Annons:
Etikett10-själen
Läst 1805 ggr
astridn
2017-09-23 22:13

Mår dåligt inför mina känslor

Jag vet inte ALLS om jag skriver på rätt sida nu, i så fall får ni säga till. Har ingen aning heller om vart jag ska skriva. Men mina känslor tar kol på mig, så bokstavligt talat som det går. Jag har ingen aning om hur jag ska beskriva hur jag menar och förstår inte hur jag ska skriva det för att det ska låta vettigt, men mina känslor inför olika saker påverkar mig och mitt mående hela tiden så otroligt mycket. Jag har inte planerat något om exakt vad jag ska skriva det kommer som det kommer, så detta kan bli… intressant, fortsätt läs….
Detta är en sak som kommit på senare, jag är 15 år förövrigt… Jag får väl börja med, jag vet inte, det kommer låta så flummigt och jag vet inte om jag kan få någon hjälp med mina känslor. …i.o.m internet t.ex så har jag fått uppleva hur folk lever, olika ställen osv, men även via att jag går omkring och lever. Inför olika saker och ställen får jag olika känslor, vissa känns otrevliga och andra känns härliga. Men känslor jag fått via förhållanden, personer, ställen, livsstilar genom internet ger mig känslor som får mig att vilja dränka mig just nu. Det lät väldigt dramatiskt, jag är inte självmordsbenägen men vill liksom dränka mitt medvetande och börja om på nytt, utan internet och intryck hit och dit från alla hörn och kanter. Som exempel, nu men framför allt när jag var mindre och inte hade några spärrar, tittade jag omkring på youtube och massa videos som bara ploppar upp och som jag inte hinner skydda mig ifrån, och de påverkar mig än idag. Det kan vara hemska saker men också konstiga och obehagliga saker som jag bara önskar att jag kunde glömma, som jag önskar att jag kunde aldrig tänka på mer, så jag kunde få leva och inte få känslor utav alla intryck och ställen och personer och äckliga bara saker usch.
Internet är en oändlig rymd och dörren står vidöppen, inte bara för mig utan andra också…

Jag vill bara flytta ut till en liten liten by i norrland och skaffa massa djur och leva i frid med naturen, utan att behöva tänka på den lilla del av äckliga värld vi lever i: utan olika förklaringar bara äcklig. Men minnen och intryck som ger mig dåliga och negativa och bara äckliga känslor sitter ingrodda i min hjärna och det är som en kladdig, äcklig, mosig och flummig del som sitter där i utkanten av min hjärna och som jag aldrig kommer kunna bli av med. Vissa känslor tar helt enkelt kol på mig.

Jag är väldigt känslig av mig, jag klarar inte av för höga ljud, för mycket intryck och intensivt sällskap med endast en person tar slut på hela min energi, men samtidigt kan jag i perioder längta och sukta efter vissa livsstilar, vissa personer. Och då menar jag typ som mina vänner, jag vill ha fler vänner, jag vill umgås på stan och bara leva tonårslivet, jag drar ibland åt mig energi av att få vara social och vara med mina vänner och vara i min träiga, bohemiska skola som jag bara älskar av hela mitt hjärta. haha. Men andra delar av mig vill bara bort från storstaden, jag vill inte leva hela mitt liv bland trafiken, bland massa olika människor och olika byggnader. Jag vill inte veta att jag bor på denna planeten bland alla hemska människor, alla äckliga människor som bara bryr sig om materiella saker och pengar och usch FYFAN jag börjar gråta, jag får en kris inom mig själv. Det känns som att jag är helt ensam, ingen kan hjälpa mig med detta, vill jag ens det. Helst av allt vill jag vara ett barn igen, och önska att mina föräldrar skulle ta bort dator och telefon bort från mig iom att jag växte upp. Om jag bara slapp växa upp i den här tiden, med alla fidget spinners och telefoner och strålning hit och dit. Jag önskar att jag vore mer skyddad, att jag skyddades bättre. Ingen hade kunnat veta att det skulle påverka mig så mycket. Men samtidigt är det den världen jag lever i, och jag är på dator och telefon och i skolan är folk på telefoner och varje dag ser jag skärmar.

Jag minns en gång när jag var liten, och jag önskade av hela mitt hjärta att jag föddes i en annan tid, en tid då saker var annorlunda, då den teknologiska bekvämligheten inte var en självklarhet, jag orkar inte gå in på varför det skulle vara negativt men jag bara längtade bara efter det. Redan då.

Jag vill bo i ett hus i norrland och ha kor och leva i den vackra världen, men det känns som att mina minnen och intryck och ingrodda känslor stoppar mig, som att de skulle hindra mig från att ta in känslan av att leva det livet och bara vara där.

Jag vet inte hur jag skulle kunna hjälpa mig själv… Jag tänkte kanske yoga eller meditation, ljusa rum, naturen och frisk luft, att få klä mig i fina tyger, göra fina flätor av mitt långa hår, minimera mitt dator och telefonanvändande men HUR hjälp mig, kanske måla mer för det älskar jag. Jag kan kanske inte slita mig bort från cyberrymden även om jag ville det, jag vill kanske läsa om personer som lever lantbruksliv, lära mig saker inför skolan, hålla kontakt med mina vänner och min familj, kanske lyssna på fin musik som ted gärdestads, även om de gör mig lite sorgsen. Få intryck av fina personer och saker som jag känner igen mig i och som ger mig fina känslor. Jag vill ha fina känslor men det känns som om det är just mina känslor som stoppar mig, det känns som om mina känslor är som ett enormt vägskäl där jag tvingas välja vad som gör mig lyckligast. Men allt är bara kaos inom mig, även om det inte märks av.

Jag vill vara fri, och se fina skogar, ett fjäll, sjön när den glänser, den öppna himlen, norrsken och stjärnorna om natten. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag vet inte om jag kan få hjälp, kanske tips om fina saker som olika trevliga bloggar, eller tips på musik som kan få mig att må lite bättre, tips på vad jag kan göra för saker under dagarna eller vad jag ska måla, hur jag kan hantera mina känslor via kanske meditation eller något annat det var det jag tänkte på främst när jag skulle började skriva, om jag typ kunde glömma saker men vet inte om det är riktigt möjligt, jag vet inte, eller kanske ni bara fick en intressant läsning vem du än är och beroende på vad du än brukar skriva, eller lärde er något nytt, om ni får barn eller har barn, hur ni kan skydda deras känslohav, om det är öppet för liknande stormar. Eller bara skydda er själva.

Jag vill inte ens läsa igenom vad jag skrivit för det har varit lite som en process och nu mår jag bättre, när jag fått lätta på mitt hjärta så jag låter det vara vad det än står kommer inte riktigt ihåg i detalj.
Kan hända att jag kopierar texten och dumpar den på nån annan ifokus-sida också där nån kanske läser den och kan ger tips, eller uppmuntran. Som sagt vet inte om existens iFokus är rätt sida men ja, vad skulle jag göra, hade smått panik precis innan jag skulle börja skriva. Det här med känslor på alla nivåer är förjäkligt jobbigt ibland, men jag är glad att dom finns där också för att påminna mig om att saker blir bra också. Jag vill bara ha det bra och känna mig bra, även om saker är mindre bra ibland såklart det inte går att undvika, men det ska inte vara pga det jag skrivit iallafall, jaja kram.

- jag vill ha en egen måne

Annons:
[rore]
2017-09-25 13:41
#1

Det är nog inte känslorna du mår dåligt av, snarare är det dina tankar om känslorna som gör det svårt för dig.

 Ibland kan det tyckas som om tanke och känsla sitter ihop och kan tyckas svåra att förstå. En evig geggig sörja. Vilket kom först hönan eller ägget?

Har inga quickfix att komma med som svar. Men du var ju själv inne på yoga tankar. Prova! Själv är jag väldigt tacksam över att ha funnit yinyoga.  Den är som medicin för kropp, knopp och själ.

Huygens
2017-10-09 16:10
#2

Jag skulle försöka möta, känna av vad den där "äcklig" känslan är, tills den ger med sej och jag förstår vad den är.

shiba123
2017-10-11 19:11
#3

Jag känner så väl igen mig, och har undrat varför jag tänker så. Men så läste jag om "jordänglar", och då är man mycket känslig på det sätt som du beskriver.

astridn
2017-10-18 18:15
#4

Hej hej och tack så himla mycket för era svar! Skrev den här texten och sen skämdes jag eftersom det blev mellanslag i huvudet och jag ej kom ihåg alla olika saker jag vällde ur mig… och lät bli att kolla svaren även om de behövdes… haha Men tack så mycket det känns mycket bättre när man får höra att någon verkar förstå och känner igen sig! Bara att få läsa tipsen får mig att känna mig bättre inom mig själv. 
Har sedan jag skrev texten börjat göra saker som får mig att må extra bra och som ger mig fina tankar. Har försökt undvika eller iallafall avstått från de saker som annars kan tänkas fylla mig med det där, ja… obeskrivliga, om man kan säga så. Att hela tiden försöka undvika kan bli rätt ansträngande så försöker undvika det också haha.
Vill bara säga att även få ord kan muntra upp!

shiba123
2017-10-18 20:35
#5

#4 Skönt att höra att du mår bra!  Ibland behöver vi prata av oss, och få ur oss det som vi känner.

[Reträtt]
2018-02-04 13:29
#6

#0 Måste bara säga att jag känner igen mig så otroligt mycket i det du skriver!

Annons:
Upp till toppen
Annons: