00. Existensiella frågor

Man eller kvinna?

2013-10-18 06:08 #0 av: nattfjäril

Kanske en konstig fråga. Är det slumpen som gör att man föds till man eller kvinna eller är själen alltid samma kön.

Anmäl
2013-10-18 21:19 #1 av: retep

Inget sker av en slump!

Själen som sådan är utan kön!

Bakgrunden till om man föds som man eller kvinna är så komplex att vi inte kan räkna med att kunna greppa det med tanken.

Anmäl
2013-10-19 15:05 #2 av: mogfarm

Enligt den danske filosofen Martinus är allt (både det som är skapat i fysisk materia som våra kroppar, och talanger eller kunskap man har) uppbyggt av något han kallar talangkärnor. Om man tränar på att spela piano blir man duktigare och duktigare på det och då har man det som en medfödd talang när man föds nästa gång. Likadant är det med den kropp man har byggt upp sedan många liv tillbaka. Har man varit kvinna och fött barn och så vidare och har den könsidentiteten fortsätter man att födas som kvinna eftersom grundplåtarna till den fysiska kvinnliga kroppen ligger fast. Bara för att den fysiska kroppen dör finns talangkärnorna för allting kvar, detta blir för långt och invecklat för mig att förklara men det har med bland annat karmaprincipen att göra. Man skapar ny karma hela tiden genom de val man gör och på grund av de erfarenheter man har. Man kan inte återfödas som vilket kön som helst eller bli ett djur helt plötsligt eftersom det är lagbundet vilka talangkärnestrukturer man har byggt upp. Detta har också i högsta grad att göra med något som han kallar den sexuella polförvandlingen och som han har beskrivit på ett antal hundra sidor. Jag vet inte om någon annan lära eller liknande skriver om det. För egen del har jag en inre visshet att detta är sant

Anmäl
2013-10-19 15:10 #3 av: mogfarm

Fortsättning på det andra inlägget... Jag tror alltså att det är högst lagbundet vilket kön man föds som. Däremot, i ett mycket längre perspektiv än något liv hit och dit, kommer man att födas som, och få erfarenhet av, alla tänkbara olika livsformer.
/Monica.

Anmäl
2013-10-19 17:54 #4 av: retep

Skulle säga att Martinus har rätt, frågan är väl bara hur vi tolkar betydelsen av kön. Hur själen väljer att gestalta sig och uttrycker sig när den tar en kvinnlig eller manlig kropp.

Vi har alla båda anlagen med oss och får under liv som man eller kvinna också erfarenhet av det andra könet.

Menar att talangkärnorna ligger i våra olika livserfarenheter och inte nödvändigtvis i det fysiska könet, man eller kvinna.

Anmäl
2013-10-19 19:44 #5 av: mogfarm

Ja, vi har absolut både det manliga och kvinnliga i oss, och enligt detta blir man mer dubbelpolig desto högre utvecklad man blir, de traditionella könsrollerna får mindre och mindre betydelse. I mer primitiva zoner, det vill säga hos djuren, kretsar allt kring parningsdrift, försvar av reviret och kampen för att skydda avkomman eller egentligen sig själv och sina intressen. Jag tror också som du skriver att vårt allra innersta, det Martinus kallar X1, inte är vare sig manligt eller kvinnligt, men frågeställningen här gällde ju om man kan skifta mellan en manlig och en kvinnlig fysisk kropp mellan liven eller inte.
/Monica.

Anmäl
2013-10-19 20:21 #6 av: retep

Ja kanske var det det #0 ville veta?

Som jag sa i #1 så är själen utan kön! Det är också själen som väljer om den skall välja ett fysiskt liv i en kropp som man eller kvinna.
Så om man frågar, om "man" kan skifta mellan en manlig och en kvinnlig fysisk kropp.
Då behöver vi också vara medvetna om att "man" är själen och att själen följer karma. Den naturliga lag som vi inte kan förstå komplexiteten av genom intellektet och tänkandet.

Det korta svaret blir då ja "man" kan skifta mellan...

Anmäl
2013-10-19 21:42 #7 av: mogfarm

Vi tror olika. Det djupaste av själen är utan kön, ja. Men för att utvecklas andligt behöver vi inkarnera genom en lång rad liv där både vårt känsloliv, intelligensliv och vår fysiska kropp byggs upp genom de erfarenheter vi samlar på oss. Jag tror inte att det andliga kan inkarnera hur som helst utan att det är strukturer som byggs upp och utvecklas under lång tid. Från att man är ett renodlat djur som i högsta grad är antingen hane eller hona tills man har utvecklats så långt så man får kosmiskt medvetande är det enorma tidsrymder. Som sagt, för mig är detta sant. Du tror inte likadant. Vad som är en absolut sanning vet ingen av oss.
/Monica.

Anmäl
2013-10-19 22:33 #8 av: retep

mogfarm!

Jag känner till att Martinus var upplyst och hade Kosmisk Medvetenhet kring detta. Jag motsätter mig inte det du skriver och tänker inte att vi tror olika!
Vad i det jag skriver uppfattar du som olika det du tycker?

Anmäl
2013-10-20 10:20 #9 av: mogfarm

Martinus menar ju att man inte skiftar kön mellan liven utan däremot att man är man vartannat spiralkretslopp och kvinna vartannat. Jag uppfattade som att du menar att själen kan välja om den vill inkarnera i en manlig eller kvinnlig kropp. Jag vet att många som tror på Martinus för övrigt inte tror på just detta eftersom folk har minnen från tidigare liv som det andra könet. Men jag minns själv till exempel en sak från min barndom. Vi brukade åka till Liseberg och jag var övertygad om att jag hade åkt en viss åkattraktion där. Mamma sa att jag inte hade det utan det var min bror och pappa som hade det. Och nu vet jag att det stämde trots att det var som ett riktigt minne. På samma sätt tror jag att en kvinna kan "minnas" något hennes man gjort i ett tidigare liv där de stått varandra nära.
/Monica.

Anmäl
2013-10-20 11:52 #10 av: retep

Hur tänker du dig t.ex. ett tidsintervall i ett "specialkretslopp", hur det kan se ut och fungera i det här sammanhanget?

Anmäl
2013-10-20 15:06 #11 av: mogfarm

Nej, spiral. Det är alltså ett fullbordat varv genom först växtriket, sen djurriket, sen det riktiga människoriket, sen visdomsriket, sen den gudomliga världen och sen salighetsriket och sen börjar det om, det rör sig alltså säkert om många miljoner år. Martinus har ju en del egna begrepp, men det som är vår innersta kärna och som behöver återfödas i materien för att utvecklas framåt gör det enligt honom genom att antingen den maskulina eller den feminina polen överväger och utvecklas eller avvecklas. I vår del av utvecklingen avvecklas den alltså mer och mer, vi blir mer och mer degenererade som könsväsen och de traditionella könsrollerna blir mer och mer oklara. Så småningom får vi kosmiskt medvetande och då är vi dubbelpoliga det vill säga utan kön under en mycket lång tid innan vi till slut vill födas in i materien igen och DÅ börjar vi utveckla den polen som var latent förra spiralkretsloppet. Den maskulina eller feminina polen kan man alltså säga är själva drivkraften som får utvecklingen att gå framåt. Enligt Martinus, och som jag har en inre visshet om att det stämmer.
/Monica.

Anmäl
2013-10-21 10:18 #12 av: retep

Kanske är det så...att många av oss som nu lever ett utvecklat andligt liv inte längre identifierar oss med ett kön. Att vi är nära nog det "dubbelpoliga".

Anmäl
2013-10-21 14:48 #13 av: mogfarm

Ja det blir ju så. Desto lägre utvecklade och mer djurlika vi människor är desto större betydelse har den traditionella könstillhörigheten. Därför är det heller knappast någon slump att det blir mer och mer skiljsmässor och annat. Även om mycket i utvecklingen är jobbigt är det nödvändigt när vi utvecklas framåt.
/Monica.

Anmäl
2013-10-21 15:15 #14 av: mogfarm

Tvärtom om man är högt utvecklad naturligtvis. Då blir man mer och mer "människa" i stället för att antingen vara man eller kvinna. Den fysiska kroppen vi inkarnerar i är däremot fortfarande uppbyggd av de talangkärnor som skapats genom den utveckling vi har gått igenom.
/Monica.

Anmäl
2013-10-21 16:10 #15 av: retep

Okey...men vilken betydelse har den fysiska kroppen och könstillhörigheten egentligen?

Vilken påverkan eller inflytande tänker du att dessa talangkärnor har på en "människa" som lever ett utvecklat liv, befriade från det djurlika och könsbundna?

Hur menar du att skilsmässor är ett tecken på att vi utvecklas framåt, bort från könstillhörigheten?

Anmäl
2013-10-21 20:12 #16 av: mogfarm

Det är inte så lätt att förklara det här som Martinus har skrivit om i alla sina böcker... Allt är liv, allt är rörelse, allt är i ständig utveckling. Allt drivs av urbegäret och alltså en vilja att utvecklas framåt mot det vi har hunger efter. Allt skapar karma och bygger upp talangkärnor. För att utvecklas måste vi inkarnera i den fysiska världen och det är ett högre syfte att vi utsätts för lidande på grund av det lidande vi utsatt andra för, det gör att vi långsamt blir högre utvecklade. De här talangkärnorna finns kvar även när den fysiska kroppen har dött och speglar det väsendets utvecklingsnivå. Har man en rovdjursmentalitet är det en praktisk omöjlighet att födas som något annat än ett rovdjur med ett rovdjurs robusta kropp. Det här med den sexuella polförvandlingen, det har också med något grundläggande att göra i kosmologin, det finns två stora krafter som man kanske kan jämföra med yin och yang, känner inte till tillräckligt om det, men två motpoler. I den delen av utvecklingen där dessa poler är som mest ojämna är bland djuren. Det är detta som är det som skapar den mörka karma vi utvecklas av. Vi står oss själva som mest nära och hela tillvaron är en kamp för att skydda sitt revir, sin avkomma och sig själv. Det är detta som är själva drivkraften som för hela utvecklingen framåt. Det med skilsmässorna är helt enkelt att nu börjar mänskligheten bli så utvecklad att vi inte lämpar oss för äktenskap längre på samma sätt som lite mer primitiva personer där könsrollerna är mer tydliga.
/Monica.

