Adyar

Vägen till självkännedom 13

2010-02-11 01:37 #0 av: Aldebaran

Trettonde delen av Vägen till självkännedom av I.K.Taimni Översättn. Gunnel Bernhard.

 

Kapitel 13. Utveckling av buddhi.                                  

Sedan vi gått igenom buddhis olika funktioner skall vi nu övergå till huvudproblemet, nämligen att vidare utveckla denna viktiga förmåga.

Redan från början skall betonas att uppövandet av buddhimedvetandet - som hänger samman med buddhivehikelns utveckling - inte är någon lätt sak och att den kräver stor målmedvetenhet. För den stora majoriteten av människor rör det sig om en långsam process som fordrar en serie av jordeliv. I några få exceptionella fall då den andliga naturen redan är väl utvecklad och svårigheten huvudsakligen består i att föra ner det högre medvetandet på de lägre medvetandeplanen, kan framgången bli förvånande snabb.  Men då är det inte fråga om någon egentlig andlig tillväxt utan snarare om ett snabbt frigörande på de lägre planen av en kraft som redan har utvecklats på de högre.

Vi läser i Jataka berättelser om hur Herren Buddha fullkomnade denna förmåga och därmed sin andliga natur genom ett antal inkarnationer präglade av osjälviskhet och godhet innan han blev en Bodhisattva. Berättelserna kanske inte är bokstavligen sanna, men de belyser en viktig princip - den att andlig utveckling i likhet med allt annat i naturen är en fråga om evolution och långsam tillväxt, och att den som inte är beredd att betala priset i form av tålmodig självdisciplin inte heller kan hoppas på att få skörda upplysningens frukter: befrielse från det lägre livets illusioner och lidanden.  Dessa fakta måste särskilt betonas i vår moderna tid med dess jäkt och hets, när folk helst vill ha allt de önskar snabbt och bekvämt och blir otåliga inför mål och medel som fordrar tålamod och uthållighet, särskilt som säkra utsikter till framgång inte kan utlovas under loppet av ett enda liv. Det första villkor som ställs på den som vill gå denna väg är därför ett orubbligt beslut att fullfölja sina föresatser, att inte låta sig nedslås av misslyckanden och att aldrig bli stolt över tillfälliga eller ytliga framgångar. Den som inte har denna beslutsamhet eller tar denna utväg som en avkoppling från eller reaktion mot det världsliga livets spänning och dragningskraft är på förhand dömd till besvikelser och motgångar.

Om individen har den nödvändiga viljekraften och drivs av de rätta motiven måste han  innan han ger sig ut på sitt gudomliga äventyr  först skapa en fast grund, d.v.s. han måste utveckla stora mått av själsstyrka, osjälviskhet och renhet. En stark karaktär är en nödvändig förutsättning, eftersom det högre medvetandets nedstigande i de lägre vehiklerna utsätter dem för mycket hårda påfrestningar. Om inte själsstyrkan förbättrats väsentligt, är det risk för eller rent säkert att det blir ett mer eller mindre allvarligt sammanbrott. När vi vill ansluta en elektrisk ström med mycket hög spänning till ett aggregat, måste vi alltid först testa och förbättra isoleringen, annars kan en kortslutning uppstå. Detsamma är förhållandet när vi försöker föra ner de högre världarnas andliga vibrationer i våra lägre vehikler: vi måste testa och stärka alla svaga delar där så behövs, annars riskerar vi att spränga sönder personligheten och därmed fördröja individualitetens utveckling under lång tid. En sådan testning och förstärkning av hela människan äger rum i det dagliga livet genom de eldprov hon har att genomgå i form av frestelser, svårigheter och prövningar av alla de slag. Somliga infinner sig naturligt under livets gång, medan andra kan ha arrangerats av mänsklighetens stora lärare, som utbildar noviser och elever. Som resultat av denna träning och självdisciplin utvecklar individen så småningom en järnhård styrka som tål en oerhörd press utan att svikta. 

En annan nödvändig egenskap som krävs för att bereda grunden är en osjälvisk livsinställning.Ty ju mera den inre styrkan ökar, desto nödvändigare blir det att utveckla skyddsmekanismer i karaktären så att den inte används i själviska syften och därigenom skadar andra. Ju högre en människa når på evolutionsstegen och ju större kraft hon får, desto bättre blir hon i stånd att göra gott mot andra. Men samtidigt växer hennes förmåga att skada andra. De makter som från de högre planen styr världen ser därför till att sådan makt inte kommer i händerna på individer som kan använda den i egoistiska syften.  Genom att eliminera vår benägenhet att söka makt och prestige för egen del - ett ganska vanligt karaktärsdrag hos den ambitiösa människan - måste vi försöka göra oss av med det mindre framträdande men vanligare slaget av själviskhet som kallas egocentricitet.  För de flesta av oss kretsar hela tillvaron kring våra egna små personliga intressen och förehavanden. Vårt yrkesarbete, vår familj, våra hobbies och våra nöjen upptar praktiskt taget hela vår tid och alla våra tankar, och vi går genom livet helt absorberade av våra egna triviala affärer, knappt medvetna om något annat. Det är inte svårt att inse att en sådan attityd inte kan vara en tillfredsställande utgångspunkt för ett allomfattande, andligt liv. Om målet är att komma i kontakt med de högre formerna av medvetande måste vi bryta oss ut ur det skal som omsluter vårt liv och präglar vår inställning till livet. En av de effektivaste och snabbaste metoderna att uppnå denna osjälviska och opersonliga attityd är att i rätt anda tjäna mänskligheten. Jag har med avsikt använt uttrycket 'i rätt anda', därför att det är just detta som är den springande punkten. Det finns tusentals människor som tjänar sina medmänniskor men som trots detta knappast gör några framsteg alls, när det gäller att grundlägga en osjälvisk och opersonlig attityd. De skapar endast god karma för sig själva, något som ju i och för sig kan vara till nytta i längden, men som inte effektivt eliminerar det personliga elementet i deras liv. Och just detta är det största hindret på vägen mot upplysning.  Tjänandet bör ske i form av Nishkama och kan utföras som ett offer till Den Högste.

Det tredje som fordras när vi lägger grunden till ett högre liv och ett högre medvetande är renhet - kroppslig, intellektuell och emotionell renhet. På tal om buddhifunktionen påpekades, att det högre medvetandet tränger ner på det fysiska planet i samma mån som kanalen mellan de högre och lägre planen är fri. Det största hindret är orenhet hos de lägre vehiklerna, särskilt orenhet i sinnet. Lika lite som en smutsig spegelyta kan reflektera solstrålarna, lika litet kan ett orent sinne spegla sanningen. Även om vår andliga natur är tillräckligt utvecklad på de högre planen kan vi på de lägre bli avskurna från vårt gudomliga arv och våra gudomliga möjligheter. En slöja tycks skilja det högre från det lägre och hindra oss från att få en vision av vårt sanna Själv. Systematiska och tålmodiga försök att rena vår lägre natur är alltså en mycket viktig del av den träning och självdisciplin som bereder grunden för Buddhamedvetandet i vårt dagliga liv.

De tre ovan nämnda egenskaperna själsstyrka, osjälviskhet och renhet måste förvärvas i tillräcklig grad för att systematiskt underlätta ett nedstigande av det gudomliga i vårt fysiska medvetande. Det huvudsakliga skälet till att så många människor, som söker det högre livets realiteter, ändå står och stampar på samma fläck utan påtaglig framgång är det faktum att de inte vidtar de nödvändiga praktiska åtgärder som behövs för att lägga en grund för ett sådant liv, utan nöjer sig med att läsa om och tänka över dessa ting. Men vi kommer inte långt med att bara läsa och tänka. Vi måste beslutsamt förändra vårt liv och lägga den nödvändiga grunden till verkliga framsteg, därför att vi arbetar i en värld som styrs av lagar.

