Själens resor

Livet efter detta Del;1

2010-05-24 02:46 #0 av: Moonwing

Den spiritualistiska bilden av livet efter detta

 

Spiritualismen vill med sin fenomenologi visa att människan som individ inte upphör att existera när hon lämnar jordelivet. Enligt spiritualismen är det bara den fysiska kroppen som dör, resten av människan lever som s k ande vidare på andra sidan, i det som spiritualisterna kallar andevärlden. Anden har där en subtil kropp av eterisk substans som både invändigt och utvändigt ser likadan ut som den fysiska gjorde under jordelivet, och i den kroppen är det mänskliga jagmedvetandet fortfarande i besittning av sin identitet och alla sina själsförmögenheter. Anden har alltså begär, hyser känslor, tänker, hör samvetets röst, har intuition osv. Den har givetvis också minne, och minns t o m sitt jordeliv. I andevärlden lever anden tills det är tid för den att reinkarnera, dvs födas in på jorden för ett nytt jordeliv. De spiritualister som inte tror på reinkarnation betraktar andevärlden som ett slags förgård till paradiset och det eviga livet där.

Nu finns det inte någon klar och ogenomtränglig gräns mellan vår fysiska värld och andevärlden, ty med sin inre varelse är människan redan under jordelivet förbunden med andevärlden. Information om denna kan därför föras in i vår värld. Dels kan vi under sömn, i näradödensituationer och vid utanförkroppenresor lämna vår fysiska kropp och besöka andevärlden i icke-fysisk gestalt, dels kan vi i vårt dagvakna medvetandetillstånd få kontakt med andarna. De kan sända oss tankar och ibland t o m tala till oss och visa sig för oss. Många människor har upplevt detta vid ett eller annat tillfälle. Särskilt mottagliga för impulser från andevärlden är de sensitiva personer som kallas medier , förmedlare mellan de två världarna.

Medierna samarbetar vanligen med vissa andar som kallas ledare. Dessa kan via mediet överbringa budskap till oss från våra avlidna, de kan berätta om livet i andevärlden, de kan meddela filosofisk undervisning osv. Detta sker vanligen genom att de till mediet sänder mentala impulser i form av bilder, tal, känslor och annat, impulser som mediet sedan efter bästa förmåga får klä i egna ord och föra vidare till oss. Men de kan också i en del fall låta mediet gå i lättare eller djupare trans och då ta viss kontroll över mediets organism så att de kan tala med mediets mun eller skriva med dess hand. De kan med hjälp av vissa medier t o m tala hörbart med sina egna talorgan och göra sig synliga för oss. På så sätt har en del uppgifter om livet på andra sidan kommit oss tillhanda, och det är om dessa den här framställningen skall handla.


Dödsprocessen

De andar som beskrivit livet på andra sidan för oss har ofta sagt att de inte minns någonting av själva dödsprocessen. Efter insomnandet på jorden vaknade de helt enkelt upp igen i andevärlden. Vi har därför inte, som i de många vittnesbörden om näradödenupplevelser, några ingående skildringar av tunnelfärder, möten med ljusvarelser, återblickar på jordelivet etc. Detta är onekligen synd, eftersom vi då hade kunnat jämföra andarnas och de återupplivade människornas berättelser.

Den minnesbrist som andarna visar beträffande dödsprocessen finner vi emellertid också hos flertalet av de människor som återupplivats efter att ha varit kliniskt döda. Över hälften säger att de inte hade någon näradödenupplevelse alls, och de övriga minns vanligen bara brottstycken av det händelsemönster som forskarna med ledning av tusentals näradödenberättelser har ställt upp. Och så kan ju också vara fallet med andarna. Orsaken till att de inte gett oss några utförligare skildringar av dödsprocessen skulle alltså kunna vara att det bara är ett fåtal andar som minns hela händelseförloppet, och att de som gör det inte har berättat alltsammans för oss.

