Adyar

Vårt Liv i tre världar 12

2011-12-01 19:05 #0 av: Aldebaran

Av Annie Besant.

Mentalkroppen och därmed sammanhängande företeelser.

Mentalkroppen är tämligen utvecklad hos människor av vanlig intelligens, men den används av medvetandet för att överföra förändringar i detta till den fysiska hjärnan och kan inte iaktta företeelserna inom själva mentalvärlden, där den lever. Genomsnittindividens medvetande är känsligt för tankar, som kommer utifrån. Men han mottar dem utan att ha någon uppfattning om deras ursprung. Den inre Människans uppmärksamhet är koncentrerad på henne själv. Hon är upptagen av att motta intryck från de lägre världarna och syntetisera dem till föreställningar för att vidare syntetisera dessa begrepp och idéer. Hon drar fram de minnen av forna föreställningar, vilka spelar så stor roll vid hennes uppfattning av fysiska föremål utanför henne själv, hon klassificerar, konstaterar det inre sammanhanget, drar slutsatser och låter sedan sin vilja välja bland dessa. Vi kan tänka oss medvetandet som något, vilket mottar intryck och överför dessa till mentalvärlden, där de smälts och assimileras av förnuftet, som för resultatet av denna process vidare till hjärnan, varifrån yttervärlden sedan påverkas. Det mentala arbetet sker i tankevärlden och hjärnan är blott instrumentet, på vilken musiken framkallar sin melodi. Musiken kan förstöras genom instrumentets brister, men den leder sitt ursprung från musikern, hur ofullkomlig dennes instrument än må vara. För tankeverksamheten, liksom i alla andra avseenden, medför den fysiska kroppen en begränsning. Det är blott genom den, som Människan kan arbeta i den fysiska världen, men den är ett stort hinder för hennes förmåga. Mentalvärldens förhållanden äro svårare att studera än astralvärldens. De devor, som tillhör den, är eldänglar, underbara, strålande väsen, med sällsam makt och förmåga, vilka genom tankekraft påverkar de lägre världarna. Vid telepati eller tankeöverförning går tanken direkt  från medvetande till medvetande i mentalkroppen, men förs ofta ner genom hjärnan, varvid tallkottkörteln mottar tankeströmmen och sänder den vidare. Den mentala världen utmärks särskilt av livligheten, klarheten och renheten i dess färger och rörligheten och plasticiteten hos dess materia. Inga ord behövs, där en tanke fattar tanke så fullt och helt, att de symboler vi kallar språk blott ofullständigt kan uttrycka detta.

Endast få människor, som ännu lever i den fysiska världen, äro för närvarande ”vakna” och kan röra sig i mentalvärlden. Även de, som har förmågan att inträda i den i fullt medvetande, har sitt mesta arbete i astralvärlden. Inspirerande tankeformer sänds emellertid från mentalvärlden till receptiva hjärnor, vågor av upplyftande kraft kan därifrån driva en hel nation till samfälld, självuppoffrande handling. Här finner vi också de devor eller änglar, som leder folken och nationerna på deras utstakade väg. Stora Profeter och Lärare meddelar här undervisning åt sina lärjungar och sänder dem sedan tillbaka till den fysiska världen för att de med ny styrka må kunna fortsätta sitt tjänande arbete.

 

Dagsmedvetande.

Det är nu möjligt för oss att få en riktig uppfattning av människans liv, sådant det pågår dag för dag i den vanliga världen och i vad man kallar ”vaket” tillstånd. Människan lever aktivt i tre kroppar, tankens, känslans och handlingens – eller om man föredrar ett annat uttyckssätt, i en kropp, sammansatt av tre tre olika slags materia: fysisk-, känslo- (astral) och mentalmateria eller jord, vatten och eldmateria. Detta är vad vi kallat hennes klädnad och med ”henne” menar vi den verkliga Människan. En person kan på sin vanliga kropp tänbkas bära tre olika klädesplagg – en rock, en skjorta och en undertröja. Dessa kan ju avtas från kroppen, ytan att personen som bär dem, blir förändrad därigenom. Så förhåller det sig också med den verkliga Människan, hon kan glida ut ur sina kläder och ändå förbli sig själv. Men hon är endast medveten om och kan verkar i var och en av de tre världar, i vilka hon lever då hon är i sitt dagsmedvetande, genom den del av sin materieklädnad, som består av samma slags materia som världen i fråga. I detta dagsmedvetande är hon endast medveten om en del av den fysiska världen. Vi kan granska tilldragelser av olika slag, som vi känner till mer eller mindre, och se dem som något helt naturligt, även om de endast sällan möter oss i vårt dagliga liv. ”Dagsmedvetandet” är det medvetande vi alla känner till i vårt dagliga liv: vi tänker, vi begär, vi handlar. Vi vet inte alla, att vi vid dessa välkända erfarenheter använder tre olika slags materia: mental, emotionell och fysisk, lika lite som de flesta människor har en aning om att de använder tre olika slags material och organ i sin fysiska kropp, när de tänker, önskar och handlar. Det står mat på bordet, man är hungrig och man äter. Vad är det då för process man varit med om? När man ser maten och känner sig hungrig, uppfattar man maten och kommer ihåg att den stillar hunger. Uppfattningen och erinringen äro mentala och försiggår i hjärnan. Den mentala materien där, som är en del va den mentala kroppen, vilken genomtränger de övrig kropparna, vibrerar och använder den astrala materien som en förmedlare för att åstadkomma vibrationer i hjärnans eteriska materia och nerver. Då uppfattar man födan och erinrar sig dess behagliga verkningar vid ett föregående tillfälle. Detta minne väcker begäret och man ”vill ha” maten. Detta begär hör till den astrala materien i vår klädnad, astralkroppen genom vilken den eteriska delen av den fysiska kroppen sänder sina vibrationer vidare till nervsystemet och körtlarna och då vattnas det i munnen. Begäret åstadkommer handlingen, som utförs genom musklerna och an sträcker ut handen, tar maten och för den till munnen.

Nu är det ju inte alls nödvändigt, att man följer alla dess förändringar och de olika organens verksamhet i kroppen. Men den som vill förstå, måste ha tålamod att studera dem och följa dem, och därigenom blir han i stånd att besvara frågor istället för att framställa dem. Varför dreglar och skriker ett litet barn, när det är hungrigt och ser sin mor eller sin flaska? Emedan barnets medvetande igenkänner maten och kommer ihåg det välbehag den hade till följd – medvetandet tänker genom barnets hjärna. Barnet dreglar och skriker – medvetandet uttrycker begär genom barnets körtlar i mun och ögon. Om det är ett mycket litet barn, gör det endast obestämda rörelser med armar och ben, emedan medvetandet ännu inte vunnit tillräcklig kontroll över musklerna för att dirigera dem och gripa. När barnet är äldre och har mera erfarenhet, sträcker det ut sina armar och försöker ta tag i maten och något längre fram i tiden kryper det eller går till maten. Allt detta är nog lätt at förstå, om man blott anstränger sig en smula. Dessa medvetandets elementära yttringar genom dess nya klädnad – barnkroppen – upprepas om och om igen och blir till stor del automatiska. De blir också mera sammansatta allt eftersom klädnaden växer och får större förmåga att svara mot förändringarna inom medvetandet. De förekommer emellertid alltid i samma inbördes ordning. I första ögonblicket finns endast begär, en obestämd känsla av att man vill ha något, följd av tillfredsställelse. Detta är en återspegling av en kosmisk början. ”Begär vaknar först i det eviga.” Men mycket snart har den normala ordningen fastställts – tanke, begär, handling och varje sådan yttring av medvetandet uttrycks i sina särskilda fysiska organ – hjärna, körtlar och muskler – sedan vibrationerna uppstått, varje typ i sin särskilda materia, mental, emotionell (astral) och fysisk. Då vi blir mera kunniga, kommer vi antagligen bättre att få reda på enskildheterna med avseende på de olika slagen av materia inom det fysiska, astrala och mentala världarnas vida gränser jämte detaljerna i medvetandets mekanism. Vi vet t.ex. redan, att ljus, elektricitet o.s.v. är olika rörelser i den fysiska etern, att galvano-elektriska strömmar åtföljer hjärnans tankeverksamhet, vilket måste åstadkomma kemiska förändringar i den tätare materia, som utgör hjärncellerna. Med en beskrivning i stora drag, som här gjorts, är tillräcklig för vad som nu är av vikt, nämligen att kunna någorlunda förstå de allmänna yttringarna av ”dagsmedvetandet”, det medvetande som arbetar genom den fysiska kroppen. Man finner, att detta ”dagsmedvetande” uppfattar endast några av resultaten av sin verksamhet i tät fysisk materia, d.v.s. fast, flytande och gasformig. Dess område är i själva verket mycket begränsat och den moderna psykologin talar nu om ett utanför liggande område såsom ”det undermedvetna”, vilket, vad dagsmedvetandet angår, kommer till synes i människans handlingar men inte i föregående tankar och känslor. Teosofin ser i detta ”undermedvetande” två element: det ”undermedvetna” och det ”övermedvetna”. Det ”undermedvetna” omfattar alla instinkter och handlingar, vilka är resultatet av medvetna handlingar, tankar eller känslor i det förflutna, som sjunkit undan nedanför dagsmedvetandets tröskel, emedan de under nuvarande förhållanden är onyttiga och olämpliga. Man ser tydliga exempel härpå hos djuren. Ett vilt djur kryper runt kring sig själv i djungeln för att platta till det höga gräset och få en behaglig sovplats – detta är en medveten handling, som igångsatts genom tanke och begär. Men en hund snurrar på samma sätt runt en matt, innan han lägger sig att sova där och detta är fullkomligt meningslöst, då det inte finns något att platta till. En häst spetsar öronen, vänder dem framåt för att bättre uppfånga framifrån kommande ljud, eller rör dem i olika riktningar för att höra varifrån ljudet kommer. En människa kan vanligen inte röra sina öron. Men det undermedvetna kan åter dras upp i dagsmedvetandet. Om en människa riktar sin uppmärksamhet (tanke) och vilja (begär) på att röra sina öron, sätter hon dagsmedvetandet i stånda att stärka och återvinna herraväldet över den nu obrukade muskel, som förr rörde dem. Likaså kan man återvinna förmågan att stanna andhämtningen och hjärtats rörelse, men enligt min åsikt är detta en bortkastad tanke- och viljekraft.

Till det ”undermedvetna” hör också ”cellernas minne”, som visar sig i deras byggande och återuppbyggande verksamhet, i att reparera skador o.s.v. Även detta kan behärskas av viljekraften för att åstadkomma en snabb läkning och förbättring. ”Underverk” på läkekonstens område åstadkoms vanligen på detta sätt, de fysiska krafterna eggas till långt kraftigare verksamhet än normalt. Minnen, begär och handlingar i det förflutna, som sjunkit i glömska, räknas av oss till det ”undermedvetna”. Men det ”övermedvetna” menar vi det ofantliga område inom det mänskliga medvetandet, vilket så småningom allt eftersom individen utvecklas, kommer inom dagsmedvetandets gränser. Men här dyker nu upp ett viktigt förhållande, som vi bör lägga märke till, nämligen bristande jämvikt i hjärnans materia. Denna är en av två slag. Det finns retlighetens, upprördhetens och hysteriets ostadighet, som leder till degeneration, d.v.s. är på väg mot vansinne. Men det finns också bristande jämvikt av annat slag, som beror på utveckling, där livet pressar på formen och utövar tryck på den, ett förhållande som föregår inre tillväxt. Detta är geni. Det om okunnighet vittnade uttrycket: ”Stort snille är när släkt med vanvett” får härigenom sin förklaring. Man förblandar ofta snille med vanvett, men de äro varandra så fjärran som olika poler. Det tillhör vägen neråt, som skulle leda människan tillbaka till djuren, till det undermedvetna. Det andra är tecken på att den mänskliga förmågan nått sin höjd, högsta toppen på evolutionens våg, som stiger upp mot det övermedvetna och visar den mänskliga rasens framtida möjligheter.

 

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2011-12-02 13:52 #1 av: Farwuq

Man tackar.

Glad

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi iFokus. Medarb. Astronomi, Existens, Filosofi och Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2011-12-03 14:36 #2 av: Moonwing

Tack, snälla du!..-märkligt -jag satt just på nätet å läste "henne", när denna kom ut....Cool-Älskar hennes lättsamma sätt att förklara vardagliga, men för oss ibland osynliga fenomen!

"Människan lever aktivt i tre kroppar, tankens, känslans och handlingens – eller om man föredrar ett annat uttyckssätt, i en kropp, sammansatt av tre tre olika slags materia: fysisk-, känslo- (astral) och mentalmateria eller jord, vatten och eldmateria.

Detta är vad vi kallat hennes klädnad och med ”henne” menar vi den verkliga Människan. En person kan på sin vanliga kropp tänbkas bära tre olika klädesplagg – en rock, en skjorta och en undertröja. Dessa kan ju avtas från kroppen, ytan att personen som bär dem, blir förändrad därigenom.

Så förhåller det sig också med den verkliga Människan, hon kan glida ut ur sina kläder och ändå förbli sig själv. Men hon är endast medveten om och kan verkar i var och en av de tre världar, i vilka hon lever då hon är i sitt dagsmedvetande, genom den del av sin materieklädnad, som består av samma slags materia som världen i fråga."

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.