Annons:
Etikettadyar
Läst 4008 ggr
Aldebaran
2009-09-12 20:15

Sju aspekter på tystnad

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Ur ett föredrag av Colin Price. Colin Price är generalsekreterare i Teosofiska Samfundet i England. Han är också med i styrelsen för den Europeiska Teosofiska Skolan. Samt är en omtyckt och kunnig föredragshållare.

Hoppas att era sinnen är skärpta för nu skall vi ägna oss åt teknisk teosofi. Jag har följt Blavatskys tekniska teosofi för att jag växte upp med detta och finner det mycket konsekvent. Hon t ex specificerat de sju principerna på ett mycket tydligt sätt vilket framgår i Nyckeln till Teosofi som tillsammans med Tystnadens Röst var de sista båda verk hon skrev. Och det sammanfaller också direkt med 3:e delen av Den Hemliga Läran, som sammanställdes av Annie Besant. Men Aniie Besant hade ändrat åtskilliga detaljer i texten till flera avsnitt, i avsikt att göra det lättare för människor att förstå - men jag tror att ingen tycker att det verkligen blev enklare! När Barrister Sitkoff publicerade HPB:s samlade skrifter (som uppgår till 16 volymer) satte han samman den tredje delen av Hemliga Läran såsom den ursprungligen hade skrivits av Blavatsky själv, och där utgör den volym 12. Här finns även en del material från den sista undervisningen som Blavatsky delgav sina elever i en inre studiegrupp.

De lärosatser som vi skall ägna oss åt nu är de bärande mänskliga principerna. Det är min uppfattning att förståelse av dessa mänskliga principer är en mycket viktig nyckel för att komma underfund med sambandet mellan den teosofiska läran och våra fysiska liv.

Detta är naturligtvis särskilt sant i förhållandet till tystnad. Att sitta i tystnad är inte detsamma som att sitta i frid - det håller säkert alla med om. Om vi definierar tystnad som frånvaro av alla fysiska ljud så är det möjligt att sitta i tystnad, men ändå ha en tornado inombords. När en person är arg, så kan det synas i hans ögon utan att han säger någonting. Om vi ska kunna förstå meningen med ordet tystnad, måste vi studera det ur många olika vinklar. Alla som försökt meditera vet mycket väl, att även om man sitter i en tyst omgivning så blir det inte automatiskt tyst och stilla i ens inre, utan det dyker upp massa saker i sinnet som man inte kan kontrollera.

Men när vi nu går in i den tekniska sidan av teosofin som Blavatsky har gett oss, hoppas jag kunna visa ett sätt att uppnå total tystnad. Vi skall återkomma till detta speciella tema alldeles strax, men först vill jag delge er några grundsatser som Blavatsky fastslog i Nyckeln till Teosofi. Det första handla om medvetandet, ty det är alldeles för uppenbart att tystnad och medvetande är starkt förbundna med varandra.

Medvetandets stadier

Att inte ha något medvetande och göra anspråk på att det är tystnad är meningslöst. Utan att vilja vara makaber kan jag ta exemplet att gå över en kyrkogård - vilket illustrerar detta perfekt, eftersom de döda inte åstadkommer några ljud!

För att titta på hur medvetandet uppkommer under livets gång, så har vi först de grundläggande aspekterna, nämligen våra fem fysiska sinnen syn, hörsel, känsel, smak och lukt.

Det sägs inte alltid men vi har faktiskt sju ingångar, som tar emot intryck, där de andra två är intuition (inspiration) och fantasi (föreställning). Människans skapande fantasi är troligen det strakaste enskilda verktyget som vi äger. Den är ansvarig för nästan allt frammårskridande som mänskligheten åstadkommit under civilisationens gång.

Intuitionen kommer däremot till henne utifrån och är av samma natur som inspiration. Och om vi inte har något alls av den, så är vi totalt och fullständigt omedvetna. Enda tillfället man befinner sig i ett tillstånd av total omedvetenhet är, när man är nersövd. Men under vanlig sömn är vi inte omedvetna.

Blavatsky skriver ju i tillägget till Hemliga Läran att vi har sju stadier av medvetande. Alla de sju stadier som hon refererar till är ganska komplicerade.

Att vara vaken är ett stadium som jag hoppas att alla av er är nu, annars får ni nog inte ut mycket av det här föredraget! Men det finns olika grader av vakenhet, skärpan i vakenheten kan variera mycket. Det vakna stadiet är helt nödvändigt om vi skall uppskatta värdet av att vara tyst. När vi kommer in på de andra medvetandestadierna så ändrar sig betydelsen av tystnad.

  1. Vaken - Drömmande (dagdrömmeri). Att vara vaken och samtidigt drömma - man är vaken men inte helt närvarande. Man kan vara aktiv men inte riktigt uppmärksam. Som när jag häromdagen läste en så intressant bok under tågresan att jag missade att gå av vid rätt station.
  2. Naturligt sovande. Det har också hänt att jag missat rätt station då jag har somnat under tågresan! Observera att man ändå kan vara medveten under sömnen genom att drömma. Men hur är det i drömmarna - man ser ju väldigt mycket i sina drömmar, men hör man någonting? Det är en annan aspekt på tystnad.
  3. Framkallad sömn eller trance. Vi kan bli hypnotiserade och komma till ett slags sömn som är framkallad, en trance-sömn. Då uppstår en selektiv tystnad, man hör vissa saker som man är programmerad till att höra men ingenting annat. Man hör bara sådant som skall få en att handla på ett visst sätt.
  4. Psykiskt medvetande.
  5. Super-psykiskt (överpsykiskt) medvetande.
  6. Rent andligt medvetande

De tre sista stadierna skall vi återkomma till i ett annat sammanhang.

De sju mänskliga principerna

  • - såsom de beskrivs av Blavatsky i Nyckeln till Teosofi.

1. Den första principen är anden i oss. Det är den som vi teosofer uppfattar som den gudomliga gnistan. I kristendomen, i den nicénska trosbekännelsen, står det att Jesus Kristus var utgiven (eng: begotten) - i stället för gjord - av ett och samma ämne som fadern.

"Begotten" är ett gammaldags engelskt ord. Idag skulle vi säga att han var en manifestation av eller hade emanerat ur Självet. Detta är på sätt och vis ett uttryck för Kristus-idén . Idén att Jesus var Guds son, i betydelsen att han var en del av gudomen, är just vad man försöker säga i den nicénska trosbekännelsen. Och detta är exakt detsamma som teosofin säger om oss alla - att den gudomliga gnistan är Kristus i oss och en emanation, ett utflöde, från gudomen.

Många av oss minns Ianthe Hoskins. Ett av hennes favoritcitat var Första Korintierbrevet 3:16. På grund av alla min år i kyrkan är dessa siffror lätta för mig att komma ihåg, för jag tänker på Johannes 3:16 ("Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde son på det att var och en som tror på honom icke skall förgås utan ha ett evigt liv"). Precis som Johannes 3:16 är central för Kristendomen, så är Första Korintierbrevet 3:16 viktig för teosofin!

En gång när vi var på en stor konferens ställde sig Ianthe Hoskins, som kunde vara ganska sträng ibland, på podiet och pekade på mig nere bland åhörarna och sa: "Colin, läs upp första Korintierbrevet 3:16!" Och lyckligtvis kunde jag det: " Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande vilar i er?"

Ni förstår nog hur viktig denna vers i Paulus skrifter är. Den innehåller hela essensen, det centrala i teosofin och i allt som kommit till oss genom den gnostiska traditionen.

Vi har nu talat tillräckligt om vad som menas med den första principen. Den representerar egentligen målet för sökandet efter tystnaden. Ty när vi funnit den totala tystnaden, vilket jag vill påstå är möjligt för oss, så kommer vi att bli medvetna om denna sanning.

2. Allt som nu följer leder till en modell för att kunna bli medveten om de skikt av tystnad, som vi kan uppleva under vissa omständigheter. Därmed har vi kommit till den andra principen, som är buddhi och kallas för andens subjektiva vehikel eller bättre: en subjektiv bärare av ande. Paulus hänvisar faktiskt i sina skrifter direkt till detta, då han säger att vi har en fysisk kropp och en andlig kropp: "Vad som bliver sått i förgänglighet, det uppstår i oförgänglighet." Här har vi hela kontrasten mellan den fysiska kroppen och den andliga. Paulus förklarar detta väldigt noggrant i sina epistlar. Och i teosofisk undervisning framträder detta fullständigt klart att vår fysiska kropp är helt skild från vår andliga kropp, som är bärare av vårt andliga medvetande. Den fysiska kroppens tystnad är alldeles uppenbart inte densamma som den andliga kroppens tystnad.

Buddhi-principen existerar i en rymd utan dimension, som är ockult. Hela detta begrepp om en dimensionslös rymd är extremt svårt. Jag har brottats med det under alla år som jag studerat teosofi för att försöka få en klar uppfattning om det. Det tillhandahåller nyckeln till ett helt område av undervisning om vad som händer efter döden, etc, etc. Jag hoppas att kunna gå närmare in på detta vid ett senare tillfälle.

Ni minns kanske att jag i förr föredraget pratade om nycklar, om en huvudnyckel, som är det hermetiska axiomet "så som ovan, så också nedan, så som i det yttre, så också i det inre". Här får vi e glimt av det. Om det finns ljud i det fysiska så måste det finnas någon slags motsvarighet, en överensstämmelse, i det andliga. Så att anta att det finns olika slags tystnad på det andliga planet är fullständigt rimligt, ty om det hermetiska axiomet är sant, så har allt som vi upplever på det fysiska planet också sin motsvarighet, sin ekvivalens, på det andliga icke-dimensionella planet. Och Blavatsky säger faktiskt att detta plan är dimensionslöst. I sin bok "Gudomlighet, kosmos och människan" försöker Geoffrey Farthing förmedla ett sätt att förstå naturen hos den dimensionslösa  rymden genom att be läsaren föreställa sig en apelsin. "Föreställ er apelsinen, dess skal, färg och lukt och skär itu den med en kniv och smaka på den. Om du verkligen föreställt dig detta ordentligt, så tycker du dig nästan ha ätit apelsinen." Sedan frågar han: "Var är apelsinen? Man skulle kunna ta din hjärna och skära den i mikroskopiskt tunna skivor utan att finna minsta spår av apelsinen. Ty den där apelsinen som du föreställde dig och kände lukten av, smakade på och såg i din fantasi upptog överhuvudtaget inte någon fysisk plats."

Detta gäller naturligtvis allt som man kan föreställa sig: ett flygplan, en stol eller vad som helst. Det har varken vikt eller volym, det har ingenting, men det finns där i din fantasi. Varken Geoffrey Farthing eller jag påstår att detta exempel ger oss en fullständig förståelse av vad en dimensionslös rymd är, men det ger en väg in, en väg till början av förståelse.

Det som händer i experimentet med apelsinen är en sann verklighet. Liksom ifråga om ett konstverk, målning eller ett stycke musik så finns där en sann verklighet av skönhet och kvalitet. Och allt detta är uttryck för förhållandet mellan materien och det andliga och sannolikheten och övertygelsen om verkligheten i den osynliga delen av livet. Människor som har trängt in i det här ämnet påstår att den osynliga, andliga del är en större verklighet och en stabilare verklighet än den vi upplever i den fysiska världen. Detta gäller inte bara verklighetsnivån, att den är mera verklig, utan den är också mera bestående, mera evig i sitt varande än det manifesterande i den yttre världen. Detta överensstämmer med vad Jesus sade: "Himmel och jord skall förgås, men inte mina ord". De idéer han hade var mera bestående än himmel och jord.

Om jag minns rätt står det i Uppenbarelseboken att "det rådde tystnad i himlen". Själv tycker jag att det är fascinerande och en utmaning att försöka förstå vad en sådan tystnad kan handla om och vi kommer till detta längre fram.

3. Den tredje principen som är sinnet (mind) är en otrolig komplicerad princip. Anledningen är att sinnesprincipen har ena foten i den ockulta världen och den andra foten i den fysiska världen och står för båda dessa olika existensområden: det andliga (subjektiva) området och det fysiska området. En övre del, och en nedre del.

Den övre delen verkar i det andliga området - i det ockulta området - och är associerad med vår vilja och direkt förbunden med vår karma. Karma skapas genom det sätt på vilken denna vilja agerar i våra liv.

Sinnets lägre uppgifter är den fysiska hjärnans verksamhet. Jag skulle vilja beskriva relationen mellan vårt sinnes två uppgifter, som den mellan en pianist och ett piano. I det lägre har vi pianot, hjärnan, som bara står där tyst utan att det kommer ett enda ljud från pianot förrän pianisten träder in och spelar på det. Han bryter tystnaden genom sin handling, sin verksamhet med fingrarna på tangenterna på samma sätt som vår övre, subjektiva vilja bryter tystnaden i den fysiska hjärnan.

Om vi skall uppnå den tystnad som gör det möjligt för oss att uppnå det gudomliga, måste vi göra det genom en viljeakt. Och det är lättare sagt än gjort. Att göra något sådant kräver en ofantlig träning, liknande den som en idrottare genomgår för att få framgång i de olympiska spelen eller som en bergsklättrare som skall bestiga Mount Everest. Det är jämförbart med den träning och ansträngning som behövs för att få en sådan uthållighet och viljestyrka, som krävs för att tysta den fysiska hjärnan. För de flesta av oss innebär det en livslång träning för att få en sådan kontroll at vi kan åstadkomma sann tystnad. Många människor som försökt få tillstånd denna hjärntystnad berättar att när sinnet lämnas åt sig självt - i motsatts till pianot - är som en tjattrande apa. Det frambringar en massa olika saker.

Forts. del 2

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
evrekaw
2009-09-12 21:44
#1

Ser fram emot del 2 med entusiasm och spänning. Detta kämpar man ju med dagligen när man sitter och mediterar och försöker få "tyst på tankarna" som envetet tränger sig på bortom ens kontroll. Man lyckas korta stunder, några sekunder… Att lyckas totalt vore ett mirakel…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Aldebaran
2009-09-13 01:54
#2

den kommer om några dagar…Sedan har jag ännu en artikel i samma liknande spår..Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Wargmane
2009-09-13 13:07
#3

Jamen vad fränt…sjätte sinnet är ju känt …men att se fantasin som sjunde har jag faktiskt aldrig tänkt…eftersom jag ser fantasin som verktyget till att tolka just det sjätte…

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

[yodhe]
2009-09-13 14:19
#4

Mycket spännande,

hur är det när det är tyst utan en tanke?

vilken känsla har den?

man kan uppnå det genom mycket stor koncentration och mycket träning..

Men om man inte tänker, hur vet man då att man inte har tänkt?

Tack för en fin artikel och ser självklart fram emot nästa

Shakti
2009-09-13 16:43
#5

Österländska mästare säger något helt annat, t.ex. Krishnamurti som jag citerar här:

"If the mind can be aware of all its own activities, both conscious and unconscious, then there is a possibility of going beyond. To go beyond, the mind must be completely still, but a still mind is not one that is disciplined. A mind that is held in control is not a still mind; it is a stale mind. The mind is still, tranquil, only when it understands the whole process of its own thinking, and then there is a possibility of going beyond." http://buddhasangha.blogspot.com/search/label/J%20Krishnamurti%20Discourses

"Alla dessa religiösa bud leder bara till självkontroll. Självkontroll kan vara nödvändig, men den förändrar inte medvetandet inom oss. Självkontroll kommer aldrig att leda till förståelse och till ett slut på våld i våra medvetanden.

Dygd är ett sinnestillstånd. När oordning upphört finns dygd, inte annars. Våld, fruktan, svartsjuka, avundsjuka, habegär och härsklystnad är alla delar av oordningen i vårt medvetande. Man kan inte genom disciplin lura oordningen, till att bli ordning. Om vi gör det är det fortfarande en del av oordningen. Det är bara kontroll, och den kontrollen är fortfarande en del av oordningen." http://www.pkrishna.org/swedish/swedish.science.spirituality.html

Har dom alla fel?

evrekaw
2009-09-13 20:33
#6

#5 Måste det vara rätt eller fel? Kan det inte finnas flera aspekter på en och samma sak. Kan inte detta med tystnad även ha individuella aspekter…

Under depressiv psykos kan jag säga att huvet står totalt still. Tankarna avstannar totalt… Detta är dock inte ett tillstånd att efterlängta då det inte är uppnått av egen fri vilja. Men om man kunde få den totala tystnaden av fri vilja så vore det - oavsett vem som har "rätt" eller "fel" helt fantastiskt!

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Annons:
Aldebaran
2009-09-13 20:41
#7

Precis Evre, detta är aspekter på tystnad inget annat…

Beträffande din Krishnamurti #5 så "avsa" han sig TS 1929, men sedan spenderade han sin följande nästan 60 åren av sitt liv till att just predika teosofi alltså Teosofins kärna, tala om motsägelse… Har träffat honom vid ett par tillfällen engång i slutet 70-tal och andra gången i början på 80 talet (ca 4-5 år innan hans död 1986)

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Shakti
2009-09-14 12:17
#8

 #6

Poängen är att man enligt österländska mästare inte uppnår den "totala tystnaden av fri vilja" genom viljeakt och ofantlig träning som det står i artikeln att man gör. Därför undrar jag om dom har fel.

#7

Jag förstår inte riktigt vad du vill säga med ditt inlägg? Att Krishnamurti lämande teosofiska samfundet beror väl på att han inte kände sig lyklig i den roll som teosoferna förväntade av honom. Jag citerar: "Men Krishnamurti var besvärad av den uppmärksamhet han blev föremål för av teosoferna, och det blev med åren alltmer klart att han var ointresserad av att bli världslärare. Han var inte lycklig i den roll han förväntades spela, och i augusti 1929 - när han var 34 år gammal - förklarade han under ett tal i Ommen, Holland, inför 3.000 människor att "sanningen är ett väglöst land" och att man inte kan finna den inom någon existerande religion." http://paranormal.se/mirror/sokaren/www.sokaren.se/INDEX382.HTML

Jag tycker det skulle varit mer motsägelsefullt av honom om han skulle stannat kvar i teosofiska samfundet.

Sen ser jag inga likheter alls mellan Krishnamurtis texter och det som du skriver.

Aldebaran
2009-09-14 13:14
#9

Teosofi är ju ingen religion i sig…Hursom han var en flitig talare och föredragshållar i teosofiska sammanhang under dom 60 följande åren efter han hade sitt berömda  utspel 1929…

Österlänsk filosofi och mästare har ju samm brister som västerlänsk. Vi är alla människor… Bara för att det kommer från "mystiska östen" betyder ju det ju inte att allt skall sväljas med hull och hår just därför…

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Shakti
2009-09-14 14:41
#10

 #9

Men han avsåg sig ju bara rollen som den blivande världsledaren och lämnadet det teosofiska samfundet. Att vara en flitig talare och föredragshållare i teosofiska sammanhang kan man väl vara utan att vara medlem i samfundet?