Vi kan tryggt och säkert bygga upp ett sant andligt liv när vi lagt grunden på detta sätt. I fortsättningen skall vi granska några av de speciella metoder och övningar, som redan i forna tider tillämpades för att vidareutveckla det högre medvetandet. Men vi får inte glömma att sätten för att utveckla det högre Självet i viss mån alltid är individuella. Inte nog med att varje individ är unik och olik alla andra; även den väg till fulländning han eller hon väljer är till stor del unik. Denna tanke har uttryckts i följande mycket träffande ord: "Varje människa är för sig själv den enda vägen, sanningen och livet." (Ljus på vägen). Det betyder att vi måste experimentera med livet och med olika metoder och själva finna vår egen speciella väg, som kan leda oss till målet. Det finns ingen fix och färdig metod som kan tillämpas urskillningslöst och som automatiskt leder till upplysning. Men fastän var och en har en unik väg, finns det ändå vissa allmänna riktlinjer som vi kan hålla oss till medan vi söker oss fram till vår egen individuella väg. Några av dessa riktlinjer skall i korthet beskrivas i det följande.

Till att börja med måste vi samla alla våra spridda mentala energier och koncentrera dem på problem som rör livet och vår livsföring. Så länge vi låter sinnet vandra hit och dit utan mål och följa olika tillfälliga banor, kommer vi att fortsätta att vara fångade i illusionens bojor, och sanningen kommer att förbli dold för oss. Just detta har målande beskrivits med följande ord: "Sinnet är den stora dråparen av det Verkliga; må lärjungen dräpa dråparen." OBS!  Och vi har verkligen möjlighet att 'dräpa' sinnet genom att genomskåda illusionerna, men bara om vi riktar medvetandets sökarljus mot själva sinnet och försöker förstå hur det modifierar och förvrider saker och ting innan budskapet når fram till medvetandet. Först när vi inser, att allt vi iakttar har passerat sinnets brytande medium, blir vi varse de illusioner som det medfört. En ständig uppmärksamhet och vaksamhet är det enda sättet att utveckla urskillningsförmågan, som i sin högsta form så småningom underminerar den overkliga världen och uppenbarar den verkliga. Men den insikten erövrar vi inte genom någon tankeprocess utan genom att uppmärksamt iaktta hur tankeprocesserna äger rum och framträder som ett panorama inför vårt medvetande. Denna intensiva koncentration på sinnet och dess aktiviteter måste praktiseras dag efter dag, till dess den blir en vana. Även under våra vanliga sysslor måste vi vara medvetna om sinnets ständiga verksamhet. När vi fortsatt under tillräckligt lång tid med denna övning börjar vi förstå att medvetandets centrum så småningom överflyttas från den mentala sfären, där det brukar koncentreras, till buddhiregionen, som är bortom sinnet. Buddhi är nämligen den andliga förmågan genom vilken sinnet arbetar och det immanenta medvetandet inser sinnets aktiviteter. När medvetandets centrum har stabiliserats i sin nya position och livet iakttas - inte längre från det mentala planet utan från buddhis högre nivå - kommer alla sanningar som har sitt ursprung i buddhi att framträda på sinnets mentala horisont. Denna metod, som innebär att urskillningsförmågan eller Viveka används för att skingra livets och sinnets illusioner och uppnå ett högre medvetandetillstånd, är grunden  för Jnana Marga eller kunskapens väg.

Ovan beskrivna metod visar ett närmande till buddhi genom intellektet, men det finns också en annan väg att gå, nämligen genom känslan. Som förut sagts, är buddhi dualistisk till sin natur och förenar inom sig essensen av intellekt och känsla. Den andra metoden, som lämpar sig för personer med utpräglat emotionellt temperament, är den välkända Bhakti Marga-metoden, som går ut på att genom olika slags övningar stimulera kärleken och hängivenheten till en speciell gudomlighet till allt högre intensitet, till dess en sammansmältning av den hängivnes medvetande och föremålet för hans dyrkan äger rum. Vi vet alla att blixten kan slå ner var som helst på jordytan. Friktionselektriciteten, som samlats i molnen, framkallar motsatt elektrisk laddning på jordytan. Parallellt med att den elektriska spänningen i molnen tilltar, ökar spänningen mellan jordytans och molnens motsatta laddningar. Den blir till slut så stor att luftmotståndet mellan de två laddningarna övervinns och en blixt slår ner. Något liknande äger rum när den hängivnes medvetande och föremålet för hans dyrkan smälter samman i en extas som föregår en mystisk upplevelse. Vad som händer är att den hängivnes medvetande för några ögonblick frigör sig och koncentreras på buddhiplanet, där han i en vision upplever att han själv och föremålet för hans hängivenhet inte längre är två utan ett. Från det ögonblicket, och fastän den hängivne inte är direkt medveten om närvaron på buddhiplanet, tjänar denna vision som en kraftig inspirationskälla, och flödet från buddhiplanet fortsätter att flyta ner genom den kanal som på så sätt har skapats.

När vi talar om metoder för att utveckla buddhimedvetandet måste vi också nämna Gayatri-upprepningen. Gayatri ingår som en viktig del av hinduernas dagliga religiösa utövande. Det sätt på vilket detta mantra dagligen upprepas av tusentals ortodoxa hinduer leder visserligen inte till något påtagligt resultat, eftersom upprepandet i regel sker utan att vederbörande förstår dess egentliga betydelse och inte uppmärksammar de andra aspekterna av Sadhana. Metoden är ändå utan tvivel en av de mest effektiva som uppfunnits för att vidareutveckla buddhimedvetandet, förutsatt att Japa(upprepandet av mantra, ö.a.) utförs på riktigt sätt och under rätta förutsättningar. Gayatri-upprepandet bör betraktas som ett vetenskapligt experiment, och här gäller som vid alla sådana experiment att exakt rätta åtgärder måste vidtas, om det önskade resultatet skall nås. Vad dessa förutsättningar består i skall inte diskuteras här, men vi måste säga något om grunden för denna religiösa övning. Bruket beskrevs redan av forntida rishis som ett medel för individen att hålla kontakt med sin högre natur.

Två viktiga faktorer ingår i Gayatri-upprepandet, den ena rent mekanisk, den andra relaterad till medvetandet. När vi intensivt och innerligt strävar mot det ljus som endast kan komma inifrån, uppstår en särskild spänning i vår aura, som gör att en kanal öppnas så att krafter från de högre planen kan filtreras ner. Från fysiska experiment vet vi att om vi börjar tömma ett slutet kärl med två öppningar genom att släppa ut luft genom den ena, så har luften en tendens att sugas in genom den andra öppningen och fylla det tomma kärlet. På liknande sätt förhåller det sig när vi innerligt och allvarligt längtar efter det högre Självets ljus och tömmer sinnet på våra personliga tankar och önskningar. Det högre Självet brukar då svara omedelbart, och buddhis ljus lyser plötsligt och nästan mekaniskt ner över vår personlighet. Svaret sker automatiskt. Förutsättningen är naturligtvis att vår längtan är äkta. Den måste komma från hjärtat, och Japa får inte bara bestå av ett tomt upprepande av en formel eller en mekanisk tankeprocess. Om vi närmare undersöker meningen i Gayatri-mantrat finner vi att det innehåller en bön riktad till solguden - det universella Medvetandet som är solsystemets grund - en bön om mera ljus, buddhis ljus. Om vi ständigt och målmedvetet upprepar denna bön, kommer vi till slut i kontakt med den underliggande idén. Motsvarande kraft dras då ut och sugs in från de högre planen och de högre vehiklerna blir mer lysande. Härigenom stimuleras livet på de högre planen och återspeglas i personligheten i form av ökad kunskap och en andligare inställning.

Den andra effekten av att upprepa Gayatri är mekanisk och beror på den kraft som innebor i alla verkliga mantras. Deras verkan beror på att hela det manifesterade universum ytterst består av vibrationer av olika slag. Genom att välja ut lämpliga vibrationer och kombinera dem på ett sinnrikt sätt kan alla slags resultat åstadkommas både i de yttre och de inre världarna. Forntida rishis (visa män), för vilkas blick de finare världarna låg öppna, undersökte mycket noga detta problem och fann, att ett antal ljud- och tankekombinationer hade vissa bestämda effekter. Kombinationerna förkroppsligades i mantras, och bönen Gayatri anses vara en av de viktigaste av dessa, eftersom den kombinerats speciellt med tanke på buddhimedvetandets utveckling. Förutom att den stimulerar själva buddhivehikeln har den också en harmoniserande inverkan på de lägre vehiklerna och sätter dem i samklang med de högre, så att kraft från de högre planen utan motstånd kan flyta ner genom de mellanliggande planen och ge sig tillkänna i det fysiska medvetandet. Vilken arbetsmetod detta mantra än har, så är dess effekt vid utvecklingen av det högre medvetandet säker och betydelsefull, naturligtvis under förutsättning att alla andra nödvändiga villkor är uppfyllda.

Alla utvecklingslinjer som vidrörts i det föregående sammanstrålar mot och leder slutligen fram till praktiserandet av yoga. Ingen kan nå buddhimedvetandets mera avancerade stadier utan den intensiva träning och självdisciplin som ingår i yogaövningarna. Medvetandet fungerar fullt och medvetet först när sinnet och känslorna är helt upphöjda och yogin i Samadhi kan höja sig till buddhiplanet och ännu högre plan. Först då ser han livet i verklighetens sanna ljus, han vet sitt väsens hemlighet och förstår det andliga livets sanningar, som han förut endast dunkelt anat och tagit för givna, ledd av sin intuition. När han en gång fått uppleva denna vision kan han - även när han sänker sig till de lägre planen - aldrig mera helt fångas i deras illusioner utan lever ständigt i det högre medvetandets ljus. I takt med den fortgående utvecklingen införlivas hans transcendenta medvetande om buddhiplanet gradvis i det normala medvetandet. Har yogin hunnit så långt, sänker han sig ner till de lägre planen endast när han själv så önskar, eller när hans arbete kräver hans närvaro här nere..

Av det ovan sagda framgår att självdisciplin av den rätta sorten är nödvändig i den träning som fordras för utvecklingen av buddhimedvetandet. Att uppnå buddhimedvetande förutsätter en förmåga att urskilja högre realiteter, och sådan insikt är bara möjlig genom rena, lugna och harmoniska vehikler. Dessa villkor uppfylls inte genom fromma önskningar utan genom utövning av långvarig och sträng självdisciplin, vilket betyder att andliga ideal omsätts i riktigt sätt att leva och tänka. Vad dessa villkor innebär och hur de kan förverkligas ingår som delar av yogafilosofin och yogatekniken, vilket vi diskuterar närmare längre fram.

Forts i kap 14

Kap 12

 

_____________________

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-02-11 09:31 #1 av: rore

Som vanligt dansar tankarna efter att ha läst dessa texter....

Det är så stort och svårt att ta in, så jag förstår inte riktigt vad jag tänker just nuSkäms Men tänker, det gör jagTungan ute,,,,

och i det jag läser så tycker jag mig förnimma struktur i texten, som berör våra vanliga liv och levernen, som vanlig liten människa på jorden. Men det ligger ju inte alls på samma nivå som texten kanske är ämnad för,,,

Svårt att förklara vad det är jag menar.

Ja! Jag får nog ta och läsa ett par gånger till.

Tack Alde!

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2010-02-11 20:28 #2 av: Moonwing

Den här ( Gayatri-upprepningen) metoden påminner mig lite om betee´ndet, en del Frikyrkorörelser, som tex Baptiströrelsen/eller andra s.k "massböner", får..någon slags "mass-psykos"..som till slut övergår i en  s.k .."upplevd kontakt med det Gudomliga"!

Undrar om det möjligen kan vara svårt att skilja på den sanna/falska sas "kärleken"..i en sådan upplevelse-speciellt om man har lite för bråttom. Som det senare beskrivs;"att man upprepar något man ej förstår" (och som då ej får någon nytta!)

 

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Däremot är detta (samla spridda mentala energier)..något svårt-men givande, som oupphörligen måste praktiseras..inte lätt..Tungan ute

"Denna intensiva koncentration på sinnet och dess aktiviteter måste praktiseras dag efter dag, till dess den blir en vana."

 

.. Hmm..ett "arbete"..som mer o mer blir en "vila för sinnet"!Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Anmäl
2010-02-11 21:56 #3 av: Aldebaran

Jag är övertygad om att olika sk "massböner" i frikyrkliga sammanhang leder till glimtvisa kontakter med det gudomliga.

Då människor sammlas i stora grupper och delar en gemensam tro i en andakt eller gudstjänst så skapas ju en stämning som kan bli oerhört laddad.

Samma typ av känsla kan man få på en hockeymatsch eller en konsert, men man kanske inte förknippar det med någon gudomlig känsla då man är på de två senare i andra tankar än på det gudomliga.Men effekten är ju den samme, dvs vår astralkropp även kallad känslokropp eller om man så vill emotionalkropp sätts i rejäl gungning. Eftersom vi befinner os i ett fysiskt tillstånd gör ju detta med astralkroppens gensvar att vi får känslan av gudomlighet eller att vi åtminstonde har en kontakt med något högre, å det har vi ju också, vår astral och mentalkropp ligger ju på plan högre än det fysiska......

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-02-12 01:16 #4 av: Moonwing

Då skulle tex förbön, eller sk mass-healing vara fullt teoretiskt möjliga-om alla fokuserade på samma sak, förstås..Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Anmäl
2010-02-12 01:38 #5 av: Aldebaran

självklart är det så... tankens kraft är enorm

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-02-12 18:29 #6 av: Tride

Vi är här, i våra fysiska kroppar, främst genom tankens kraft.Glad

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2010-02-13 18:18 #7 av: Hukanson

En viktig aspekt att komma ihåg är nog ändå att vad än innehållet i det vi stämplar som "detena" eller "detandra" är så om det är sant så tillhör det helt enkelt mänskligheten , Gud Skaparen, och skapelsens evolution och utveckling. Ibland är etiketter och stämplar  bara till för att vi ska kunna bära bördan av att inte förstå och hantera kunskapen. Hänger du me?

Detta är en mycket bra bok och en underbar översättning. Bra val!!

I Indien kan man helt spontant samla stora skaror runt resande visdomsmän som Vivekananda och Amritanandamayi och hängivet sjunga dessa mantra hela dagen eller kvällen. Visst borde det bygga upp en väldigt stor kraftfull bön och intention .

I Sverige brukar vi samlas runt Rapport,Aktuellt och TV4Nyheterna för att stärka vår gemensamma sammanhållning.

Skrattande

Oneness can not be divided.

Anmäl
2010-02-14 15:05 #8 av: [yodhe]

 

Tack för en bra artikel!

 

Anmäl
2010-02-14 18:58 #9 av: Aldebaran

Tack, själva.. Och ja detta är en mycket bra bok som faktiskt blir bättre nu när man går igenom deen igen. En hel del nya insikter kommer fram..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-02-20 21:21 #10 av: Gaiatri

Det är egentligen en viss skillnad mellan buddhienergin och den astrala känslan eller upplevelsen man kan få när astralkroppen sätts i gungning vid tex en konsert. Det är visserligen möjligt att komma i kontakt med buddhi under en konsert men då behöver både musiker och publik vara mycket fokuserade och hängivna det gudomliga. Det förekommer säkerligen inom olika frikyrkor även om det kanske inte alltid gör det. Jag har har egentligen inte så mycket erfarenhet av kyrkosammanhang så jag har inte känt av energin som förekommer där.

När man kommer i kontakt med buddhienergin på känslans väg så kommer energin främst genom astralkroppen till skillnad mot när vi närmar oss buddhi genom intellektets väg då den främst lyser upp mentalkroppen. När buddhienergin kommer i kontakt med astralkroppen kan den då också sättas i gungning om inte astralkroppen är tillräckligt stilla och ren. Då blir energin mer emotionell. Om däremot astralkroppen är tillräckligt stilla och ren kan en förbindelse ibland upprättas och energin är då av ett mycket högre slag.

När man gör Gayatrimantrat behöver man i regel vara mycket fokuserad och koncentrerad. Det gör att man inte lika lätt flyter ut i den astrala känslan. Jag menar nu inte när man sjunger Gayatri och sen finns det förstås många olika sätt att använda mantrat. Med den här fokuseringen och upprepandet av mantrat upplever jag som mycket speciell situation som kan föra in hög och ren energi i de lägre kropparna. Jag har även upplevt det som att hela rummet har fått renare och klarare energi efter att en grupp gjort mantrat (108 ggr) några dagar i rad.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.