Det lilla material vi fått tycks dock stämma bra överens med det vi har om näradödenupplevelser. Bl a sägs i båda materialen att den döde kan betrakta sin avlagda fysiska kropp och att döden medför en känsla av frid och välbefinnande.


Ankomsten till andevärlden

Men hur det nu än förhåller sig med minnena av dödsprocessen, så tycks det vanliga vara att anden vaknar upp i andevärlden utan att omedelbart inse vad som skett. Särskilt är detta fallet när döden kom oväntad. Anden är samma människa som på jorden - bara minus den fysiska kroppen. Och eftersom den eteriska kroppen har samma ålder och utseende som den fysiska hade på jorden, börjar andelivet där jordelivet slutade. Ett treårigt barn som dör inträder i andevärlden som treåring, en vuxen inträder som vuxen, en åldring som åldring. Det finns dock berättelser, enligt vilka åldringar inträder i andevärlden i föryngrad gestalt.

Anden vaknar upp i en ljus och fridfull omgivning - det kan vara i ett hus eller i en vacker trädgård - och den vaknar med en stark känsla av välbefinnande. Vid uppvaknandet är den inte ensam. Det finns alltid någon eller några andra andar närvarande - ofta släktingar eller vänner - som hjälper nykomlingen till rätta. Man talar om för honom var han nu befinner sig, något som inte alltid leder till avsett resultat. Det händer ofta att nykomlingen inte fattar att han är död, utan tror sig vara kvar på jorden. Detta är kanske inte så konstigt, ty den nya världen tycks inte skilja sig alltför mycket från den gamla. Anden finner sig vara klädd i de kläder den senast hade på sig på jorden, och även de mottagande släktingarna kan vara klädda på ett sätt som den känner igen. Den nya världen förefaller också vara lika fast och materiell som den gamla och ser i stort sett likadan ut.

Uppvaknandet kan vara ganska omtumlande, och anden blir ibland förvirrad och behöver först lite lugn och ro för att finna sig tillrätta. Den blir då omhändertagen på ett lämpligt sätt av andar som har detta till arbetsuppgift. Så kan t ex en person som före sitt frånfälle legat sjuk en längre tid få fortsätta att ligga i en säng i andevärlden tills han känner sig frisk. Enligt några berättelser finns det regelrätta mottagningsstationer, där nykomlingarna tas om hand och förbereds för andetillvaron. Många andar behöver lång tid - i vissa fall många år - för att förstå och acceptera sin situation. Det finns också sådana som har svårt att fatta att döden inte innebar en total förintelse av dem som individer.

Inom parentes skall nämnas att en ande efter döden fortfarande kan vara kvar i sin jordiska miljö, utan att förstå vad som inträffat. Den betraktar konfunderad sin avlagda fysiska kropp och försöker meddela sig med omgivningen. Den dröjer kvar i sina invanda förhållanden och kan t o m besöka sin forna arbetsplats och försöka deltaga i verksamheten där. En sådan ande gör sig ibland bemärkt som platsbundet spöke under lång tid, innan den så småningom övergår till sitt naturliga hemvist och liv i andevärlden.

Hur som helst så sägs varje ande efter uppvaknandet i andevärlden bli omhändertagen på det sätt som passar dess ålder, släktförhållanden och övriga status. Små barn som dör ifrån sina föräldrar tas om hand av särskilda barnsköterskor eller av eventuella släktingar. Familjer och släktingar återförenas, vänner träffas igen osv. Alla som nykomlingen kommer i beröring med tycks vara angelägna om att hjälpa honom tillrätta, och det är mycket han nu måste lära sig. Ty trots andevärldens likhet med jordens livsmiljöer, lever andarna i många avseenden under helt annorlunda betingelser. Låt oss titta lite närmare på dessa, men då komma ihåg att de andar som beskrivit sin tillvaro för oss har lämnat olika och även varandra motsägande uppgifter om såväl omgivningarna som levnadsförhållandena i andevärlden. Det går därför inte att ställa samman en entydig bild av livet i denna, men man kan göra en försiktig sammanjämkning av vad som tycks vara de vanligaste vittnesbörden.


Livet i andevärlden

Enligt dessa vittnesbörd har andevärlden en vacker natur med växter och djur. Där finns samhällen med gator, villor, hus, bibliotek, skolor, restauranger etc, och där finns planteringar och andra anläggningar av olika slag. Allting verkar mycket jordiskt, men renare och prydligare och framstår i klarare färger. Anden upplever sin omgivning mycket intensivt, ty den eteriska kroppens sinnen är mycket skarpare än den fysiska kroppens. Dessutom är anden mycket känsligare än jordemänniskan för de mentala intrycken från omgivningen, och dessa intryck vidgar och fördjupar dess upplevelser av allt som den omges av.

Andarna lever alltså i en miljö som de är vana vid från jordelivet. En stor skillnad är dock att denna påverkas av deras tänkande. Materian i andevärlden - åtminstone en del av den - lyder tänkandets formbildande kraft. Byggnaderna, deras inredning och andra ting är tillkomna genom tankekraft. Ändå är de för andarna lika substantiella och påtagliga som motsvarande ting på jorden är för oss.

Genom förmågan att skapa med tänkandet får andarna sina behov av bostäder och andra nyttigheter tillfredsställda utan problem. Skaparförmågan sätter dem också i stånd att skaffa sig repliker av ting som de hade på jorden.

Uppgiften om att tingen i andevärlden åstadkoms med tankekraft är dock inte den enda som föreligger. Det har från andra sidan också sagts att varje jordiskt föremål har sin eteriska motsvarighet som är förbunden med föremålet med en s k silversträng. När denna silversträng brister, frigörs den eteriska motsvarigheten och kan då föras till andevärlden för att användas där. Enligt andra vittnesbörd lever andarna i vad som är jordens urbild, innebärande att allt som finns på jorden - plus mycket annat - också finns i deras värld.

Andevärlden - hur den nu än är beskaffad - är befolkad av andar i alla åldrar, och de är klädda på varierande sätt. Sina kläder bär de till prydnad och av gammal vana, eftersom vi människor inte tycker om att gå nakna. Men kläderna behövs inte för klimatets skull. Man har vare sig någon kyla eller någon vinter i andevärlden. Där råder kontinuerligt ett behagligt sommarklimat.

I andevärlden råder också ständig dag. Solen går aldrig ner, om det nu överhuvudtaget lyser någon sol. Hur det förhåller sig med den saken tycks andarna inte ha meddelat. Däremot finns det många uppgifter om att andarna inte behöver någon sömn. De blir inte trötta, vad de än företar sig. Den som ändå vill vila kan med en viljeakt åstadkomma mörker omkring sig och slumra ett slag. Men denna slummer är alltså ingen sömn, och den medför inga drömmar.

Om mat och ätande råder det stor samstämmighet bland våra sagesmän. Andarna behöver ingen mat. De får sin energi på annat sätt. Många äter och dricker därför ingenting medan andra - i synnerhet de som är kroppsfixerade - gör det när lusten faller på. Man tycks dock få nöja sig med vegetarisk kost, för det går inte att ta livet av några djur i andevärlden. Inte ens de rovdjur som finns där får föda sig på det sätt de gjorde på jorden.

Också när det gäller sådana saker som hälsotillstånd och säkerhet är samstämmigheten god. Man blir inte kroppsligt sjuk i andevärlden. Alla är friska och fria från kroppsliga plågor. Och inte heller kan man skada sig eller råka ut för våld och olycker av något slag. Andevärlden är en säker värld att leva i, och där råder också vad vi kallar lag och ordning. Däremot kan man lida själsliga kval, ofta förorsakade av ont samvete för begångna ogärningar på jorden. Man kan alltså plågas av sitt förflutna, ty minnena av detta tar man som sagt med sig till andevärlden.

Till det annorlunda beteendemönster som en nykomling i denna får vänja sig vid hör sättet att förflytta sig. Man kan visserligen gå på sina ben liksom på jorden, men man kan också sväva fram över markytan och t o m höja sig högt över densamma och flyga. Det finns också uppgifter om att man bara behöver önska sig vara på en viss plats, så är man där på ögonblicket. Ändå utgör andevärlden en yta för andarna att leva på, inte ett medium där de flyger omkring som fåglar i luften.

Hur meddelar andarna sig då med varandra? Jo, de kan prata på vanligt sätt, och det gör de också i olika sammanhang. Men deras egentliga språk är telepatin. De kan utbyta idéer och tankar utan att först behöva klä dessa i ord. Förmodligen måste de därvid rikta uppmärksamheten mot varandra, ty deras medvetanden kan väl knappast vara öppna för alla de tankar som sänds ut av omgivningen. De skulle ju då utsättas för ett ständigt tankebombardemang. Men andens tankar är alltså inte längre helt privata som under jordelivet. Lögner och list är därför inte gångbara, och varje ande avslöjar genom sitt tänkande sin sanna karaktär. Telepatin gör att andar av olika jordenationalitet kan kommunicera med varandra utan ord. Men orden är som sagt inte överflödiga. Bl a finns det böcker i andevärlden, och dessa läses på vanligt sätt.

Generellt sägs det att andarna lever ett utvecklande liv. Studier och konstruktiva sysselsättningar spelar en framträdande roll. Det finns skolor av olika slag, lägre för de små barnen och högre för ungdomar och vuxna.

Den som dör ung fortsätter alltså sin uppväxt i andevärlden och når där mogen ålder. Dör man gammal, lär det omvända gälla. Man föryngras tills man når tillbaka till sin medelålder, och där stannar man.

Hur detta förhållande påverkar relationerna i andevärlden är en intressant fråga, ty familjen och släkten tycks spela en viktig roll. Det är inte bara vanligt att de nyanlända andarna tas om hand av sina redan avlidna släktingar, utan också att familjer återförenas. Äktenskap kan fortsättas om parterna så vill, och det sägs t o m att barn som dött ifrån sina föräldrar kan få träffa föräldrarna när dessa sover, för att på så sätt upprätthålla kontakten tills föräldrarna dör och återföreningen kan äga rum.

Av; Herbert Edlund

Källa;Teosofiska läror

Utlagt av Moonwing

 

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-05-24 02:57 #1 av: Aldebaran

Interssant... Återkommer med synpunkter Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-05-24 03:02 #2 av: Aldebaran

Kan ju kanske länkas ihop med denna artikel Glad

Dödsförloppets inre sida

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-05-24 18:14 #7 av: Ghosthunter

Så bra att du fick nytta av det, MoonwingFlört

**ΤΟ ΜΕΓΑ ΘΗΡΙΟΝ DCLXVI**

"Döden innebär inte ett slut, det är bara en förändring"

"Världen skulle må bra med lite mer Värmland"



Anmäl
2010-05-24 23:16 #8 av: Moonwing

OT;Tack vare dig,spökis..tack vare dig..Kyss*fniss*..kul att du kom hit..Flört..wingen kanske inte e så dum..Oskyldig

..passa nu på å delta i lite samtal härinne..Tungan ute

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-05-25 18:54 #9 av: Ghosthunter

TackKyss

**ΤΟ ΜΕΓΑ ΘΗΡΙΟΝ DCLXVI**

"Döden innebär inte ett slut, det är bara en förändring"

"Världen skulle må bra med lite mer Värmland"



Anmäl
2010-05-25 18:59 #10 av: Moonwing

Vassego!Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2010-05-25 19:04 #11 av: rore

Tack Wingen!!Glad

 

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.