Anmäl
2013-10-21 21:36 #17 av: retep

Är allt detta vad Martinus skriver...det han menar, eller är det hur du tolkar det?
En del känner jag till och igen från andra kunskapskällor. En del stämmer inte alls in i hur jag uppfattar det.

Att vi skulle utvecklas av en mörk karma ser jag som en stor missuppfattning.
Som människor är vi sedan länge långt ifrån de krafter som styr och gäller för djur! Mänsklig karma är inte heller varken mörk, eller ljus, utan helt enkelt en kosmisk lag som vi utvecklas genom.

Anmäl
2013-10-21 22:35 #18 av: mogfarm

Jo, Martinus skriver detta. Anggående det med karma så menar han att allt är mycket gott, alltså att allt är gott ur ett högre perspektiv även om man upplever det som ett stort lidande. Det har alltså ingenting med straff eller liknande att göra. Det är precis som du skriver en kosmisk lag som vi utvecklas genom.
/Monica.

Anmäl
2013-10-29 00:18 #19 av: Aldebaran

"Det med skilsmässorna är helt enkelt att nu börjar mänskligheten bli så utvecklad att vi inte lämpar oss för äktenskap längre på samma sätt som lite mer primitiva personer där könsrollerna är mer tydliga." 

Med undantag av mishandel/missbruk etc. så är de flesta skilsmässor inget annat än en produkt av vår personlighet, alltså vårat lägre förgängliga jag. Ingen större andligt i det.. Mest vårat astrala plan (emotionalplan) som ställer till det i våra liv..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2013-10-29 09:05 #20 av: mogfarm

#19 Jag förstår vad du menar. Jag försökte förklara lite om det med polförvandlingen i Martinus kosmologi. Jag har aldrig sett något om det i någon annan livsåskådning. Men att man utvecklas hela tiden mot högre andliga nivåer, det är en vanligare tanke. Om du tänker dig att man skulle vara så högt utvecklad så man nästan är upplyst, tror du man skulle ha samma intresse av äktenskap som en som är lägre utvecklad och närmare djuren? Vi är nu på en utvecklingsnivå när vi fortfarande har stora likheter med däggdjuren, men också är andligt utvecklade varelser. Som en naturlig följd av detta är det enligt Martinus inte lika viktigt med äktenskap längre, vi utvecklar istället andra intressen. Hittar man däremot rätt partner kan det fungera. Men det finns fler tänkbara partners för de som är lägre utvecklade. Det är ingen motsättning mot det du skrev. Det är de lägre sidorna inom oss som krockar kan man säga.
/Monica.

Anmäl
2013-10-29 18:35 #21 av: Aldebaran

Enligt Martinus så är vi fortfarande sammanlänkade med djurriket. Och i djurriket finns det ganska så få parförhållanden så jag är inte riktigt med dig där då du säger det där om skilsmässorna ökar pga upplysthet, det är i själva verket precis tvärtom skulle jag vilja påstå. Inget annat än för det lägre egots räkning.

Det där med högt utvecklade, gäller kanske för 5-10% av mänskligheten om ens det... Sedan finns det en motsvarande låg nivå av utveckling på kanske upp mot 20%.. Majoriteten av oss runt 75 % är på "mitt i mellan nivå" om uttrycket tillåts..

Där kan vi ena livet vara hur andliga och med i en massa olika grupper som helst och i nästa "halka tillbaka" ett steg p.g.a tidigare karma.. Man tar 2 steg fram å 1 steg tillbaka.. Vissa liv står en del å stampar o.s.v.

Det som Martinus pratar om ligger för "genomsnittsmänniskor" i en ganska avlägsen framtid..


Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2013-10-29 18:58 #22 av: mogfarm

Alltså, jag har ju inte menat att det är positivt med skilsmässor eller att det skulle bero på upplysthet. Det är antagligen ingen på jorden som är upplyst i nuläget. Egentligen hade ju inte det med själva ämnet att göra, det gällde ju om vi kan vara man i ena livet och sen kvinna. Så det var onödigt av mig att skriva det. Jag håller med om att de flesta är mittemellanutvecklade om man säger så och att vi har många delpersonligheter, en del höga och en del... inte så höga. Men Martinus skriver inte enbart om framtida människor, utan en hel del om alla utvecklingsnivåer.
/Monica.

Anmäl
2013-10-29 21:10 #23 av: retep

Det finns alltid upplysta som lever här på Jorden, i många länder och så även i Sverige.

Anmäl
2013-10-29 21:15 #24 av: mogfarm

Det är mycket möjligt. Jag känner inte till någon, men visst kan det vara så. Det lär ju bli fler och fler efterhand i alla fall.
/Monica.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.