Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

24 Bilder 00. Existensiella frågor 01. Livsåskådning 02. Energier och krafter 04. Övernaturligt 05. Tarot 06. Andligt 10. Själen 11. Kroppen 12. Drömmar 13. Egna berättelser 14. Personligt 20. Intressanta budskap 21. Böcker, filmer och TV 22. Musik 23. Uppmaningar och citat 30. Sajten 31. Medlemmarna 32. Dagens hälsningar 33. Tävlingar 34. Skoj och humor 35. Anslagstavlan 40. Aktuellt i världen och hemma 41. Tidigare civilisationer 42. Kultur och folktro 50. Övrigt 60. Presentation av nya sajter
Adyar

Karma- Lagen om orsak och verkan 6

2011-04-26 00:42 #0 av: Aldebaran

Av Annie Besant

SANNINGENS INNEBÖRD

Detta förefaller självklart; varav kommer den allmänna känslan av att godhet borde följas av framgång? Endast då kan vi framgångsrikt bekämpa en felaktig åsikt, när vi förstår den sanning som döljer sig däri, som skänker den dess livskraft – och som föranleder dess spridning och varaktighet. I detta falla är sanningen den, att om en människa handlar i enlighet med den gudomliga lagen, är lycka resultatet av en sådan harmoni. Misstaget är att identifiera världslig framgång med lycka och att förbise tidens betydelse.

En man beslutar att vid utövandet av sitt yrke vara sann och inte begå någon orätt mot andra för egna fördelars skull. Han ser hur de samvetslösa går förbi honom; om han är svag fäller han modet, börjar kanske t.o.m. efterlikna dem. Om han är stark säger han: ”Jag vill arv´beta i enlighet med den gudomliga lagen, det må sedan gå hur det vill med resultatet här i världen”; inre frid och lycka skall då vara hans, men framgången följer honom kanske inte. I längden skall likväl denna tillfalla honom, ty vad han förlorar i penningar vinner han i förtroende, under det att den som en gång bedragit närsomhelst kan bedra igen, och ingen hyser förtroende till honom.

I ett konkurrerande samhälle skänker samvetslöshet framgång till en början, under det att i ett kooperativt samhälle samvetsgrant skulle ”löna sig”. Att betala svältlöner åt arbetare, som av konkurrens tvingas anta dem, kan leda till omedelbar framgång i konkurrensen med yrkesrivaler, under det att den, som ger sina arbetare en tillräcklig lön, på vilken de ständigt kan försörja sig och sina familjer, kan bli efter i jakten på rikedom; men i längden skall den sistnämnde få sitt arbete bättre utfört, och i framtiden skall han skörda den lycka som han nu sått. Vi måste bestämma vårt handlingssätt och ta emot dess följder utan att vänta oss penningar såsom betalning för godhet och utan att ropa på orättvisa när samvetslösheten vinner det den eftertraktar.

En lärorik om också inte så vacker indisk historia berättas om en man, som blivit förorättad av en annan och begärde upprättelse hos konungen. Han fick själv rätt att bestämma över sin fiendes straff, och bad då konungen att göra mannen rik. Tillfrågad om skälet till denna sällsamma bön svarade han, att rikedom och världslig lycka skulle ge mannen större möjligheter att göra orätt och sålunda ti8llskynda honom bittra lidanden i livet efter döden. Dygdens värsta motståndare är ofta i goda materiella omständigheter, och detta, som man brukar tala om som god karma, är ofta motsatsen i sina verkningar. Många som handlar rätt och bra nog i motgången går vilse i medgången och låter sitt sinne förgiftas av världsliga njutningar.

 

TREENIGHETEN

Låt oss nu undersöka, hur en människa inverkar på sin omgivning, eller på vetenskapligt språk, hur organismen inverkar på sin omgivning.

Människan inverkar på sin omgivning på många sätt, vilka alla kan hänföras till Självets tre uttryckssätt: genom vilja, genom tanke och genom handling. Den utvecklade människan förmår samla sina krafter till en enda, färdig att utgå från henne och orsaka handling. Denna koncentrerade kraft är viljan; den är en inre koncentration, ett av självets tre uttryckssätt. I de undermänskliga rikena och på de lägre mänskliga stadierna är det, de glädje och smärtealstrande föremålen omkring den levande varelsen, som bringar dess krafter i verksamhet. Vi kallar dessa krafter begär, vare sig de yttrar sig som tilldragande eller frånstötande kraft. Först när alla dessa dras inåt, förenas och riktas mot ett enda mål, kan vi kalla denna enda kraft, redo att manifestera sig, för vilja. Denna vilja är ett uttryck för Självet, d.v.s. den styrs av Självet; Självet bestämmer dess riktning och grunda sitt beslut på tidigare erfarenheter. I de undermänskliga och lägre mänskliga rikena är begären en viktig faktor i karma, en faktor som ger upphov åt de mest invecklade följder. På de högre mänskliga planen är viljan den kraftigaste karmiska orsaken, och i den mån människan omvandlar begären i vilja, blir hon själv mer och mer herre över sitt öde.

Det uttryck för Självet, som kallas tanke, hör till den aspekt, genom vilken Självet förnimmer den yttre världen, kunskapsaspekten. Denna samlar kunskap, och Självets arbete på den samlade kunskapen är tanke. Denna är åter en viktig faktor i karma, emedan den är skapande och som vi vet uppbygger karaktären.

Det uttryck för Självet, som direkt påverkar omgivningen, är handling; Självets verkan på Icke-Självet. Förmågan att koncentrera alla krafter i en enda är vilja; förmågan att förnimma yttervärlden är tanke, förmågan att påverka denna yttervärld är handling. Denna handling åtföljs oundvikligen av en återverkan från yttervärlden – karma. Den inre orsaken till denna återverkan är viljan; dess natur beror på tanken; den framkallas omedelbart av handlingen. Dessa är de som spinner de tre trådarna i det karmiska repet.

”Gud skapade människan till sin avbild”, säger en hebreisk skrift, och treenigheten i de stora religionerna är symbolen för de gudomliga medvetandets tre aspekter, speglade i det mänskligas trefaldighet. Teosofins Första Logos, hinduens Mahadeva, Fadern i den kristna religionen, företräder viljan, och Han är herravälde, den lag genom Universum är byggt. Andra Logos, Vischnu, sonen, är visdomen den allt uppehållande och allt genomträngande kraft, som vidmakthåller Universum. Tredje Logos, Brahma, Den Helige Ande, är den handlande, den skapande kraften, som bringar universum till manifestation. Det finns inget i det gudomliga eller mänskliga medvetandet, som inte återfinns inom det ena eller andra av dessa Självets uttryckssätt.

Likaså har materien tre grundegenskaper, var och en svarande mot vart och ett av dessa medvetandetillstånd. Den har tröghet (tamas), själva grunden till allting, den för all existens nödvändiga fastheten, den egenskap som svarar mot viljan. Den har rörlighet (rajas), förmågan att röras, svarande mot handling. Den har rytm (sattva), ordnaren av rörelsen (förutan vilken rörelsen skulle vara kaotisk, förstörande), svarande mot tanke. Yogasystemet, som betraktar allting från medvetandets ståndpunkt, kallar denna rytmiska egenskap ”förnimbarhet”, det som gör att materien kan bli känd av anden.

Allt det som finns i vårt medvetande, påverkar omgivningen, och hela omgivningen påverkad av vårt medvetande, bildar vår värld. Interrelationen mellan vårt medvetande och vår omgivning är vår karma. I kraft av de tre medvetandetillstånden spinner vi vår individuella karma, i det att den universella interrelationen mellan Självet och Icke-Självet specialiseras av oss till denna individuella interrelation. Allt eftersom vi höjer oss över avskildheten blir den individuella interrelationen åter universell, men denna universella interrelation kan inte överskridas så länge som manifestationen varar. Denna specialisering av det universella och den senare universaliseringen av det speciella bildar ”världens eviga vägar” – Utgåendets Väg för att smala erfarenhet och Återvändandets Väg, som för hem den samlade skörden; detta är det stora evolutionshjulet, så hemskt från materiens och så härligt från andens synpunkt. ”Livet är inte en klagan utan en sång.”

Vi har således funnit att de tre andliga faktorerna som skapar karma samt materiens trenne motsvarande egenskaper, och dessa måste vi studera för att göra vår karma sådan som vi vill ha den. De kan studeras i vilken ordning som helst, men av många skäl är det lämpligt att börja med tankens faktor, emedan den innebär förmågan av kunskap och val. Vi kan förändra våra önskningar med tankens hjälp, men vi kan inte med våra önskningar förändra våra tankar, men kanske färga dem; sålunda är det ytterst alltid tanken, som åstadkommer handling.

Hos de lägst stående vildarna liksom hos det nyfödda barnet är det attraktion och repulsion som framkallar handling. Men nästan omedelbart kommer minnet till, minnet av en attraktion med önskan att åter erfara den; minnet av en repulsion av att undvika den. Någonting har givit vilden en känsla av välbefinnande, av glädje; han kommer ihåg det, dvs. tänker på det, han känner begär efter det och handlar för att ånyo vinna det. De tre kan inte skiljas åt, ty det finns ingen handling, som inte föregås av tanke och begär, och de som inte sedan blivit utförd sätter igång nya sådana. Handling är det yttre tecknet på osynliga tankar och önskningar, och i själva sin fullbordan ger handlingen upphov till en ny tanke och en ny önskan. De tre bildar en oupphörlig kretsgång.

 

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-04-26 07:13 #1 av: rore

Tack för insiktsfull artikel,, den landar där den ska.

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2011-04-26 10:50 #2 av: Moonwing

Mums, Alde..det är som att; "äta  Bryle´pudding med karamellsås", för Sinnet!

"Om han är stark säger han: ”Jag vill arbeta i enlighet med den gudomliga lagen, det må sedan gå hur det vill med resultatet här i världen”; inre frid och lycka skall då vara hans, men framgången följer honom kanske inte. I längden skall likväl denna tillfalla honom, ty vad han förlorar i penningar vinner han i förtroende"

"På de högre mänskliga planen är viljan den kraftigaste karmiska orsaken, och i den mån människan omvandlar begären i vilja, blir hon själv mer och mer herre över sitt öde."

Tack, Alde..skönt å  se en ny artikel igen!

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2011-04-26 12:28 #3 av: Aldebaran

vassegoa...

Vi är bara halvvägs igenom denna bok. V har just avslutat denna i TS-gruppen här i GBG...

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-04-26 13:04 #4 av: rore

En alldeles fantastisk bok verkar det som att det är.

Satt och knåpade med karmat för mig själv här för ett par veckor sedan och kom fram till :

 

Karma

Orsak - Verkan = Obalans eller BALANS ? "eget val"

Betrakta - Medvetandegöra - Acceptera =

Medvetenhet - Upplysning =     BefrielseTungan ute

 

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2011-04-27 13:17 #5 av: nillanb

Tack för en fin artikel Glad

Anmäl
2011-04-27 13:52 #6 av: Aldebaran

Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.