Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

24 Bilder 00. Existensiella frågor 01. Livsåskådning 02. Energier och krafter 04. Övernaturligt 05. Tarot 06. Andligt 10. Själen 11. Kroppen 12. Drömmar 13. Egna berättelser 14. Personligt 20. Intressanta budskap 21. Böcker, filmer och TV 22. Musik 23. Uppmaningar och citat 30. Sajten 31. Medlemmarna 32. Dagens hälsningar 33. Tävlingar 34. Skoj och humor 35. Anslagstavlan 40. Aktuellt i världen och hemma 41. Tidigare civilisationer 42. Kultur och folktro 50. Övrigt 60. Presentation av nya sajter
Själens resor

Hadji den vise kap 22

2009-06-29 19:08 #0 av: cillaj

Av Anna C Bornstein

 

Aron funderade länge över vad Hadji sagt. Det var inte så lätt att förstå. Han försökte se på sina tankar som kom och gick. Förut hade han alltid tyckt att varje tanke var ny och spännande. Men nu började han bli medveten om att tankarna upprepade sig. Ibland ville de samla rötter och örter till föda. De ville söka rätt på Hadji för att vistas i hans närhet. De ville finna svalka när hettan var för stark och värme när kylan kom krypande. De sysselsatte sig med kroppens månghanda behov och små alldagliga ting som tilldrog sig på ön. Tankarna hade en stor makt över honom.

 Han kunde vakna en morgon med tanken att klättra upp i den gamla eken utanför Hdjis hydda för att bättre kunna njuta av vindens sång i dess väldiga grenverk. Även om han försökte göra något annat, till exempel att gå ner till stranden för att dyka efter snäckor, hamnade han ändå alltid förr eller senare i trädet. Aron beslöt sig en morgon för att göra ett experiment, att mäta sina krafter med tankens och att försöka stå emot dess makt. Han vaknade med ett begär efter en speciell sort söta frukter som han var mycket förtjust i. Han var hungrig och dessa frukter syntes honom särskilt läckra och lockande denna dag.

Men i stället för att lyda impulsen satte han sig emot begäret som ville svepa honom med sig. Vid middagstid var Aron mycket hungrig och begäret hade växt tiofalt. Aron kände det som om han brottades med en osynlig boaorm. I kvällningen hade tanken vuxit hundrafalt och fått en elefants styrka. Till sist blev Aron tvungen att ge upp. Så snart Hadji hade somnat smög han försiktigt bort till trädet och plockade skuldmedvetet några av dess frukter som han glupskt satte i sig. Underligt nog infann sig inte den vanliga tillfredsställelse som brukade komma när han ätit sig mätt.

 En annan hunger hade Aron i sitt grepp, och den blev bara större ju mer han åt. Han förstod att det var hungern efter det osynliga ljuset. När Aron på olika sätt lärt känna den kraft som låg gömd i tanken, fick han allt större respekt för den. Men han var fast besluten att öva upp sina egna krafter för att en dag kunna övermanna den och dyka ner i medvetandets djup. Aron brottades med sina tankar varje dag. Efter mycken övning lyckades han till slut hålla fast en enda tanke. Han kände sig stolt. Han hade lyckats tjudra den obändiga tanken vid sin viljas kraftiga påle. Han visste att det osynliga ljuset väntade på honom, att han en  dag skulle finna det.

Anmäl
2009-06-29 19:17 #1 av: Waara

Mera trevlig läsning till kvällen (kvällen verkar 'räddad') tack Cilla!

Anmäl
2009-06-30 14:17 #2 av: rore

mmm, starkt och intressant,,

där finns en hel del dolda budskap om man vill,,,*ler skuldmedvetet*

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2009-06-30 21:21 #3 av: Angelita

Mycket intressant kapitel. Det fick mig att tänka en hel del och hitta saker jag känner igen.

 

Anmäl
2009-07-01 00:50 #4 av: cillaj

 

Va bra att det ger något!!

Vassegoda!!

Anmäl
2009-07-01 00:54 #5 av: Wargmane

Jaaaaaaaaaaa Cilla de är så bra !!

Nu har jag äntligen läst ikapp !!!

tack Goa du!!!!

B.B //Kristina

Målet Är Att Livet ska Levas...
...tha mi a' lorg...

Medarbetare på Existens 

  

Anmäl
2009-07-03 18:31 #6 av: [outgrundlig]

Tack för både kap.21 samt detta kapitel. Båda två var väldigt givande, tänkvärda och man kunde känna igen sig. Glad

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.