Sen att man inte ska svälja allt med hull och hår är ju just det som österländska mästare också säger, bland annat Krishnamurti. Men du får det att låta som att man inte ska lyssna på vad Krishnamurti säger utan på vad du säger. Krishnamurti säger ju bara vilka vägar som inte leder till upplysning och att sanningen är ett väglöst land, alltså att man inte kan beskriva en väg som leder dit utan att man måste hitta det själv. Men du beskriver inte bara en väg utan en väg som enligt Krishnamurti inte leder till upplysning och sanning.

evrekaw
2009-09-14 14:46
#11

Varför denna navelskådinig? Ingen religion "tål" detta - det finns alltid det som är motsägelsefullt… Är det inte helheten och det stora perspektivet som är det viktigaste?

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Shakti
2009-09-14 14:54
#12

#11

Jag förstår inte ditt inlägg. Kan du förtydliga dig lite?

evrekaw
2009-09-14 15:01
#13

#12 Vem som har rätt eller fel kanske inte är väsäntligt för helheten. Kan inte alla dessa aspekter, trots att de är motsägelsefulla emellanåt ändå vara delar av samma helhet? Att man tittar så mycket på vart enskilt träd att man inte ser skogen…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Annons:
Shakti
2009-09-14 15:24
#14

#13

I dualiteternas värld bildar sanning och osanning också en helhet. Men är det inte sanning som vi är ute efter?

Aldebaran
2009-09-14 15:38
#15

Och vem äger sanningen shakti? Du?

Jag väljer och kalla det min tolkning, tror även att Evre kallar det så.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

[rore]
2009-09-14 19:37
#16

Tack för en intressant artikel.Glad

Mitt inlägg kanske inte riktigt hör hit, men jag vill ändå dela med mig av en händelse, där jag faktiskt upplevde total tystnad, trots kaoset som rådde runt omkring.

Sista april -98, fick jag ett telefon samtal om att min fd man krockat med bilen och vår minsta son som då var 3 år  hade farit med ambulans till akuten.

Ni kan ju gissa vilket panik tillstånd jag hamnade i. Kaos av känslor som skrek i kroppen. Mina oroliga släktingar som blev oroliga och pladdriga. Allting var bara ett enda stort kaos av ljud inne i mig och runt omkring mig.

Jag hade ingen som helst aning om hur illa det kunde vara eller vad som väntade när jag kom fram.

Satt i bilen och försökte bemästra min rädsla och fantasi som skenade.

Jag till och med bad till Gud.

Några minuter innan vi var framme vid sjukhuset så infann sig en stillhet och tystnad inom mig som jag inte kan förklara. Helt plötsligt så var jag bara genom lugn och upplevde mig själv som ett med tystnaden, trots larmet och ljuden runt omkring mig.

evrekaw
2009-09-14 20:14
#17

#16 Men då vet du hur det är Rore… Det är samma sak som under en psykos som chock… Hjärnan klarar inte att hantera alla intryck, så den "stänger av" ett tag… Pausar för att man ska klara av helheten…

Men om man kunde uppnå detta genom meditation… vilket mirakel det skulle vara. Total tystnad… Alla intryck försvinner… Man bokstavligen bara är…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

[rore]
2009-09-14 20:26
#18

#17

Min erfarenhet är att hjärnan kan stänga av på olika sätt.Obestämd

Just i det här fallet så var jag bara lugn och närvarande. Fullständigt klar i huvudknoppen.

Jag har även andra upplevelser där hjärnan stängt av fullständigt och jag har fått minnes luckor. pg av traumatiska händelser.

Tycker att dessa skiljer sig från varandra, för i det senare exemplet så har jag försvunnit in i ett tomt vaccum eller hur jag ska förklara det.

Har liksom upphört existera för stunden.

Det kanske låter helt sjukt men, jag vet inte hur´jag ska förklara det.

Där handlar det ju inte om själva varandet, för i det sista ex, så handlar det mer om en villja att upphöra existera.

Det är lite läskigt, i efterhand.

Men även detta är ju en form av tystnad.

Shakti
2009-09-15 10:36
#19

#15

Sanningen kan man inte äga utan bara komma fram till. Men då måste man vara öppen för den. Du kan inte hälla vatten i ett glas som redan är full med en annan vätska. Då måste du först tömma glaset.

"Jag väljer och kalla det min tolkning,"

En tolkning av vadå?

evrekaw
2009-09-15 11:24
#20

#19 Tolkning av #0 så klart… Men säg… när du då kommit fram till den och fångat den i ditt tidigare tomma glas… Då menar du att du "äger" den.

Sorry, oavsett väg dit eller behållare utav den - den äges icke…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Annons:
[rore]
2009-09-15 12:40
#21

#19

Sanningen är flyktig och beroende av betraktarens  tolkning.

Men lika fullt är den en sanning för den ensklilda individen. Den är också föränderlig.

Hur skulle vi annars kunna utvecklas?ObestämdTungan ute

Shakti
2009-09-15 14:19
#22

#20

Snälla du, följ med i diskussionen lite bättre. Det var ju det som jag skrev, att man inte kan äga sanningen, utan bara komma fram till den. Du får nog förklara för Aldebaran att man inte kan äga sanningen, för det var han som frågade mig vem som äger den. Sen har jag inte sett att Aldebaran tolkade inlägg 0, utan han bara försvarade det.

#21

Sanning kan aldrig vara flyktig och man kan inte förändra den utan att göra den till osanning. Det är bara betraktelsen av sanningen som är flyktig och som man kan förändra, men då är det ingen sanning längre. Jag kan nog utveckla mig utan att förändra sanningen ;)

[rore]
2009-09-15 14:25
#23

#22.

Menar du rent teoriteskt nu eller Shakti?

Eller menar du rent generellt för allt som sker i livet typ.

Hoppas du förstår hur jag menar, för jag vill försöka förstå hur du resonerar.

evrekaw
2009-09-15 14:32
#24

#22 Nej "snälla du", nu förstod nog inte riktigt du inte hur jag menade…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Shakti
2009-09-15 14:54
#25

#23

Det är nog generellt så att sanningen alltid förblir det som det är: sanning, medan betraktelsen av sanningen kan variera.

#24

Okey, om det var något som jag missförstod kan du ju gärna ta om det.

[rore]
2009-09-15 15:10
#26

#25

Okay!Obestämd

Om sanningen är och förblir sanning. Vem är det som avgör vilken sanning som är sann?Obestämd

Det måste ju vara individuellt!

Eftersom sanningen upplevs olika hos oss alla?Tungan ute

Finns det då någon sanning överhuvudtaget att strida Om?FlörtOskyldig

Shakti
2009-09-15 15:39
#27

#26

Vi strider ju inte om vad som är sanning och jag är inte här för att få min åsikt att framstå som sanning utan för att sanningen ska komma fram. Därför ställde jag bara frågan till Aldebaran om han anser att österländska mästare som t.ex. Krishnamurti har fel för att dom säger något helt annat. Jag tänkte att Aldebaran skulle svara på den frågan och förklara varför han anser att dom har fel. Då skulle det ha blivit en diskussion av det där var och en själv kan bilda sig en åsikt. Men tyvärr blev det bara ordklyveri av det hela.

Annons:
Aldebaran
2009-09-15 15:40
#28

Nej det finns det inte… Det är tolkningar av den enda ursprungssanningen som vi strider om… Min tolkning din tolkning etc etc…

En tolkningen av sanningen Shakti. Jag, jag väljer att kalla det för min tolkning inte min sanning……

För att aktiverat alla sina chakran och haft en riktig kundaliniresning shakti, så är du väldigt intollerant mot andra. När man kommit så långt som du påstår så borde man vara lite mera ödmjuk än vad du hittills visat prov på både här och på andra sajter. Du är spydig och frän i dina kommentarer mot dom som du inte anser "hänger med". Istället för ödmjuk och upplysande. Hela din attityd går ut på att mala sönder andras inlägg och fulständigt bevisa att du har rätt iallt..Det är inte så vidare andligt i mina ögon, men vad vet jag om det? Jag har ju inte varit inärheten av dina upplevelser, men blir man som du så skall jag ta mig en funderare på om jag vill komma dit…Obestämd

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

[rore]
2009-09-15 15:48
#29

#27

Okay, jag blev bara nyfiken på din tanke gång. Därför gav jag mig in i tråden. Ren nyfikenhet.

Men jag måste säga att jag inte riktigt förstår de två första raderna i ditt inlägg här ovan.

Men strunt samma. Önskar dig en fin dag

Aldebaran
2009-09-15 15:57
#30

Nej, jag har aldrig påstått att österlänska mästare/gurus alltid har fel, men dom är väl inte felfria bara för att dom är österlänska, eller? Dom har väl fel och brister precis som alla andra… Här i väst har vi nästan en löjligt överdriven tro på allt östlänskt och nästintill självförakt för våran västerlänska filosofi….

Krishnamurti var och är högt uppskattad inom TS-adyar där hans liutteratur står till grund för många föredrag och studiegrupper, som iallra högsta grad är teosofiskt material. Men allt är ju teosofisk om man tänker efter…

Alla jämförande studier mellan olika religioner och trosuppfattningar allt som har med andlighet, meditation, yoga etc etc att göra är ju inom ramen för vad dom flesta teosofer ägnar sig åt..Dock håller jag inte på med yoga eller meditation i någon nämnvärd utsträckning, men det är ju jag det…

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Shakti
2009-09-15 16:08
#31

#28

Det enda som jag gjorde var att jag frågade dig om dom österländska mästarna har fel. Om du tolkar det som att vi strider är det bara du som strider med dig själv men det har inget med mig att göra. Jag är bara den som du projicerar på det som du strider mot i dig själv. Hur menar du att man är för att vara mer ödmjuk? Ska jag skriva „bra aldebaran, det var en bra artikel du ställde in" fast jag har en annan åsikt? Är det ödmjukheten som du är ute efter? Anser du att jag har malat sönder ditt inlägg bara för att jag ställer en fråga? Det skulle ha kunnat blivit en intressant diskussion om du skulle ha hållit dig till ämnet i stället för att tjafsa sönder hela tråden. Men om du mår bättre att anklaga mig att ha malat sönder ditt inlägg kanske du skulle kunna fråga dig var du just nu är innan du funderar på om du vill dit som jag är. Ditt sista inlägg hinner jag inte svara på just nu. Jag återkommer senare.

#29 Ok. Önskar dig en fin dag du med.

Aldebaran
2009-09-15 16:32
#32

Det är inte bara detta inlägg och det är långtifrån bara jag som tycker att du är lite för taggad.. Läsigenom det du skriver och hur du skriver….

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Shakti
2009-09-15 20:42
#33

 #30

Men nu handlar det ju inte om huruvida österländska mästare alltid har fel eller inte och inte heller om självförakt för västerländsk filosofi utan att om dom österrländska mästarna har fel när dom säger att man inte uppnår någon sanning eller gudomlighet så som det i artikeln står att man gör.

#32

Alla människor har sina taggar, det beror bara på hur man använder dom. Man kan använda dom att försvara sig med eller för att varna andra. Men man kan också göra som du och använda dom för onödiga personangrepp (inlägg 28) för att attackera en person som egentligen bara ville diskutera ett ämne och som inte intresserar sig för några strider.

ojrip
2009-09-15 22:40
#34

Hej

"Om vi skall uppnå den tystnad som gör det möjligt för oss att uppnå det gudomliga, måste vi göra det genom en viljeakt."

"om dom österrländska mästarna har fel när dom säger att man inte uppnår någon sanning eller gudomlighet så som det i artikeln står att man gör.

Såsom jag ser det är båda rätt.

Tack vare denne man Glad :

http://www.youtube.com/watch?v=rdgO4UDrwm8&feature=fvw

/Pirjo

Annons:
Upp till toppen
Annons: