Annons:
Etikettadyar
Läst 5746 ggr
Aldebaran
2012-07-19 02:41

ANDLIG REALISM 1

SAMTAL MED EN STUDIEGRUPP AV GEOFFREY HODSON. DEN UNDERVISNING, som ges i dessa samtal härstammar icke från mig. Jag har endast gjort ett försök att förmedla de lärdomar, som våra föregångare i det andliga livet så frikostigt skänkt oss i våra dagar. Detta är orsaken till att jag som titel använt den urgamla formeln: ”Thus have I heard” (”Så har jag hört”) London 1928 G. Hodson.

BEFRIELSENS VÄG

VÅR TIDS KANSKE STÖRSTA strävan gäller ett regelbundet system för meditativt tänkande och andlig självträning för alla människor. Det tycks vara lösningen och den enda lösningen av dagens problem, icke endast för dem, som strävar mot andliga höjder, utan även för ledare och människor av all världens nationer.

Vi här i västern har råkat in i ett tillstånd av fysisk spänning och jäkt, och vi lever i en ständig oro och ett själviskt jagande efter nöjen, så att vi totalt glömmer bort den inre verkligheten. I detta faktum ligger förklaring till alla de bekymmer och sorger, som uppfyller världen i våra dagar. Naturen kommer i alla händelser oundvikligen att hejda oss, liksom en ryttare håller in sin häst, om vi inte förändrar hela vårt sätt att leva och skapar oss ett annat mål för vårt liv. De katastrofala sammanbrotten, krig, de sociala och industriella svårigheterna äro naturens varning, hennes försök att hejda oss i vår besinningslösa flykt och vända vår uppmärksamhet mot verklighetens värld.

Att meditera är ett sätt att befria sig från livets bekymmer, sorger och svårigheter och denna frigörelse är det enda, som alla människor söker. Om den skall bli fullständig och varaktig, måste denna befrielse åtminstone vara trefaldig.

Först av allt måste våra egna inneboende krafter befrias, dessa olika egenskaper, som vi utvecklat under tidernas lopp i de århundraden av liv, som ligger bakom oss. I föregående liv uppnådde många av oss en hög ställning i forntida mäktiga civilisationer och all de krafter och möjligheter, som vi då utvecklade och förskaffade oss ligger gömda inom oss. Det är därför av yttersta vikt att vi vänder oss inåt och befriar dessa krafter.

Under världskriget hände det att män, som avsågs såsom obetydliga och hopplöst odugliga individer, i ett ögonblick av stark press och anspänning framträdde som handlingskraftiga, beslutsamma och modiga män. De kunde vid sådana tillfällen förvåna sig själva och andra, och som följd av denna enda handling vinna all den aktning som förnekats dem under en lång och av allt att döma gagnlös del av deras militärtjänst. För ett ögonblick bröt den fram, den kraft, som de utvecklat under krigstjänst under föregående liv, och förvandlade dem.

De som strävar efter det andliga livet får icke vänta på de yttre omständigheternas tryck för att framkalla denna inre kraft, de måste lära sig att befria den och att använda den medvetet och meditation är det sätt på vilket denna befrielse möjliggörs.

Det finns ett annat slags befrielse. Bakom och ovan allt vad vi själva har utvecklat står den gudomliga kraften, som är vår verkliga existens. Det är kraften i vår nedärvda Gudomlighet. Det är den Gud vi äro. Så länge vår uppmärksamhet är vänd utåt, mot det tillfälliga och flyktiga, kommer Guden inom oss att förbli sovande. Det står i vår makt att medvetet uppväcka och befria våra gudomliga möjligheter här och nu. Om vi med framgång skola beträda Vägen är det viktigt att vi gör detta. Vi kommer att behöva alla den kraft och erfarenhet vi äger för att kunna uppnå ”den andra stranden” under denna mänskliga evolutionens mittperiod. Vi kan emellertid trösta oss med tanken på att vi inte behöver skapa energi. Vi måste bara lära oss hur vi skall framkalla den. Vetenskapen har i en enda atom upptäckt krafter så stora, att de, lössläppta, skulle kunna förstöra en hel kontinent. Vilken kraft måste då inte den mänskliga själen besitta? Det finns en oberäknelig mängd energi bakom var och en av oss. Våra kroppar hindrar alla ett visst mått av denna energi att flöda, tills slutligen här nere på det fysiska planet endast en liten del av denna dolda ljuskälla strålar fram.

Det första steget mot denna andra befrielse är att försöka förstå vad denna kraft är; att följa den steg för steg till dess källa; att finna vägen inåt, genom de kroppar som döljer dess ljus; att förflytta sitt medvetande utöver känslokroppen in i den mentala världen, genom mentalkroppen till den strålande Augoeides där ovan, där vi skola finna kraft, frid och glädje utöver all normal mänsklig kunskap. Det är sannerligen ingen gräns för de höjder vi kan sträva mot, ja, vi kan uppnå hjärtat av Logos själv och förlora oss själva i Honom. Detta är faktiskt det verkliga målet för meditation – upptäckten och föreningen med Kraftens Källa.

För det tredje – söker vi inte befrielser från livets sorger och svårigheter, från det otillfredsställande i vår mänskliga existens, som ju innebär mycket möda, som tycks bestå och en smula lycka, som förefaller att hastigt förflyktigas? Famlar vi ej i en mörk värld, uppfylld av bekymmer och plåga, alltjämt sökande en varaktig lycka och finna den icke? Vi söker befrielse från smärta, sorg och osäkerhet, vi strävar efter en sällhet, som är evig och en frid, som inget kan rubba. Vi söker evig frigörelse.

Det finns en räddningens väg bort från denna det jordiska livets plåga, från begränsningarna, från känslan av lamhet, av att besitta krafter, som vi ej kan uttrycka, från de missräkningar vi oupphörligt möter i livet. Den räddning består i att man hastigt lär sig de läxor, sorger och bekymmer ger och riktar uppmärksamheten inåt, bort från sorgerna in mot hjärtat av verkligheten.

Dessa svårigheter har naturligtvis sitt värde; de äro våra lärare och vi betvingar den genom att undandra oss dem, inte genom att föra en ständig strid mot dem. Den metoden har försökts i oräkneliga tidsåldrar och är alltjämt resultatlös. Vi skyddar oss ej mot dem genom motstånd, ty därigenom intensifierar vi bara dess kraft och ställer oss själva ännu mer under dess makt. Vi måste dra oss undan från alla våra bekymmer till vi ser dem i deras rätta perspektiv, som förflyktande skuggor, kastade av vår personlighet på tidens och rummets skärm. Vi måste vända vår blick bort från de många skuggorna mot det enda Ljuset, och meditation är den väg på vilken denna ”omvändelse” kan nås.

Vi måste tänka oss att vår väg för in till själva centrum i vår varelse: Där kommer vi att finna det eviga ljuset, där bor den Frid, som är orubblig och som ”övergår allt förstånd”. Det finns ingen annan väg. Alla livets flyktande fenomen – ska vi säga de kaleidoskopiskt förbiilande händelserna i världen? – särskilt de erfarenheter, som åstadkommer smärta, äro till för att lära oss att vända oss inåt. Endast där skola vi finna det Lyckans Kungarike, till vilket vår Herre vill leda oss med Sin egen barmhärtiga hand, om vi blott vill följa Honom.

Och behöver vi ytterligare en sporre, ligger inte det i själva det faktum att först när vi själva funnit befrielsens väg kan visa andra den? Hur stor medkänsla vi än må ha, hur mycket vi än arbetar för de lidande, kommer vi inte att bli verkliga hjälpare, reformatorer och lärare förrän vi lärt oss att dra oss tillbaka i den eviga fridens sällhet för att därifrån se allt i sitt rätta perspektiv, lärt oss att uppnå vishetens källa och lösgöra den enda kraft, som kan göra oss till sanna hjälpare av mänskligheten.

När vi själva funnit och trätt in genom den porten, kan vi leda våra bröder in till densamma, men inte förr. Om vi ser in i ögonen på denna världens store, ser vi ett sinneslugn, en frid och en jämvikt, som inget kan rubba. Ledaren av Orden Stjärnan är ett lysande exempel, ty trots ansträngningen med Hans stora uppgift, stråla ständigt lycka ut från honom. Han har inträtt i Lyckans rike, världens sorger kan ej nå honom personligen längre, hur djupt han än känner för andra.

Hur skola vi kunna uppnå allt detta, som vi alla tydligt ser är så önskvärt? Det finns fem väsentliga principer, vilkas övervägande kan visa oss vägen.

  1. Allt det vi söker finns inom oss.

Vi måste upphöra med ett yttre sökandet efter lycka och söka det innersta i vårt väsen, ty endast där ligger lösningen av livets problem och vägen till evig lycka och frid.

  1. Det är nödvändigt att vara absolut stilla, för att ”Tystnadens röst” skall bli hörd och det inre ljuset, som alltid lyser, må kunna uppfattas.

Vi är alltid i Guds närvaro. De högsta andliga planen äro icke långt borta, utan här. Nirvana är runt omkring oss. Guds röst ljuder alltid. Vi hör inte Hans röst, vi ser inte Hans ljus; vi känner inte Nirvanas sällhet och är inte medvetna om Hans närvaro, ty vi är så helt försjunkna i oss själva och är så bullersamma. Detta kan likaväl tillämpas på nationer som på individer. Den som strävar efter det andliga livet, måste dra sig tillbaka från allt detta, han får ej längre tillåta sig att ryckas med i det moderna mänskliga livets virvel och bäras hän av världens tankeströmmar. Han måste tid efter annan dra sig tillbaka från allt detta och inom sig grundlägga ett centrum för frid och jämvikt. Då skall han höra Rösten och se Ljuset, och något av de högre världarnas sällhet och frid börjar flöda igenom honom.

Därför är tystnad den andra stora principen. ”Varen stilla och veten att jag är Gud”, säger psalmisten. En modern diktare säger: ”Huru sällsynt det är att finna en själ, som är tillräckligt stilla för att höra Gud tala”, och: ”Var stilla inför din Gud och låt honom dana dig”.

  1. I tystnaden äger medvetandets utvidgning rum.

Då vi vänt uppmärksamheten inåt, blivit stilla, måste vi fästa våra tankar vid kontemplation över de eviga tingen. Vi måste låta mer av Gud komma in i vårt liv. Vi måste anstränga oss att få en uppfattning om Hans härlighet och väsen. Då kommer vårt medvetande att vidgas och när vi finner oss själva i Honom, finner vi Honom i oss.

  1. Våra kroppar måste vara så renade, att de kan uttrycka den skönhet härlighet, vidd och vision, som våra meditationer uppenbarar.

Den fysiska kroppen måste bli fullkomligt renad. Den ärftliga effekten av det omättliga köttätandet och den allmänna råheten under de senaste generationerna måste bortelimineras av renhet i diet och levnadsvanor. Den store Mästaren Koot Hoomi har sagt att våra kroppar måste vara fria från ”även den minsta fläck av smuts”. Fysisk orenlighet har sin motsvarighet i astralkroppen och även i sinnet och är därför trefalt icke önskvärd. Våra känslor måste också renas och förfinas; vi måste rena vårt sinne, övervinna dess tendens till avskildhet, egoism och kritik och lära oss att tänka i förståelse för andra. På detta sätt görs våra finare kroppar mera känsliga, renare, vackrare och det inre ljuset kan lättare lysa fram igenom dem.

  1. Lösningen till varje problem ligger i upplevandet av allt livs enhet.

Änglar, människor, djur, växter och mineral äro alla ett. Det budskap vi har att ge den värld, som råkat in i avskildhetens ”stora irrlära”, är budskap om Enheten. För att delge detta budskap behöver vi inte vara intellektuella jättar, ha förmåga att tala, skriva eller organisera, ty om vi har den rätta känslan och attityden och vi själva till en viss grad förverkligat enheten, kan vi alla hjälpa. Vi kan ständigt frambära budskapet i vårt dagliga liv. Allt som behövs är ett rent och älskande hjärta, ett visst mått av koncentration och en vilja, som inte vet av några hinder.

Vi måste bryta det lägre, avskilda självets band och helga våra liv till att tjäna våra bröder. När vi en gång uppfångat en glimt av den underbara härligheten i allt livs enhet, har ingen jordisk sorg längre makt att såra oss. Glädjen över att samarbeta med mänsklighetens Ledare och Lärare skall leva i våra hjärtan och stråla fram ur våra ögon. De kommer att hjälpa oss att växa, så att vi blir allt dugligare och bättre tjänare. Genom deras ledning finner vi befrielsens väg och i Deras styrka må vi leda mänskligheten på vägen mot frigörelse och frid.

Kap 2

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Moonwing
2012-07-21 14:33
#1

" Allt som behövs är ett rent och älskande hjärta, ett visst mått av koncentration och en vilja, som inte vet av några hinder."

Jättefint, Alde..

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
2012-07-22 12:58
#2

Tackar!

Den här är bra; Vi kan ständigt frambära budskapet i vårt dagliga liv. Allt som behövs är ett rent och älskande hjärta, ett visst mått av koncentration och en vilja, som inte vet av några hinder.

Det handlar om att ta tillvara på alla tillfällen att delge sina kunskaper i adlighet och lära ut sina erfarenheter..i matbutikens kö kanske?..man kan flika in det på ett snyggt sätt i vardagens alla små samtal..

det behövs inte mycket för att starta en tanke som sen sår ett frö..och ett frö är mer än inget..Glad

Moonwing
2012-07-22 13:06
#3

"det behövs inte mycket för att starta en tanke som sen sår ett frö..och ett frö är mer än inget."

..uj,uj..nu blir det näst K.F.I.B..Skäms-men visst är det fantastiskt att några tankar som blir ord..

-kan beröra…och förändra vår (även gemensamma) verklighet, dvs vår karma! (på alla plan, både individuellt och kollektivt)Tungan uteCool

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Aldebaran
2012-07-22 23:47
#4

Man behöver inte komentera mer än ni redan gjort, snart dags för nästa kapitel…  Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2012-07-23 23:46
#5

Tungan uteFlört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
2012-07-24 22:27
#6

Hahahhaha…wingen..!!! du e la för go dö…Skrattande

Annons:
Moonwing
2012-07-30 22:52
#7

Jupp! OskyldigSkämsFoten i munnenSkrattandeCool

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[rore]
2012-08-03 16:48
#8

Kikar in och tackar för artikeln,,, Kyss

Aldebaran
2012-10-03 18:28
#9

Om några dagar så lägger jag in en fortsättning på denna..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2012-10-03 18:37
#10

sjysst, Alde!Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Aldebaran
2012-10-03 21:52
#11

Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

memil
2013-01-08 00:36
#12

Skrattande

[yodhe]
2013-01-12 15:57
#13

Skrattande

Annons:
Aldebaran
2013-02-04 09:15
#14

kanske dax för flera delar av denna? Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2013-02-04 19:20
#15

Det tror jag nog..OskyldigSkrattandeFlört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: