. På den skalan ligger tankarna ganska lågt.

Jag tänkte inte dra igång någon längre diskussion om detta eftersom tråden trots allt handlar om något annat. Jag ville egentligen bara ge en alternativ synvinkel till Aldebarans funderingar om varför "gnistan skulle återvända till ursprunget" och om det inte fanns någon annan förklaring.

 

Anmäl
2010-11-04 18:57 #59 av: Shakti

#58

Men sanningen är ju att vår gudomliga natur befinner sig på högsta nivå. Men orsaken till att vi skapade ett fysiskt universum som egentligen bara är förståndets illusion är att förståndet inte når upp till denna nivå. Förståndet kan bara tänka i dualiteter och därför skapar det en dualistisk illusion (universet vi lever i) som gör att vi känner oss separerade från den gudomliga helheten. För att skapa illusioner behöver man inte vara på en högre frekvens. Det är vad alla människor gör.

Anmäl
2010-11-04 21:27 #60 av: Aldebaran

Shakti... Tror du inte att det är rättare att säga att ursprunget till vår gudomliga natur befinner befinner sig på högsta nivå?

Vi (gnistor) är ju inte där ännu....

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-04 21:41 #61 av: [magicadehex]

#60: Är det inte det upplysningen handlar om? Att bli varse att vi redan är där?

Vänligen/Magica

Anmäl
2010-11-04 21:48 #62 av: Shakti

#60

Vi befinner oss i det gudomliga hela tiden (vår sanna natur). Men dom flesta är bara inte medvetna om det för att vi har vår fokus på förståndets illusion.

 

#61 Jo det är det.

 

 Glad

Anmäl
2010-11-04 22:19 #63 av: [magicadehex]

#62 Glad

Anmäl
2010-11-04 23:53 #64 av: Aldebaran

Tror ändå att det är så att vi blivit utsända likt gnistor för att bygga något annat, inte att återvända till samma bägare igen. Vad var då meningen med alltihop?

Självklart befinner vi oss i det gudomliga hela tiden, vi befinner oss i alla plan/medvetandenivåer hela tiden från mineralriket-växtriket-djurriket till människoriket.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-05 00:14 #65 av: Moonwing

"Livsenergi är den delen av materian som skapar ett medvetande och därigenom bygger en bro mellan världens allt medvetande. Allt liv är ett och fördelas över materia proportionellt efter hur levande vi uppfattar materien. Gudsbegrepp är i detta fall den ursprungliga källan till livsenergi. Den skapande kraften liv och gud."

Källa;Paranormal.se

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-11-06 19:14 #66 av: Shakti

#64

Det där är mänsklig logik och mänskliga tankar, men det är just den mänskliga logiken som inte lämpar sig för att få reda på meningen med livet. Den gudomliga logiken (planen) om det över huvud taget är något som man kan kalla logik, kommer vi aldrig att förstå med vårt mänskliga förstånd.

Och nej, alla dessa plan och medvetandenivår är bara en del av illusionen, precis som den fysiska världen som vi lever i. Letar man efter der gudomliga i illusionen kommer man aldrig att hitta det.

Anmäl
2010-11-06 19:19 #67 av: Aldebaran

mmm enligt din logik, kan det vara så...Shakti.. men vad är det som säger att du har rätt och alla vi andra fel?

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-06 19:36 #68 av: Shakti

För att ingen människa har kommit på meningen med livet och ingen människa har hittat det gudomliga i illusionen. Men en del har hittat det gudomliga när dom tystat ner sina tankar och inte fokuserat på illusionen längre. Det finns ingen anledning att tro att man kan utforska den gudomliga planen med mänsklig logik. Det är lika svårt för oss att förstå den gudomliga planen som det är för en myra att förstå kvantfysik och relativitetsteorin.

Anmäl
2010-11-06 19:47 #69 av: Aldebaran

Ingen människa har kommit på meningen med livet? Jodå det tror jag nog att fler och fler gör, kanske inte i detalj och vad som väntar tillslut, men helt okunniga är många av oss människor inte.

Jag dristar mig ändå till att säga (Shakti) att jag tror jag har åtminstone en aning om meningen med livet..

Sedan detta eviga prat om vad som är illusion eller inte, vad vet vi om det? Egentligen?

 

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-06 20:00 #70 av: Aldebaran

Tror att du generellt underskattar om inte kanske din egen utan andras förmågor att se och känna hur det ligger till med åtminstonde en del saker som har med livet och dess meningar att göra..

Att bara hävda att det är som om en myra skulle försöka förstå kvantfysik och relativitetsteorin, ja kanske det. Men vad har det med själva insikte om hur det kan tänka sig ligga till att göra?

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-11-07 10:41 #71 av: Shakti

Ok. Aldebaran.

Från min synvinkel ser jag det som att det finns dom som vet. Dom vet att dom inte vet och sen finns det dom som inte vet. Dom vet inte att dom inte vet, men tror ibland att dom vet.

Men om du anser att du vet meningen med livet, kanske du kan svara på dom tre grundläggande frågorna som tills nu ingen har kunnat svara på. Vem är vi och var kommer vi i från och vart går vi?

 

Anmäl
2010-11-07 11:49 #72 av: Tride

Inte ens Buddha kunde svara på de frågorna, enligt den klassiska traditionen i alla fall. Eller också ville han inte, tjurskallen. (Tror han var född i det tecknet, tjurens/oxens, alltså en fullmånenatt i maj.) Personligen försöker jag lyssna på min intuition, men då försvinner ofta orden/förklaringarna. Enligt teosofin, dvs vad jag har läst hos Blavatsky, skulle vår hjärna vara konstruerad så att vi skall kunna orientera oss i den materiella världen, men inte gjord för att uppfatta vad som ligger bortom den. När vi tillåter intuitionen ta över försvinner själva frågeställningen.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.