Annons:
Etikettkultur-och-folktro
Läst 4782 ggr
cillaj
2009-04-24 12:22

I samklang med naturen

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

n/a

Våra förfäder hade en mycket speciell relation till träden. Kelterna och germanerna, precis som alla urbefolkningar, dyrkade dem som något heligt, som gudarnas hemvist och säte. De samlades under de mäktiga, urgamla trädjättarnas grenar och kände sig där förbundna med sina föräldrar, mor. Och farföräldrar och alla sina förfäder. Ty liksom de själva hade också tidigare generationer infunnit sig på denna plats, lyssnat till granarnas sus och i detta hört de hädangångarnas röster.

Var deras själar fortfarande där? Kunde inte åtminstone något spår av dem finnas kvar på denna tidslöshetens plats?

Jag minns mycket väl mina morföräldrars berättelser. De fick vara med om hur deras föräldrar som ägde lite mark planterade ett träd när deras barn föddes, oftast en lind eller en gran. Barn och träd växte upp i samma livsrytm. Om trädet mådde bra blommade det, bar det frukt så mådde även barnet bra. Om trädet började må dåligt visste modern att hennes barn, var det än befann sig, plågades av bekymmer, lidande och svårigheter. Och om barnet dog stod trädet där torrt och dött efter bara en kort tid.

I forna tider bäddades sjuka människor ner vid källor och i skuggan av träd eftersom man var övertygad om att de tillfördes ny kraft och naturliga energier av naturen. Än idag klättrar naturfolkens medicinmän, schamaner och helare upp i träd för att bland deras grenar få tillgång till livets källa.

På många platser i världen anförtrodde människorna sin ängslan åt träden. De skrev upp sina bekymmer på en lapp, letade upp en spricka i barken eller borrade ett hål i stammen och kilade där in ditt rop på hjälp.

                                   Magin i en trollskog

En av de få trollskogar som ännu finns bevarade är Paimpont- skogen i Bretagne som kallas "Brocéliande", " Brohuvudet". Jag har själv varit där några gånger. Traktens invånare och alla människor som jag talat med säger om den att den fortfarande rymmer många hemligheter som den emellertid nästan uteslutande behåller för sig själv. Det är bara några få invigda som får del av denna nåd vid mycket bestämda tider på året då det är fullmåne. Skogen spelar även en viktig roll i litteraturen - kelterna och bretonerna lät sina sagofigurer leva och verka där. Under dess skuggande träd strövade fen Vivien och trollkarlen Merlin, en av de högsta invigda, genom trollskogen som i forna tider gällde för att vara helig därför att gudarna och andarna och deras följe levde i den. Också "Brocéliande" ligger på en jordstråleaxel. Den löper mellan Val sans retour, "Dalen utan återvändo" och Barentons källa.

Jag rekommenderar dig ett besök i denna förtrollande, hemlighetsfulla skog. Men ta god tid på dig så att den öppnar sig riktigt för dig. Beträd den som en plats som du är bekant med, närma dig den som en mycket god vän. Om du ger dig helt hän åt trollskogen kommer du redan efter några få steg att känna energin som den utstrålar, de glada rop med vilka den hälsar dig välkommen. Lyssna till älvornas viskande röster, gläd dig åt deras klockrena, silverklingande skratt, låt trädens djupa stämmor berätta oändliga historier, fånga upp solens strålar och låt dem tränga djupt in i dig. Du kommer aldrig att glömma denna dag, dessa timmar, dessa ovanliga upplevelser.

                                     I lindens skugga

Linden är ett av de vackraste  och äldsta träden. I forna tider planterades de som seger- och fredtecken. Under linden höll man ting, slöt fördrag och äktenskapsförbund. I dess skugga spelades, dansades och firades det. Linden blev till släktenas stamträd.

Tingsliden skulle inte bara ge skugga åt domarna utan även förmedla gudomens röst med sina svagt susande löv. Enligt gamla sägner kunde trädet till och med hämnas en felaktig dom som fälldes under det liksom själva ogärningen.Tyvärr hör linden i dag till de träd som lider mest av luftföroreningar och av surt regn. Linden har alltid varit eftersökt och älskad, inte minst därför att man mår väl under dess långt utskjutande grenar. I dag vet vi vad som är orsaken till detta. Under ett stort träd befinner man sig, ungefär som i en tät skog, sim under en skyddande sköld, och det naturliga statiska och elektromagnetiska jordfältet med sina massiva retningar på organismen och "störningsfält" av olika slag neutraliseras. Utrymmet under lövtaket som är fyllt med syre och renat av trädgrenarna erbjuder avspänning som ingen annan plats.

Man kan lugna sina nerver, själen kan befrias och andas ut. Eftersom en lind inte endast under blomningstiden utan alltid, så länge den bär löv, utsänder en hälsosam, starkt lugnande doft så är platsen i dess skugga helt enkelt den ideala platsen att finna sig själv på. Redan våra anfäder visste att blixten inte slår ner i en lind. Detta faktum såg de som en bekräftelse på platsens helighet. Författaren Karl Bröger har skrivit en dikt som jag lärde mig utantill för många år sedan och som jag alltid upprepar i tankarna när jag ser en lind eller mediterar med en lind.

                                           Den lyder;

Min broder Träd:

Du knäpper dina fromma händer

andäktigt över viskande ängder

och sänker ödmjukt din panna ned .

Min broder Träd som i tysthet ber.

Vi begjuter hand och panna med ren atmosfär

Och utbrister i jubel som vinden bär

Vi är! Vi är!

Ursprung: Gerhard Mertz

Skrivet av Cilla

Annons:
Waara
2009-04-24 12:37
#1

ÅÅ! Cillaj! älskar detta, tack! .. 'finns inget magiskare än dessa trollskogar' , skog över huvud taget :)  underbar text! underbar dikt!

Wargmane
2009-04-24 12:38
#2

Men…vad Fiint !

Jag är Kär…..I Träd!!!

Tack Cilla !!!

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

cillaj
2009-04-24 12:39
#3

Tackar, det är min känsla oxå, kan inte leva utan att få gå i skogen, jag har en magisk en bakom huset som är fridlyst. Underbart.

Aldebaran
2009-04-24 12:40
#4

Va sött… Skogsmullar!!  Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

cillaj
2009-04-24 15:10
#5

Sa Vattenmurveln!!!!!!!

Millaris
2009-04-24 18:04
#6

Tack Cilla. Mycket bra skrivet och intressant.

En tanke - jag har en lite större ek på tomten och jag försöker skapa utrymme för dess krona (vet att de behöver rätt bra med utrymme). Nära eken står bokar som är av mindre storlek. Jag har funderat på att ta bort de mindre slanorna eftersom de står så pass nära eken. Så idag när jag eldade och samtidigt rensade lite till så tänkte jag - "nu tar jag bort bokslanorna". Eftersom de är lite spretiga så började jag lite högre upp och jag hann kapa två av 5 innan jag kände "nej det här går inte, de här bokarna ska stå här". Så jag lyssnade på vad de sa och bad träden om ursäkt för att jag inte lyssnat från början….

Annons:
hatchepsut
2009-04-24 21:14
#7

#6 Har en liknande historia…på vår tomt står ett gammslt körsbärsträd som grannarna undrade om de fick ta ner då det skräpar(tycker dom) när blommorna fäller, så maken hade halv om halvt lovat dem att ta ner det. Då fick jag samma budskap som du, en bedjan från trädet om att få stå kvar…Min…och trädets vilja gäller…

Loet_old
2009-04-24 21:44
#8

När det gick troll i skogen,jag brukar vara ute och leta slöjd ämnen i form av krokar och masur. Det bars sig inte bättre åt att under en björk så fann jag rotmasur vid ett berg,så jag frågade berget om jag fick lov att ta ner björken. svaret var icke det.

Ett par veckor senare passerade jag området igen,och tänkte leta upp björken men fann det inte. man ska komma ihåg att det var bara några få björkar där. borta med vinden var björken.

Aldebaran
2009-04-24 22:39
#9

Jag är omringad av troll, träd å häxor….

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

hatchepsut
2009-04-25 00:36
#10

#9 Grattis du eldige, sämre sällskap kunde du haft…

Aldebaran
2009-04-25 05:19
#11

Kanske det du o höge farao…Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

cillaj
2009-04-25 10:46
#12

Mmm, man kan få mycket information om man lyssnar i skogen, var i min egen trollskog igår och fick endel svar på mina frågor.Men det gäller att man verkligen stillar sig.

Loet_old
2009-04-25 13:08
#13

Gammel Furan

I forna tiders skog, stod gammel furan i högsta majestät.

Dess omfångsrika stam och krona talade sitt tydliga språk.

I hundratals år hade gammel furan varit omtalad.

Ingen tordes röra den, inte en såg eller yxa hade fått rå 

på gammel furan.

Den beundrades för sin storslagenhet, men nu skulle

gammel furan bort.

Skogsmaskinen gjorde sitt intrång, en revolution 

i skogen var på gång. Gammel furan fälldes,dess

majestätiska prakt var över.

Gammel furans årsringar talade sitt tydliga språk.

Den glänste om den mörkröda kärnan.

Ingen talade längre om furan,den är glömd i all framtid.

Egenhändigt skriven av mig.

Annons:
hatchepsut
2009-04-25 22:01
#14

#13 Jättefin, känsla i det….Glad

Loet_old
2009-04-25 22:04
#15

Sorlig men sann.

Anco
2009-04-26 02:15
#16

Vi hade 2 träd på tomten när vi flyttade hit för 3 1/2 år sedan, en tall och en björk. Bägge två stora och ståtliga. Halva gräsmattan var frodig och mossig - av tallen, andra halvan torr  och fnasig - av björken.

Mycket ljus stal dessa två jättar, vi bestämde att ett borde bort så vi fick lite mer ljus, men vilket skulle vi ta??

Vi ville ju inte bara kapa ett av dom bara för att ett skulle bort. Så gick tiden och vi funderade och funderade…. det hade vi nog gjort fortfarande om inte stormen Per hade bestämt åt oss. En morgon vaknade vi av att det brakade utanför…. tallen hade delat sig på mitten och rasat. Så nu är det bara björken som ståtligt står kvar och låter sin skira grönska skugga tomten lite lagom.

Skönt att vi inte stressade fram något utan väntade.

"Lev i nuet, sedan kan vara försent"

Medarbetare på Druid&Shaman

cillaj
2009-04-26 03:43
#17

Ja, naturen har sin gång, det kommer man inte ifrån.

Upp till toppen
Annons: