Livsåskådning

Att vara sökare

2008-09-14 00:20 #0 av: Ayena

Strävan efter klarhet har blivit mer och mer nödvändig när vi inser att vi inte längre kan leva efter de värderingar som har byggt upp det samhälle vi lever i nu. Dels håller vi på att utarma planeten och dels upplever vi själva att vi utarmas inombords med detta sätt att leva och existera. Vi inser att det finns en högre livsform och ett högre syfte för mänskligheten.

Sökare har funnits i alla tider överallt, men kanske inte i sådan omfattning som under de senaste årtiondena. Det är dock inte överallt i världen där man har så många sökande som i "västvärlden" just nu. Detta kan ju vara ett resultat av att religionen har släppt sitt grepp och att vi fått kännedom om andra livsåskådningar. På 60-talet kom ju den österländska livsfilosofin in i våra vardagsrum.

Vad vi söker kan ju ha religiös, andlig eller rent teoretisk aspekt, men målet är ändå detsamma, att söka efter svaret i den stora livsgåtan. Att vara en sökare innebär att man kan ta steget ifrån de etablerade och organiserade lärorna, för att man själv vill uppnå personliga och andliga utvecklingar.

Några av oss söker efter en andlig klarhet, andra kanske vill uppleva fenomen inom spiritismen och ockultismen. En del av oss kanske vill både och.

De flesta av oss sökare har säkert funnit att det inte var så lätt som vi trodde från början, att finna de rätta svaren och att lära känna sin egen "andliga anatomi". Ibland vill vi kanske gå genvägar genom olika lärors metoder och lösningar, men vi kommer snart på att vi står på ruta ett och kanske med ännu fler frågor som söker svar.

 

Sanning eller trygghet?

En del av oss söker en bra teknik eller lära som kan erbjuda oss lugn, trygghet, hälsa och styrka i detta ibland mycket tunga och stressande vardagsliv. Andra är kanske mer nyfikna på vad som finns bortom den materiella världen och längtar efter andliga upplevelser. Men målet är detsamma - nämligen att slippa undan den yttre värld, denna yttre värld som vi själva har varit med om att skapa.

Vi har alltså skapat en värld som vi inte mäktar med att leva i och därför söker vi oss till olika medel som kan hjälpa oss att stå ut med verkligheten. Något att reflektera över kanske......

Det finns ett enormt stort utbud av esoterisk kunskap just nu, kanaliserade budskap dels via böcker och dels från olika personer som reser runt och håller föredrag. En del finns också att tillgå på hemsidor på Internet. Men hur ska vi veta vad som i verkligheten kommer från högre andlig nivå och vilket som kommer från ekonomiskt begåvade människor eller rörelser? En fråga som jag låter hänga kvar.

Hur viktigt är det att få svar på de stora livsgåtorna?

 - Blir man mer kärleksfull mot sin nästa om man vet hur det ser ut "på andra sidan"?

 - Blir man mer kvalificerad för en behaglig tillvaro i den gudomliga världen efter sin jordiska död, om man vet hur Universum fungerar?

Att endast "fylla på" sig själv med kunskaper och vetande är ofta ganska själviskt och skapar inte något levande flöde i själslivet. Kunskaperna bara staplas på hög till ingen större nytta. Visserligen får man ett allt större förråd av antaganden att vaska fram sanningen ur, men det leder ändå inte till några större känslomässiga framsteg om man inte praktiserar dem utifrån själ och hjärta. Det är då man skapar ett själsflöde. Ett vatten som står stilla surnar med tiden.

 

Vad gör du med din sanning?

När vi möter och finner våra sanningar så måste vi ju göra något med dem, eller hur?  Vad är det mest upphöjda du kan tänka dig göra med dina sanningar? Stämmer dina handlingar med dina tankar här?

Det viktiga är att inte fly in i sin egen "New-Age" värld och skärma sig från yttervärlden. Istället bör man ta sina sanningar och insikter med sig i vardagen, ut i sin egen värld och därigenom så nya frön till nya skördar så att alla ens medmänniskor också kan få tillgång till den andliga medvetenheten.

 

Hur ska vi veta?

Åter till frågan om budskapen vi får till oss. Hur ska vi veta vilka budskap som är sanna och vilka som är "uppdiktade"? Ska vi läsa kritiskt och med logisk uppmärksamhet? Eller ska vi läsa mera avslappnat och meditativt? Det är väldigt lätt att låta sig förföras av de budskap som säger sig vara "gudomliga sanningar" då vi upplever att dessa ord talar till vårt önsketänkande, det vi vill ska vara sant så att vi ska uthärda den hårda verklighet vi lever i.

Det viktiga är att vi öppnar vår själ och hjärta för budskapen samtidigt som vi behåller en balans med logiskt tänkande och ifrågasättande. Ett råd på vägen kan vara att du tillåter en dialog med dig själv och ditt inre jag och på den vägen söker vad som är din sanning - din egen sanning!

Att vara en sökare kan liknas vid att gå på en strand för att söka ovanliga och vackra stenar, kanske i hopp om att göra ett verkligt fynd. Ta upp stenen, håll den mot ljuset, skölj av sanden och titta på den igen.

 vacker sten

Är det en av naturen skapad vacker sten eller är det en slipad bit glas från en trasig flaska? Detta måste vi lära oss att skilja på.

 

Gunilla i september 2008

Bilder: Gunilla©

Anmäl
2008-09-14 11:38 #1 av: Kurina

Bra artikel, bra skrivet. Det är en konst att skilja ut bra kanaliserat material. Jag utgår från hur jag känner mig när jag läser något. Mår jag bra och känner mig positiv av att läsa materialet då kan jag godkänna den, tills vidare iaf, eller vrider jag mig i mitt skinn och känner mig olustig och ibland tom deppig, då förkastar jag den bums. Magkänslan är till mycket hjälp många gånger. Och man behöver inte tro på allt som andra tror. Vägen är olika för var och en.

Anmäl
2008-09-14 12:36 #2 av: Ayena

Absolut, magkänslan är jätteviktig här. Du har också rätt i att man inte behöver tro vad andra tror. Jag skulle vilja säga så här att du inte ska tro det andra tror utan prova det först, ifrågasätt och ha en diskussion med dig själv.

Och ifrågasätta källan och inte ta den för given för att NN gör detta.

Anmäl
2008-09-14 16:50 #3 av: Millaris

Jättebra artikel Gilla. Du har verkligen fångat mina tankar om hur jag ska gå till väga för att hitta min sanning. Jag tror också att detta verkligen är något som fler kan använda sig av när de ska hitta sin sanning.

#1 precis som du skriver Kurina så ska man verkligen använda magkänslan då man skriver. Jag fick verkligen lära mig hur viktigt det är häromdagen. Själva händelsen var inte livsavgörande, men den var en viktigt detalj för mig i hur jag ska känna in när något är rätt för mig. Den här magkänslan har jag stött på några gånger, men jag har inte tidigare kunnat sätta ord på den. Nu fick jag den möjligheten och kan nu koppla ihop den till flera andra tillfällen då jag känt den.

 

Anmäl
2008-09-14 17:01 #4 av: Ayena

# 3 - Tack, det är enormt roligt för mig om jag kan hjälpa till och påverka.

Det har ju blivit en djungel därute med så otroligt mycket information att ta till sig. Jag glömde i artikeln att nämna alla videor som göres. Man måste lära sig urskilja och inte svälja allt.

Som sökare har man ju sina antenner ute och hur lätt är det inte att dessa antenner fångar upp fel signaler enbart för att de vill fånga upp signaler.

Kram Gilla

Anmäl
2008-09-14 19:11 #5 av: [Mariann]

Tycker jag var jätte bra skrivit! Skrattande

Får jag i detta läget göra en länk till en artikel som jag la ut hos oss för länge sedan om just Urskiljning på den andliga vägen.

Din artikel här och denna på AU kompletterar varandra som handen i handsken!

Anmäl
2008-09-14 19:13 #6 av: [Mariann]

Sedan passar även denna här:

 

uttdrag ur förordet i Kosmisk Eld:

Herren Buddha har sagt

att vi inte får tro på något som har sagts bara därför att det sagts, eller på traditioner för att de förts vidare från forntiden. Vi får heller inte tro på ryktena som sådana , eller de vises skrifter för att just visa har skrivit dem, eller på infall som vi kanske misstänker har inspirerats av en deva (dvs förmodad andlig inspiration). Inte heller får vi tro på slutsatser dragna utifrån något godtyckligt antagande som vi gjort, eller på sådant som tycks vara en analog nödvändighet, eller enbart lita till våra lärares och mästares auktoritet. Men vi ska tro när skriften, läran eller uttalandet bekräftas av vårt eget förnuft och medvetande. " För detta", säger han som avslutning. "lärde jag er att inte tro bara för att ni hört, utan när ni tror utifrån ert eget medvetande, handla sedan tillfullo därefter."

Måtte var och en som läser En avhandling om kosmisk eld ha denna inställning.

Alice A Bailey

Anmäl
2008-09-14 20:56 #7 av: Ayena

Ja Mariann, detta var ett lustigt sammanträffande. Har bara läst den första artikeln än så länge och upplevde väldigt mycket som kändes som mina tankar och funderingar.

Speciellt viktigt är det att belysa de glamourösa och illosoriska slöjorna!

Ska läsa den andra artikeln efter middagen, kroppen ska ha sitt också Flört

Kram Gilla

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.