Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

24 Bilder 00. Existensiella frågor 01. Livsåskådning 02. Energier och krafter 04. Övernaturligt 05. Tarot 06. Andligt 10. Själen 11. Kroppen 12. Drömmar 13. Egna berättelser 14. Personligt 20. Intressanta budskap 21. Böcker, filmer och TV 22. Musik 23. Uppmaningar och citat 30. Sajten 31. Medlemmarna 32. Dagens hälsningar 33. Tävlingar 34. Skoj och humor 35. Anslagstavlan 40. Aktuellt i världen och hemma 41. Tidigare civilisationer 42. Kultur och folktro 50. Övrigt 60. Presentation av nya sajter
Adyar

Den ende sanne helaren

2011-07-01 09:47 #0 av: Aldebaran

Av Doreen Melbrod

Tiderna igenom har de vise lärt att känslan av att vara avskild från andra männi­skor inte bara är en illusion utan också en fundamental synd. Mänskligheten ut­gör en levande helhet, och denna försvagas när en individuell människa foku­serar på sig själv. Hennes omsorg om sitt eget jag förorsakar kaos, strid, sjuk­dom och smärta för såväl henne själv som den helhet hon bidrar till att gestalta. Hennes söndrande tankar och känslor kan sträcka sig från hat, girighet och intolerans till självömkande missnöje och depres­sion. När vi tillåter sin­net att engagera sig i det slagets själsverksamhet inbjuder vi ne­gativa tankar och käns­lor att slå sig ned i vårt in­re, där de blir giftiga substanser som ställer till med alla sorters förödelse för att slutli­gen arbeta sig ut ur vår varelse i form av olika sjukdomar och besvärligheter.

Dessa giftiga substanser fräter inte bara på vår mentala och fysiska hälsa utan också, och det är ännu värre, på vår andliga. Ty avskildhetens och själviskhetens gift tenderar att fördunkla och ”förtäta” medvetandet, och därmed hindra det inre gudomliga ljuset att genomstråla vår varelse. Med tiden skapar vi därigenom en värld fylld av kval och otillfredsställelse – en skrämmande tom­het som mil­joner av oss försöker undfly eller fylla med droger och sinnliga nöjen, för att till slut bara finna mer smärta och besvikelse. Paradoxalt nog är det ändå ge­nom just denna smärta som vi finner andra sätt att leva och blir räddade. Det finns ingen bättre katalysator för ödeläggande okunnighet än vår självförvållade smärta och dishar­mo­ni, som pekar på just det vi behöver lära för att växa. Li­vet ger oss tillfälle att röja undan det som hämmar vår tillväxt. Livet hjälper oss att hö­ja oss över vårt lägre jag. Smärta och sjukdom fångar vår uppmärksam­het, stärker vår karaktär och väcker vår medkänsla. Om vi bör­jar förstå hur det allt­omfattande livet verkar i sina harmonier och disharmo­ni­er, kan vi börja åter­få kun­skapen om att allas vår inre etthet är den avgörande faktorn för hälsa och sinnesfrid.

Många gånger är vi oförmögna att se en viss disharmoni inom oss. Men den kan varseblivas genom vår sjukdom, ty sinnet med alla sina krafter och aktivite­ter reflekterar vår varelses inre tillstånd till den fysiska kroppen. Om vi tänker och känner i nedbrytande banor blir vår häl­sa lidande. Tänker och känner vi i uppbyggande stärks den. Vår fysiska kropp speglar, såsom varande en förtä­tad kopia av våra mentala krafter och aktiviteter, alla de inre energi­er som är på väg nedåt i och ut ur vår varelse. Vi kan genom att stu­dera sjukdomarnas pro­b­­lem och förlopp lära oss se hur vi felade i det innevarande eller tidigare liv, ty en del förhållanden i nuet härstammar otvivelaktigt från skapelser i tidigare liv som hål­ler på att lämna vår varelse. Kan vi upp­täcka disharmonier inom oss, ger det oss möjligheten att rätta till dem och även finna orsaken till att vi lider på ett visst sätt. Att förstå varför vi lider kan få oss att acceptera fak­tum och ge oss frid i sinnet, och hjälpa oss att ta itu med våra hemsökelser på ett positivare sätt.

När vi fattar att lidande kommer av destruktivt tänkande och själviskhet, inser vi att bara etthetskänslan kan stilla avskildhetens krampanfall. Den är ett säkert sätt att bota besvärligheter och sjukdomar på. Vi måste söka vägen till he­­lan­de i vårt eget hjärta. Vi måste lära oss att lämna våra rädslor bakom oss och vända oss till vårt gudomliga inre, att leva ett ädlare liv än det vardagliga, och att känna skönheten i den alltomfattande kärlek som varken fruktar eller hy­ser nå­gon ondska utan bringar tröst och lindring till dem som lider. Genom att glöm­ma oss själva öppnar vi hjärtat och sinnet för det andliga flödet, till väl för både oss själva och varelserna i vår omgivning.

Om vi genom hängivenhet kan förena oss med den i vårt inre befintliga källan till flödet av kärlek och etthet, blir denna källa den sanne helaren. Genom­sy­rande vårt med­ve­tan­de, får den sinnet, organen och nerverna att slappna av och låta sjukdo­marna obehindrade flöda ut ur vår varelse. Den mildrar smär­­ta och bekym­mer, in­te bara för oss själva utan också för dem omkring oss. Ty när sinnet är upp­lyst och inriktat på kärlek åt alla, uppmärksammar det in­te jaget med dess prob­lem. I stället riktar det sig mot andra med en om­­fam­ning som hjälper och helar.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-08-24 09:53 #1 av: rore

Åhh, denna har jag fullständigt missatSkäms,,

Underbar text som går rakt in i själ och hjärta. *niger fint*

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2011-08-24 10:01 #2 av: rore

Separationen inom oss skapar smärta,isolering och destruktivitet.

Ensam är stark,,, nä, så är det faktiskt inte!Förvånad,,,Flört

För det är när vi bryter ut ur vår isolering som vi finner nya vägar, nya insikter och gemenskap med framför allt oss själva,, 

och vi behöver andra människor för att öka kunskapen om oss själva och dem som vi möter....

I grund och botten är vi ju alla ett och separationen är just bara en illussion,, som kan vara ack så knepig att se/ta sig  igenom.Obestämd

Ödmjukheten drunknar i kampen över vem som har rätt och vem som har fel.

När slaget är över finns ingen vinnare.


I livets källa väntar svaren.Regnbåge Kedjor som tynger blir till länkar som bär.Hjärta

 

 


Anmäl
2011-09-06 17:40 #3 av: Aldebaran

Fin text som säger många fina saker...

Hade tyvärr missat denna jag med... Obestämd

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-09-12 18:57 #4 av: Moonwing

"Om vi genom hängivenhet kan förena oss med den i vårt inre befintliga källan till flödet av kärlek och etthet, blir denna källa den sanne helaren."

..när jag läste detta tänkte jag återigen på varför man kallar ohälsa ..:"sjuk*dom"!..Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2011-09-15 14:34 #5 av: [yodhe]

 

Så sant så...

Tanke - känsla - handling...allt gåt i ett led...

Fin text..Glad

 

Ehhh..missat det du själv lagt ut??

Snurrigt värre...*ler*

Anmäl
2011-12-21 21:48 #6 av: [Tjabbelabbe]

Underbart fint - tycker jag !

Eftersom jag studerar Livets Bok - Kosmologi enligt Martinus, känns det som du som formulerat inlägget, kanske också känner till den Allomfattade Gudomens närvaro i ALLT, att vi är små små delar som behöver varanda, på samma sätt som våra celler samarbetar i vår kropp, som fungerar ganska hyfsat trots allt -:)

Tjabbelabbe

Anmäl
2011-12-28 17:51 #7 av: Aldebaran

Ja, Doreen Melbrod är ju Teosof så det gör hon helt säkert.. Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-12-31 15:08 #8 av: Shakti

Men även hon som redan vet att hon i sin sannaste natur är det allra högsta gudomliga, alltid har varit det och alltid kommer att vara det, kan råka bli påkörd av en bil, bryta sitt ben och blir förkyld och hon utsätts för gifter och kemikalier i mat och miljö, precis som hon som inte vet att hon är gud. Det är ju just med omsorg till sig själv, sitt jag och sin kropp som hon kan bli frisk och må bra. Några andra sätt att bota besvärligheter och sjukdomar på än att ta hand om sig själv  finns inte så vitt jag vet och ändå står det i atrikeln att det är omsorgen till sitt eget jag som förorsakar smärta, sjukdom lidande och kaos. Vad är det som jag inte förstår?

Anmäl
2012-01-01 20:54 #9 av: Moonwing

 

Hej Shakti! jag tror hon beskriver det mest koncist i meningen före..;

"Mänskligheten ut­gör en levande helhet, och denna försvagas när en individuell människa foku­serar på sig själv."

-hon säger vidare..

"Ty avskildhetens och själviskhetens gift tenderar att fördunkla och ”förtäta” medvetandet, och därmed hindra det inre gudomliga ljuset att genomstråla vår varelse."

-alltså har vi en tendens att "glömma" vår omgivning (ettheten) -när vi tex lider av de egna kvalen..hon håller vidare med i resonemanget om hur sjukdomar påkallar vår uppmäksamhet..

"Smärta och sjukdom fångar vår uppmärksam­het, stärker vår karaktär och väcker vår medkänsla. Om vi bör­jar förstå hur det allt­omfattande livet verkar i sina harmonier och disharmo­ni­er, kan vi börja åter­få kun­skapen om att allas vår inre etthet är den avgörande faktorn för hälsa och sinnesfrid."

- hon betonar viktigheten av känslan, "etthetskänslan"("allas vår inre etthet"), både för den fysiska och andliga sundheten..

 

"Om vi genom hängivenhet kan förena oss med den i vårt inre befintliga källan till flödet av kärlek och etthet, blir denna källa den sanne helaren.

Genom­sy­rande vårt med­ve­tan­de, får den sinnet, organen och nerverna att slappna av och låta sjukdo­marna obehindrade flöda ut ur vår varelse.Den mildrar smär­­ta och bekym­mer, in­te bara för oss själva utan också för dem omkring oss.

Ty när sinnet är upp­lyst och inriktat på kärlek åt alla, uppmärksammar det in­te jaget med dess prob­lem. I stället riktar det sig mot andra med en om­­fam­ning som hjälper och helar."

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-01-03 10:10 #10 av: Shakti

Men även hon som redan är förenad med den inre källan av kärlek och etthet blir sjuk om hon inte tar hand om sig själv och sin kropp och inte flödar några sjukdomar obehindrat ut ur hennes varelse heller, så länge hon inte hittat grundorsaken till varför hon är sjuk och behandlat den.

Anmäl
2012-01-03 22:31 #11 av: Moonwing

Naturligtvis kan man bli sjuk om "man inte tar hand om sig själv", och då måste man hitta orsaken till "var någonstans i sin egen situation", man missat ..harmonin..

"Vi kan genom att stu­dera sjukdomarnas pro­b­­lem och förlopp lära oss se hur vi felade i det innevarande eller tidigare liv, ty en del förhållanden i nuet härstammar otvivelaktigt från skapelser i tidigare liv som hål­ler på att lämna vår varelse

Kan vi upp­täcka disharmonier inom oss, ger det oss möjligheten att rätta till dem och även finna orsaken till att vi lider på ett visst sätt."

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-01-04 14:07 #12 av: Shakti

Men är det nu inte med omsorg om sig eget jag man gör allt det där Moonwing?

Anmäl
2012-01-04 19:25 #13 av: Moonwing

Om omsorgen om sitt eget jag, är avsikten ; att endast bry sig om sig själv och sin egen hälsa tex, är vi enl. ovan artikel inne på fel väg -själviskhetens väg.

Kan vi däremot se ursprunget och även helandet av våra problem i ett större perspektiv, än endast oss själva..så gör vi saker inte längre främst för oss själva..-utan helar samtidigt varandra!

..hittade ett stycke som kanske beskriver det lite bättre än jag.

 

"Alla fysiska sjukdomar har ytterst sitt ursprung i en felaktig syn på livet, i en felaktig riktning som den individuella viljan slagit in på. Alla sjukdomar har därför ytterst sitt upphov i sinnet - i detta eller något tidigare liv. Viljesvaghet, att ge efter för dåliga vanor som kvarlämnar tankeavsättningar i sinnet, försvagar karaktären.

En ond eller försåtlig tanke tar form i en kropp och ruinerar den till slut genom dåliga vanor. Kritiklystnad, pessimism, vanan att beklaga sig och finna fel är i sannaste mening sjukdomar hos sinnet.

Disharmoniska tankar förgiftar inte bara luften utan också ditt blod. De förgiftar din kropp och sjukdom blir följden. Vad menas med disharmoniska tankar? Det är själviska tankar, onda tankar, lågsinnade tankar, neddragande tankar, och de uppkommer i ett hjärta som är tomt på kärlek.

Den fullkomliga kärleken i ett människohjärta strävar att bygga upp en stark, fysiologiskt ren kropp, ty den människans inre är psykiskt och moraliskt rent. Sinnet, själen och anden - den sanna människan - samverkar harmoniskt. Kroppen återspeglar endast vad du själv är...

...Det finns en prövosten med vilken visshet kan nås om huruvida någonting som rinner en i sinnet kommer från det högre jaget, eller om det endast har sin grund i eller är färgat av ett begär. Här är prövostenen: det högre jaget är självförglömmande, vänligt, barmhärtigt, medlidsamt, fyllt av höga ingivelser. Den lägre naturen är självisk, småaktig, girig, ofta hatisk, oförlåtande och häftig.

Det högre jaget är andligt. Det högre jaget har ett oerhört inflytande på det lägre jaget, men det lägre jaget har inget som helst inflytande, inte ens indirekt, på det högre. Det lägre jaget har emellertid ett oerhört inflytande på det mänskliga jaget, på den mellanliggande naturen.

Om det som flödar in i ditt sinne, eller som förs dit av din egen viljekraft och längtan, är av den beskaffenheten att det eggar dig att göra gott för dina medmänniskor, ger dig inre frid och tillfredsställelse och gör dig välvilligt stämd och mer omtänksam gentemot andra, då kommer det från den högre delen."

Av;G de Purucker (Ålderdom, sjukdom och död)

Källa; Teosofiska läror.mm

 

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-01-05 11:20 #14 av: Shakti

Som jag ser på saken uppstår de allra flesta sjukdomar ur miljön som vi lever i. Vi uttsätts för gifer och kemikalier i mat och miljö och dom flesta äter alldeles för ohälsosamt och har därför brist både på det ena och det andra som gör människan sjuk. Om det som det står i artikeln du nu länknade till ser jag mer som saker som försvagar människans sinne, men inte som en sjukdom i den fysiologiska bemärkelsen.

Jag ser inte omsorg som något själviskt alls, även om avsikten är att endast bry sig om sig själv och sin egen hälsa. För omsorg för mig är en handling av kärlek. Det är att ta hand om sig själv, sitt psyke och sin kropp, att vårda det man har och är. Det var bara därför jag fastnade på det som stod skrivet i artikeln högst upp, att det är hennes omsorg om sitt eget jag som förorsakar kaos, strid, sjukdom och smärta.... Jag undrar bara vad som fick henne som skrev artikeln att komma till den slutsatsen, då omsorg för mig endast är något fint, även när den först och främst riktar sig till det egna jaget... Det är ju inte gud i mig som mår dåligt, utan mår något i mig dåligt är det i min kropp eller i mitt sinne som något inte stämmer och det finns nog ingen som bedömer mig som självisk om jag med omsorg tar hand om det, förutom kanske människan...

Anmäl
2012-01-05 18:44 #15 av: Moonwing

Kära du!Kyss..visst är man ej självisk när man ser till att hålla sig frisk, tror ej att det är det Doreen menar..

Men varför tror du det förhåller sig som du beskriver? ;

.."-Vi uttsätts för gifer och kemikalier i mat och miljö och dom flesta äter alldeles för ohälsosamt och har därför brist både på det ena och det andra som gör människan sjuk."

Nog har vi hamnat där för att vi just brytt om oss själva fämst!, hade "fördelningspolitiken" sett annorlunda ut, hade alla haft råd till rätt föda och rätt mat"

Det!..-är att bry sig om alla, inklusive oss själva, gör vi inte det -kan vi ju inte heller axla ansvar..det är ungefär som att se till att bilen rullar , för att kunna komma till arbetet och skjutsa ungarna till dagis..

-vilket heller inte fungerar om man inte är frisk (tror det är det hon försöker säga egentligen)-vi hjälper hela tiden vår omgivning, dvs sammanhanget vi lever i..-utan att tänka på det!

Det hon gör i denna artikeln, är att bena ut förhållandena, se det!, bli medveten!..kanske få möjligheten att justera sitt liv i en posetiv bemärkelse.

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-01-06 09:38 #16 av: Shakti

#Moonwing

Det där håller jag helt med dig om, att om "fördelningspoiltiken" sett annorlunda ut hade alla haft råd med rätt föda och rätt mat. Nog för att jag tror att okunskapen också spelar en stor roll där. De flesta vet inte hur mat äter och lever rätt och hur man blir frisk från diverse sjukdomar som läkarna t.ex menar att skulle vara obotliga. Och naturligtvis handlar det inte bara om det, utan om pengar, makt, egoism osv... och då bryr man sig nog heller inte så mycket om andra, vilket jag också håller med om att är helt fel... att bry sig om sig själv innebär ju inte per automatik att man inte bryr sig om andra...   

Att endast bry sig om sig själv har i och för sig enligt mig ett lite annat klang än omsorg om sig själv. Kanske det därför snarare handlar om hur man tolkar ord eller om hur jag tolkar ord. Om hon hade skrivit att det är "hennes oomsorg om sig själv som orsakar kaos, strid, smärta och sjukdom" hade jag genast hållit med och kanske inte tänkt vidare på saken.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.