Annons:
Etikettadyar
Läst 4730 ggr
Moonwing
2010-06-13 20:53

Jag-medvetenheten.

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Som människor utvecklar vi jag-medvetenhet. Vi kan reflektera över våra tankar och känslor och fatta medvetna beslut om vad vi vill och inte vill. Vi tycks för närvarande befinna oss vid en vändpunkt då instinkten håller på att försvagas, samtidigt som en intuitiv, medveten samverkan med naturen ännu inte hunnit utvecklas fullt ut. Det tycks som om det mänskligheten framför allt måste lära sig nu är att medvetet samverka med naturen.

Vi, liksom andra väsen, är inga slumpartade, fysiska konglomerat, som upphör att existera när våra kroppar bryts ned. Varje väsen är i sitt allra innersta en andlig individualitet. Denna allra innersta aspekt utvecklas genom att åt sig själv projicera olika medvetandecentra, som vart och ett uttrycker sig genom olika slag av substans - andlig, mental, astral och fysisk.

Det är dessa medvetandecentra som utvecklas. De uttrycker sig gång på gång i substans för att veckla ut allt mer av sin gudomliga potential. Den fysiska evolution som studeras av vetenskapen är endast en fasett av denna individuella inre process.

I egentlig mening kan vi således betrakta all evolution som jag -styrd, då den styrs av varje individs inre jag eller medvetandecentrum. Då detta inre jag ständigt strävar efter att kunna uttrycka allt mer av sig självt, utvecklar det olika förmågor och kroppar - fysiska, mentala och andliga - varigenom det uttrycker sig.

H P Blavatsky beskriver denna process som en av de grundläggande idéerna i hennes verk Den hemliga läran och säger att det finns en obligatorisk pilgrimsfärd för varje själ genom inkarnationens (eller ‘nödvändighetens’) cykel i enlighet med den cykliska och karmiska lagen, så att ingen gudomlig själ kan ha en självständig (medveten) tillvaro innan den har passerat genom alla grundformer av den nu pågående manvantarans fenomella värld samt förvärvat individualitet först genom naturlig impuls och sedan genom självålagda och självuttänkta bemödanden (hämmade blott av dess karma)

- sålunda uppstigande genom alla grader av intelligens…från mineralet och plantan upp till den heligaste ärkeängel (Dhyani-Buddha). Denna för den esoteriska filosofins karaktär så betecknande lära erkänner inga företrädesrättigheter eller särskilda gåvor hos människan andra än dem som vunnits av hennes ego genom personligt bemödande och egen förtjänst under en lång serie av utvecklingsmoment och återfödelser.

Även om vårt inre jag i verkligheten styr vår evolution har vi för det mesta ingen kontakt med denna aspekt av oss själva - vi är omedvetna om den. I stället är vi synnerligen engagerade i det yttre självet, vårt ordinära, vardagliga själv-centrerade medvetande, som vi tror att vi är. Vanligtvis upplever vi att detta personliga själv styr vårt liv.

Vanligtvis är även denna process huvudsakligen omedveten - kanhända reflekterar vi inte över våra tankar, motiv och handlingar och de konsekvenser de må ha för oss själva och andra. En del av den jag-styrda evolutionen blir allt mer medveten om detta ordinära själv och dess handingar, och avgör medvetet vilken väg vi vill gå och ser till så att vi verkligen når vårt mål.

Naturligtvis har många människor mål att eftersträva. De tillämpar självdisciplin och analyserar sitt framåtskridande. Men jag-styrd evolution aktualiserar frågan: vilket "jag" är det som styr? Är det vårt vanliga, självcentrerade jag eller vårt mera universella, inre jag? För de flesta av oss är det det yttre, egocentriska jaget som hela tiden försöker styra. Men i teosofisk bemärkelse förbinder den jag-styrda evolutionen oss med de positiva, andliga krafterna i naturen och i oss själva.

Det är en process där det yttre jaget oupphörligt strävar efter att bli en allt sannare återspegling av det gudomliga medvetandet i varje väsens innersta kärna. Detta för tanken till Sokrates bön: "Må skönheten ha sin boning i min inre själ, och må det yttre och det inre vara såsom ett."

Buddhismen, liksom teosofin, betonar vikten av ett jag-styrt levnadssätt. Buddha beskriver människans villkor och sätter upp ett mål för hennes handlande i sina Fyra ädla sanningar: att lidandet existerar, att det har en orsak, att det kan få ett slut, och att det upphör om man följer den Ädla åttafaldiga vägen. Denna väg innebär: rätt tanke (eller insikt), rätt mål (eller syfte), rätt tal, rätt handling, rätt yrke (eller kall), rätt strävan, rätt vaksamhet eller självbehärskning och rätt koncentration eller meditation.

Att följa denna väg innebär att taga medveten kontroll över alla aspekter av sitt liv och tillämpa andlig, mental och emotionell disciplin i syfte att transcendera den mänskliga tillvaron som vi känner den. Detta mål tilltalar många människor.

Då det gäller detta mål finns en viktig skillnad mellan Theravada- och Mahayanaskolorna inom buddhismen. Theravada framhåller vikten av att rädda sig själv undan lidandet genom att uppgå i Nirvana, och evolutionens mål är arhaten eller buddhan. Mahayana lägger större vikt vid att rädda andra från lidandet genom att stanna kvar i världen för att hjälpa alla varelser att uppnå andlig sällhet. Denna skola förespråkar bodhisattvaidealet. Skillnaden har sin rot i den andliga evolutionens två vägar, själviskhetens respektive medkänslans väg. Valet mellan dessa båda mål har betydelse för vår framtida väg.

Jag-styrd evolution är motsatsen till att passivt flyta med den allmänna evolutionsströmmen, eller att reagera på olika omständigheter på ett omedvetet sätt. Vi kanske undrar: Om vårt inre jag verkligen styr vår evolution hela tiden, varför kan vi då inte flyta med den allmänna evolutionsströmmen, medvetna om att vi till sist kommer att göra framsteg? Detta var kärnpunkten i Buddhas budskap: Vi är alla ansvariga för varje aspekt av oss själva och för våra livsvillkor, och vi har förmågan att skapa vårt framtida jag och vår livssituation precis som vi vill - och vi gör det i varje ögonblick, utan problem.

Varför inte ta kontrollen över vårt framtida arv, vår karaktär och omgivning, i stället för att bara vara passiv eller, ännu värre, aktivt skapa obehagliga framtida förhållanden för oss själva och andra. Frågan är huruvida vi skall fortsätta att lära oss långsamt genom försök och misstag, genom omedvetna eller delvis medvetna handlingar och reaktioner, eller välja vår väg och medvetet vandra den.

Förvisso är det en truism att "livet är en hård skola, men idioten lär sig inte i någon annan". "Bränt barn skyr elden", men hur många gånger behöver vi bränna oss genom lidande och umbäranden innan vi bestämmer oss för att ändra riktning?

Självrannsakan är en viktig nyckel till jag-styrd evolution. Som gudomliga väsen är vi universa i miniatyr och innehåller latent allt det som vår förälder, det större universat, har. Att känna sig själv i grunden är att känna universum på alla nivåer. Genom att se oss själva som vi är genom att förstå våra olika aspekter och hur de samverkar med varandra och genom att förstå varför olika saker sker i vårt liv och i vårt medvetande, kan vi agera utifrån kunskap i stället för okunskap och grunda våra beslut på verklighet i stället för på illusioner eller missförstånd.

Ett gammalt sanskritordspråk ger ytterligare en nyckel: "Vadhelst ett gudomligt väsen önskar, det blir det". Vi är gudomliga väsen innerst inne och det vi önskar - det vi fäster oss särskilt vid, föreställer oss, längtar efter, låter uppfylla vårt sinne - det blir vi. Vad är det vi önskar? Många och ofta motsägelsefulla ting. Men genom de tankar och känslor vi väljer att hysa, genom våra motiv, strävanden och handingar - med andra ord, genom det liv vi lever - visar vi vad vi faktiskt önskar mest, och vi gör oss själva till det vi vill bli.

Att medvetet söka harmoni med den inre gudomen skapar oundvikligen en ännu större harmoni med hela vår omgivning och bringar oss i linje med evolutionens djupaste syfte, det vill säga strävandet efter osjälvisk kärlek till alla våra medväsen.

Artikelförfattare;Sara Belle Dougherty

Källa; Teosofiska läror mm

1. Den hemliga läran I:46-47

Utlagd av Moonwing

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
[yodhe]
2010-06-13 22:46
#1

Tack Wingen! en mycket bra artikel…

I egentlig mening kan vi således betrakta all evolution som jag -styrd, då den styrs av varje individs inre jag eller medvetandecentrum.

Inte konstigt att det ser ut som det gör då, alla vill åt olika håll, blir en salig blandning av karuseller…

Varför inte ta kontrollen…..delvis beroende på att vi har en del karma att utarbeta, sen är inte alla på samma utvecklingsnivå, det krävs för att få en sammansatt enhet…tror jag..

Moonwing
2010-06-13 23:29
#2

Tack, Yodhe!Skrattande

"I stället är vi synnerligen engagerade i det yttre självet, vårt ordinära, vardagliga själv-centrerade medvetande, som vi tror att vi är. Vanligtvis upplever vi att detta personliga själv styr vårt liv."

….ovan, är vi så uppe i, så vi själva.. Tungan ute märker inte driftstyrdheten, -säger någon; "vis sk sanning"..oss då; "Att så här skall du tycka, eller tänka.."

…-så är det raka motsatsen till vad vi söker, som "sanning"..eftersom vi blir "matade" med den.

Riktiga "sanningen"/medvetenheten får vi genom nedan;..alltså inte bara input..utan även bearbetning av "platsen", där inputen sas ska ligga..så den bäddas för mer input Skrattande..annars kommer vi faktiskt inte kunna tillgodogöra oss det nya (gamla) Flört

Detta sätt att bli medveten är långt mer ett dygnet-runt-arbete, än att tex hoppa på en ny läcker "sanning"…(som är frestande att svälja, efterom den är så lätt att..just svälja!)

…förmodligen därför så många liv behövs..Oskyldig

"att taga medveten kontroll över alla aspekter av sitt liv och tillämpa andlig, mental och emotionell disciplin"

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: