Annons:
Etikettkultur-och-folktro
Läst 6045 ggr
Moonwing
2010-01-11 02:17

Historisk "Nyandlighet"!

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hildegard av Bingen, född 1098 i Bermersheim (Böckelheim), död 1179, var en av tidig medeltids mest inflytelserika kvinnogestalter. Hon var bildad inom en rad områden och skrev böcker såväl som musik, predikade och anlade kloster. Hon firas som helgon runt om i den kristna världen, även om hon formellt inte är kanoniserad.

De historiska källor som finns om Hildegard av Bingen framvisar olika uppgifter om hennes ursprung. Det antas numer att hon tillhörde aristokratin och att föräldrarna Hildebert och Mechtildis (Mathilda) pâ godset Bermersheim i Rhendalen var s.k. Edelfreie, germanska föregângare till högadeln. Fadern var anställd, förmodligen som riddare, hos greve Meginhard av Sponheim pâ slottet Beckelheim, far till Jutta (1092-1096), senare abedissa pâ Disibodenberg.

Hildegard var som barn svag och sjuklig och fick därför endast nödtorftig utbildning i hemmet. För hennes klenhets och religiositets skull, beslöt föräldrarna att det bästa för Hildegard vore att leva sitt liv i Guds beskärm. Men även det faktum att hon var familjens tionde barn bidrog till att hon gavs till kyrkan. Det var vanligt att pâ den tiden ge kyrkan tionde, även vad gällde barnen. Dessutom skrämde hon folk genom att tex förutsäga färgen pâ en ofödd kalv, berätta om platser hon aldrig sett eller att skildra scener ur förgângen tid. Hon var definitivt annorlunda - kanske ocksâ en anledning för föräldrarna att ge henne till klostret.

När hon var åtta år, 1106, lämnades Hildegard över i den 14-âriga grevinnan Jutta von Sponheims vârd, och flickorna flyttade tillsammans med en tjänarinna in i en "Reklus" i anslutning till Benediktinerklostret Disibodenberg, som byggdes och inrättades åt flickorna på föräldrarnas bekostnad. Reklusen kom attförestås av Jutta, som blev Hildegards lärare. Jutta undervisade men tiden även andra flickor.

En "reklus" var en liten enskilt liggande byggnad, eller en tillbyggnad till ett munkkloster, endast avsett för, ett fâtal kvinnor av högre börd som vigt sina liv ât Gud. Där väntades de tillbringa resten av sitt liv med kyrkliga riter och bön. Mat fick flickorna genom en lucka frân klostret, och de gick bara ut för att uträtta sina behov. Den enda utomstående de fick träffa var biktfadern.

Jutta var klok och utåtriktad och hade stor utstrålning, till skillnad mot Hildegard, som var tillbakadragen och stillsam. Visionerna som drabbade henne i vaket tillstând under arbetet, fick henne att uppträda pâ ett sätt som andra fann underligt. Sedan tidig barndom förstod Hildegard att hon var annorlunda, vilket fick henne att alltid känna sig osäker och otrygg. Dessutom hade hon tidvis problem med synen och starka smärtor, och emellanât svårigheter att gå - kanske pga sina syner. Men intellektet var det inget fel på och hon lärde sig att läsa och skriva grekiska och latin, men hade problem med grammatiken. Någon gång mellan 15 och 18 års ålder vigdes Hildegard till nunna och fick motta sin dräkt av Otto, biskop av Bamberg.

Ryktet om Juttas och Hildegards föredömliga levnadssätt spreds och det blev stor tillströmning av noviser till reklusen som byggdes om till konvent. Jutta utnämndes till "magistra". Jutta, som blev en mycket väl ansedd, populär och aktad abedissa, fick många unga välbärgade kvinnor (inklusive deras hemgifter) att vilja inträda i klostret, vilket uppskattades stort av Klosterbröderna och kyrkan. När Jutta dog år 1136 utsågs Hildegard, mot sin vilja, till Juttas efterträdare som abbedissa pâ Disibodenberg. Först efter sin häftigaste vision 1141, när hon började skriva, utvecklades Hildegards säkerhet och karisma sâ att hon blev en stark personlighet. Hildegard stannade i dubbelklostret pâ Disibodenberg tills hon efter en ny vision och stort motstând fâtt tillstând att bygga ett eget kloster för sina nunnor pâ Rupertsberg mitt emot Bingen, dit man flyttade 1150. Klostret i Bingen fick under Hildegards tid stort anseende och så mânga nunnor att en filial för fattiga kvinnor inrättades i ett f.d. Augustinerkloster i Eibingen âr 1165.

Hildegard fick även motta mycket kritik bl.a. just för att hon bara tog emot rikemansdöttrar och för att hennes nunnor inte tvingades att leva i askes, utan t.o.m. vid vissa tillfällen dansade i kyrkan iklädda vita sidenklänningar och med utslaget hâr, med en guldkrans pâ huvudet (som Kristi brudar). Dessutom lärde hon att kroppen som tempel ât själen mâste mâ bra. Alltsâ gavs det nyttig mat i hennes kloster, vilket medförde konflikter med abott Kuno pâ Disibodenberg. Hildegard av Bingen dog i Bingen den 17 september 1179, vilket också är den dag som hon än idag firas på. Efter Hildegards död âr 1179 förlorade klostret sin betydelse och redan 1259 var det pga fejder och röveri sâ gott som övergivet.

I samband med Reformationen upplöstes klostret pâ Disibodenberg och förföll. Där stâr idag utspridda ruiner. Klostret Rupertsberg skövlades av svenskarna 1632 under 30-âriga kriget och överlevande nunnor flyttade över till klostret i Eibingen. Klostret i Rupertsberg revs delvis 1803, och 1857 sprängdes resten bort för att ge plats ât järnvägsbygget utmed floden Nahe. Idag âtertstâr bara fem arkadbâgar av den gamla klosterkyrkan. Resten av klostret har byggts över.

I Eibingen âterstâr en flygel av klostret och kyrkan, St Hildegard und St Johannes der Täufer (Johannes döparen), som numer är vallfartskyrka, eftersom Hildegards relikskrin med ben bevaras där. Hildegard fick som stor personlighet ta emot mânga gâvor till sitt kloster i form av reliker, och den s.k. "Eibingska relikskatten" (Eibinger Reliquienschatz) befinner sig ocksâ i denna kyrka.

Hildegard av Bingen var bildad och väldigt mångsidig. Hennes verk omfattar religion, etik, dikter, filosofi, mystik, medicin, musik och kosmologi. Hon författade en samling kyrkliga sânger och musikstycken, 69 stycken, under namnet "Symphonia armonie celestium revelationum" ("Symfoni över De himmelska uppenbarelsernas harmoni") Dessutom skrev hon ett liturgiskt drama, "Ordo virtutum" som förekommer i tvâ olika utgâvor - i Scivias" och i den s.k. "Rupertsberger Riesecodex" - och som allra tydligast ger uttryck för Hildegards visionära bild och tankevärld.

På grund av sin visionära förmåga kallades hon "prophetissa teutonica" - den germanska (eller Tysklands) profetissan. Dessutom verkade hon som läkare, apotekare och rådgivare åt påvar och kungar. Som abbedissa och framstående predikant gjorde hon predikoresor till södra Tyskland och Frankrike. Hildegard skrev nio böcker i ämnen som teologi, medicin och fysiologi. Hon tog påvar och kejsare i upptuktelse, och tillrättavisade dem i sina brev, bland annat på grund av korruption. Hon ses och firas som helgon av många människor, men hon har aldrig blivit kanoniserad.

Hildegard lär redan vid 3 års ålder ha haft sin första vision: "Jag såg ett så stort och väldigt ljus att min själ omskakades". Efter en ljusupplevelse 1141 ansåg sig Hildegard ha fått gåvan att rätt kunna uttolka Bibeln. Från den stunden kände hon sig utvald och som kallad att tända mänskligheten för medkänsla, harmoni och balans.

Jag har mottagit visionerna med hjälp av mina inre ögon och öron enligt Guds vilja. För en normal människa är detta svårt att förstå.

I ett brev söker hon stöd och råd av Bernhard av Clairvaux, som svarar henne att hon ska acceptera dessa visioner som ett uttryck av Guds nåd. Denna korta korrespondens är det enda som arkiverats av brevväxlingen dem emellan. Bernhards erkännande av Hildegard bidrog i hög grad till hennes erkännande som "prophetissa" och historisk personlighet. Hildegard var mystiker (liksom Bernhard) och menade att alla människor är gudomliga. Hon skriver att varje människa har en gudomlig gnista (ett gudomligt ljus) inom sig, och hon liknar människan vid speglar som ska reflektera denna gnista ut mot sin omgivning.

Hildegard var 42 år, och hade under lâng tid lidit av starka smärtor, när hon i en ovanligt stark vision upplevde att Gud befallde henne att börja nedteckna sina visioner. Hon beslöt äntligen att nedteckna sina upplevelser på latin, och när hon börjde skriva försvann alla smärtor som plâgat henne sâ länge (enligt hennes egna anteckningar).

Hildegard lät anlita en skrivkunnig munk, probst Volmar von Disibodenberg, som sekreterare, eftersom hon inte behärskade den latinska grammatiken, och eftersom visionernas bilder flödade sâ snabbt att hon inte kunde anteckna allt. En nunna, Richardis von Stade, blev anställd som Medarbetare. Under flera âr hölls skrivandet hemligt, endast klostrets abott var insatt, för att inte provocera kyrkomakten med de ovanliga och ofta svârbegripliga och för den tiden ofta oerhörda budskap hon mottog i sina visioner.

Hildegards allmänna erkännande kom i och med att hon inbjöds till synoden i Trier 1147. Hon fick där officiell tillåtelse av påve Eugenius III att publicera sina visioner. Detta stärkte även hennes politiska betydelse, då hon vid denna tidpunkt hade brevkontakt med flera religiösa och världsliga maktpersoner. Efter 1150 utkom hennes skrift över uppkomst och behandling av sjukdomar. "Causae et curae" (Orsak och behandling) Det är Hildegards förtjänst att den grekisk-latinska kunskapen om sjukdomar och läkeörter kombinerades med traditionell folkmedicin. Hon var den första som använde de tyska namnen på växterna. Hon utvecklade egna teorier om uppkomsten av sjukdomar, "kroppslighet" och sexualitet. Hennes samlade utsagor som har titeln "Scivias" (Vet vägarna) började hon skriva i Disibodenberg och avslutade verket i Rupertsberg 1147. Det består av 35 miniatyrer med teologiska texter och mycket konstnärligt målade illustrationer i lysande färger, som skulle illustrera hennes svåra och djupsinniga texter. Originalhandskriften försvann under andra världskriget, men en kopia från 1939 finns kvar i klostret i Eibingen. Hennes skrifter väckte stor uppmärksamhet, även vid de kungliga hoven och bland kyrkans män, och människor av alla samhällsklasser strömmade till hennes kloster för att få höra hennes ord.

Hildegard sysselsatte sig också med naturmedicin och undersökte inte bara den medicinska användningen av många olika örter och växter - flera av orientaliskt ursprung som t ex galgant eller kanel - vilket hon publicerade i skrifterna "Liber simplicis medicinae" och "Liber compositae medicinae", utan hon utvecklade också en egen näringslära med utgångspunkt från en helhetssyn på människan och hennes sjukdomar, liknande t ex vår tids antroposofi. Kärnan i hennes verk är tanken på enhet och balans. Människan består av kropp, själ och ande och denna helhet måste vara i balans, annars uppstår sjukdom. Enligt Hildegard kan man vid medicinsk behandling inte skilja på kropp, själ och ande. För att kroppen ska få kraft att läka måste den medicinska behandlingen (med bland annat dinkel) understödjas av en andlig aktivitet, t ex meditation och religiösa ritualer, vilka leder till ordning och reda i kroppen och själen och därmed läkning. Vid behandlingarna användes - förutom näringsrik kost - läkande örter, åderlåtning, svettning, bön etc. - ofta även ädel- och halvädelstenar eller metaller. Hildegard arbetade även med den antika föreställningen om sjukdom som en "saftdyskrati", d v s att en människa består av olika vätskor, som sinsemellan måste vara i harmoni eller balans. Annars uppstår sjukdom. Enligt Hildegard består människan av fyra olika vätskor eller element: eld, luft, vatten och jord. Dessa håller ihop och håller igång en människa.

Hildegard publicerade aldrig någon kokbok i egentlig mening, utan alla recept tjänade som medicin till att förebygga eller läka. Mat skulle ju fungera som medicin. Hon prisade särskilt kraften hos det gröna, växternas kraft. Hildgard beskriver ingående livsmedel och deras verkan på kropp och själ. Detta bygger på begreppen "Viriditas" (Livskraft), kraften i det gröna och "Subtilitet" (närings- eller läkevärdet) Hildegards näringslära har fått stor betydelse i dagens Tyskland, inte minst genom att hennes viktigaste "livsmedel", dinkel, upplever en renässans. Dinkel används än idag vid terapeutiskt behandlande av olika kroniska civilisationssjukdomar. Hildegard använde dinkel till det mesta i köket: kex, kakor, gröt, tillbehör till kött och fisk med mera. Hennes viktigaste maträtt var en gröt på dinkelkross, äpple och honung. Griskött använde hon dock inte, det var helt tabu i hennes kloster. Hildegard rekommenderade dinkelkakor till att "fördriva all bitterhet ur hjärtat och själen".Mot slutet av sitt liv blev hon emellertid dömd för att intill sitt kloster ha låtit begrava en man som hade varit exkommunicerad - ett svårt brott mot kyrkans regler - varför det var nära att hennes kloster tvingades stänga. Hildegard försvarade sig emellertid med att mannen erhållit sakramenten innan han dog, varför hon förutsatt att han återupptagits i kyrkan och vägrade därför hörsamma magistratens i Mainz krav att gräva upp och flytta hans kropp. 17 september 1179 avled hon stilla i sitt kloster och begravdes i kyrkan i Rupertsberg. Sedan dess har hennes reliker flyttats. År 1632 flyttades de till Köln och några år senare till kyrkan i Eibingen. Sedan 1857 är de placerade på ett eget altare i kyrkan, och hon blev samtidigt utnämnd till staden Eibingens skyddshelgon.

Redan hennes första biograf, den samtida munken Theoderic, kallar henne helgon. Detta oaktat har ingen påve någonsin kanoniserat henne. Dock har hon nominerats som helgon fyra gånger och räknas till Roms martyrer. Hon är ett s.k. "sancta nuncupata" - ett muntligt helgon, ett folkhelgon - och firas som helgon i delar av Tyskland. I Eibingen uppfördes 1900 ett nytt kloster till hennes ära. Hildegards skrifter "Causae et curae" (Orsak och behandling)och "Physica" (eller som det först hette, "Liber subtilitatum diversarum naturarum creturarum" - Bok om växternas och kreaturens/djurens inre väsen/beskaffenhet) tillhör standardverken inom dagens mer esoteriskt inriktade naturmedicin i Tyskland.

Hildegard lyckades trots att hon var kvinna och trots manligt motstånd skapa ett så omfattande verk att det ännu idag har betydelse. Hennes natur- och läkedomslära hör till det mest betydelsefulla inom den s.k. "klostermedicinen". Många tyska kurkliniker använder sig av Hildegards läror. Även den så kallade Hildegard-medicinen bygger på hennes teorier.

En behandling enligt Hildegard:

1. måttfull och balanserad kost; helst kokta grönsaker 2. användande av ett flertal läkeörter, mineraler, ädelstenar och, ibland, månfaser 3. åderlåtning, fasta, bastubad/svettkur 4. omväxlande rörelse och vilopauser 5. själslig rening medelst bön, musik, kärlek, hopp, och meditationEftersom det inte finns några bevarade originalhandskrifter efter Hildegard, och de flesta befintliga texter är avskrifter i tredje led från 12- till 1400-talet, tvivlar dock en del forskare på att alla texter i "Physica" och "Causae et curae" härstammar helt från henne själv. Andra forskare utgår ifrån att den stora merparten författats av Hildegard själv, bl.a. att döma av komplexitet och originellt skriv- och tänkesätt. Vad gäller hennes visioner förmodar vissa nutida forskare att hon antingen led av svåra migränattacker (neurologen Oliver Sacks) eller av ett "skotom", som kan förorsaka hallucinatoriska ljusfenomen. Hildegard var obestridligt en stor personlighet med mycket stort inflytande och diplomatisk skicklighet vid en tid då kvinnor vanligtvis inte påkostades någon utbildning eller tillmättes någon betydelse, särskilt inte inom kyrkan.Hildegard av Bingen fick en renässans i Sverige under 1990-talet då hon lyftes fram som som teolog och religiös mystiker av medeltidsforskaren Alf Härdelin. Hon har i Sverige också uppmärksammats som kompositör genom att folkmusikgruppen Garmarna spelat hennes produktioner. Tre av Hildegards skriftliga verk finns översatta till svenska:

Hildegard-citat

  • "Eure Lebensmittel sollen eure Heilmittel sein!" = "Era livsmedel skall/bör vara era läkemedel!"

  • "Befinner sig de nämnda safterna hos en människa i god ordning och i rätt förhållande (till varandra)(…) som befinner han sig i ro och vid kroppslig hälsa. Motverkar dessa däremot varandra så gör de honom (…) svag och sjuk." (Ur "Causae et curae")

  • "Tut Eurem Körper Gutes, damit die Seele Freude hat darin zu wohnen" = "sköt om er kropp så att själen trivs i den!" (jmf " mens sana in corpore sano")

Källa;wikipedia

Skrivet av Moonwing

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Rosenvial
2010-01-11 04:32
#1

Det är verkligen mycket material och texter du lägger ut,som är intressanta att läsa som har värde,men ibland känns det så trist för det har hänt något med mina ögon,vad vad vet jag inte riktigt som gör att jag inte ser och kan läsa riktigt längre.Men andra läser förhoppningsvis..

[yodhe]
2010-01-11 11:43
#2

Tack Wingen, den historien var värd att läsa..

Har läst lite av detta tidigare, men inte allt…

spännande den delen om örterna..

Moonwing
2010-01-11 14:58
#3

Tack, skall ni ha..Tråkigt med din syn,Rosenvial ! - beklagar verkligen!  Skall försöka skriva texterna med lite exra mellanrum, även om sidan blir lite lång-så synskadade får lättare med texten..viktigast är ju att alla får del.

..Kul att du tyckte om den yodhe!..för mig har den bla ett värde så sätt..att vi som lever i vår egen tid, brukar tro o tänka att "vi är nytänkare"-vi är ibland även lite snabba att tro att "vi kommit på allt, i vår egen tid"..

Nu fanns det nytänkare långt före oss..vi glömmer ibland att titta även bakåt o reflektera över de saker som skrivits ,även bli "peppade"-att vara dem i vår tid som inte skäms över att ta första steget.

Ibland ligger ju även större enskilda beslut hos oss själva , när det gäller omvälvande förändringar som påverkar hela våra liv o tillvaro, och då gäller det att tro på sin sak.

Hildegard är ett föredöme i mycket, dels var hon kvinna..vilket var ju..mycket sensationellt.

Dels var hon sjuklig ,hon var inte till en början inte en helt vedertagen personlighet men kunde genom sina Skrifter hjälpa till att lägga grunden till den numer väl grundade Esotoriska synen på sjukdom/behandling inom naturmedicinen i Tyskland som är mycket bred och bra.

Hildegard bör vi alla bära inom oss som en påminnelse om att vi klarar o kan påverka mer posetivt..(kanske göra ett avtryck även i historien).. -än vi tror!Skrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Loet_old
2010-01-11 17:29
#4

Tack Wingen väldigt intressant läsning om hennes liv.Glad

[yodhe]
2010-01-11 18:27
#5

Precis Wingen, det finns mycket "där bak" som vi har nytta av idag, speciellt tänker jag då på örterna, vilket jag brukar för egen del och ser som en stor tillgång i mitt dagliga liv..kul o veta att just hon la grunden för den utvecklintgen..

Aldebaran
2010-01-11 18:43
#6

#3 å gärna som artiklar, sådär som jag har lärt dig (me redigerad text i t.exv word) FlörtOskyldig

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Aldebaran
2010-01-11 19:12
#7

sorry vingen… denna låg ju som artikel..Skäms

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2010-01-12 01:02
#8

#6  ..he,he..Tungan uteTystSkrattande..strävar på så gott jag kan..min "microsoft-office slår ifrån", när jag klistrar in text;"Microsoft Office är tvungen att stänga programmet..vill du skicka en felrappsutt?"…Tungan uteSkämsObestämd

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
2010-01-12 01:43
#9

Hmm, Wingen verkar ha en lika bra dator som jag har,  

skicka…… NÄE,……skicka…….JA, dubletter…..Förvånad

De é sååååå roligt..Skrikandes

Förlåt, inte flamsa i artiklarna….Skäms

Denna kommentar har tagits bort.
Mirjami-78
2010-01-12 17:29
#11

Hi hi hi….Wingen….Du kan konsten att luras.TystOskyldig

Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.

Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!Cool

Denna kommentar har tagits bort.
Mirjami-78
2010-01-12 18:14
#13

Neee…Datan har oftast sitt eget liv….Ja levande varelser som de är.Flört

Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.

Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!Cool

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Aldebaran
2010-01-12 23:28
#16

Pia, har du läst artikeln? Har du något att säga om den?

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Upp till toppen
Annons: