Annons:
Etikettadyar
Läst 3697 ggr
Aldebaran
2011-02-09 10:25

Gudomlighet, kosmos och människan III

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Av G.A.F övers. G. Larson

Den ockulta konstitutionen av kosmos och människan

I detta kapitel tar vi upp det tema som huvuddragen angavs om i tredje delen av kapitel 2, och som började med det hermetiska axiomet "som ovan, så nedan". Som varje vetenskap har esoterisk vetenskap sin speciella terminologi, och mycket av detta kapitel skall vara som en expanderad ordlista för de begrepp som används i ockultismen i studiet av människan och universum.

Människan är ett mikrokosmos som i miniatyr reflekterar sammansättningen av och processerna i makrokosmos', det totala universum. Vad vi finner i det ena är att kunna finnas i det andra och följaktligen kan vi genom att studera det ena genom analogi lära oss den motsvarande bilden av det andra.

En välkänd indelning av den mänskliga konstitutionen beskriver människan som trefaldig - kropp, själ och ande. Esoterik använder samma indelning (funnen också hos Platon och Paulus), men visar den komplexa naturen hos var och en av de tre delarna. Kroppen själv uppfattas som trefaldig, bestående - förutom den grova fysiska delen - av en subtil eller eterisk motpart eller motsvarighet - den astrala dubletten eller Linga-sharira - och av en vital princip eller livskraft, prana. Själen är sammansatt av två beståndsdelar som erfarenheten känner som känslo- och tankeaspekterna av oss själva. Kropp och själ bildar tillsammans den mänskliga personligheten. Människans andliga natur är också trefaldig och är den sanna individualiteten som, under inkarnation, blir förenad med eller fokuserad i personligheten. Det engelska språket har ingen precis term för andens tre aspekter, därför används i teosofisk litteratur sanskrittermerna atma, buddhi och manas, vilka förklaras i styckena som följer. Distinktionen mellan personligheten, den vardagliga människan, och individualiteten, den andliga människan, skall man särskilt lägga märke till.

I The Key to Theosophy (kapitel 6) läggs denna information fram klart i en tabell som beskriver var och en av de sju aspekterna, vanligen hänvisade till som principer, och återger deras sanskritnamn. Information ges vidare i kapitlen 8 och 9. I det här kapitlet har nu de relevanta uttalandena från alla de tre kapitlen samlats ihop, men studerande rekommenderas att vända sig till avsnitten i The Key to Theosophy för att bygga upp sin egen bild av människans ockulta konstitution.

Enligt esoterisk vetenskap finns således i människan sju principer eller aspekter:

1. Den fysiska kroppen: Alla de andra principernas eller aspekternas vehikel under livet.

         Sanskrit rupa eller Sthula-sharira (rupa: en synlig form; sthula: skrymmande, tjock, grov; sharira: det som lätt multnar eller blir upplöst, den yttre aspekten, antydande obeständighet, ovaraktighet).

2. Den fysiska kroppens subtila eller eteriska motpart eller motsvarighet. Den har på olika sätt kallats den astrala kroppen eller dubletten, fantomkroppen, modellkroppen [förebildskroppen]. Den hemliga läran försäkrar; "det astralas födelse före den fysiska kroppen, den förra varande en modell för den senare".

Sanskrit Linga-sharira (linga: ett karakteristiskt kännetecken, således "modell" eller "mönster").

3. Den vitala principen eller livskraften som genomtränger och animerar [ger liv åt] den fysiska kroppen. Den är nödvändig endast för aspekterna numrerade 1, 3 och 4 i denna tabell och för mentalfunktionerna som fungerar genom den fysiska hjärnan.

         Sanskrit prana (andning/andedräkt, ande, vital luft/livsluft).

4. De grövre begärens och passionernas vehikel. Då ingen precis term existerar på engelska översätts sanskrittermen Kama-rupa vanligen med "begärskroppen". Denna blir inte en distinkt kropp förrän efter döden. Den sägs bli "centrum eller säte för djuriska begär och passioner". Denna fjärde princip, då den är den mittersta bland de sju, är vidare beskriven som "den djuriska människans centrum, där demarkationslinjen ligger som skiljer den dödliga människan från den odödliga enheten", men se avsnitt 5 nedan.

         Sanskrit Kama-rupa (Kama: begär).

Dessa fyra tillsammans bildar den lägre kvartären eller den fyrfaldiga personligheten, den dödliga människan, betingad av det tidigare livet, men bildad på nytt enligt karmisk lag för varje inkarnation.

Klart skild från den dödliga kvartären är det odödliga andliga väsendet, individualiteten, benämnd "den övre oförgängliga triaden". Dess tre aspekter är:

5. Den sinnesprincip som länkar samman det högre med det lägre, individualiteten med personligheten. Det undervisas, att nybildad är manas, sinnesprincipen, "tvåfaldig i sin funktion eller verksamhet". Under livet kan det "röra sig neråt mot kama-rupa", dvs., det kan bli så identifierat med den lägre eller liderliga naturen att det slutligen måste desintegreras eller vittra sönder med den; eller det kan "röra sig uppåt" mot det andliga medvetandet, det sanna Egot (se nedan), och därmed vinna sin odödlighet. Manas, den mentala förmågan, "gör en intelligent och moralisk varelse av människan, och skiljer henne från det rena djuret".

         Sanskrit manas (sinnet, från en grundbetydelse: att tänka).

6-7. Monaden, den väsentliga enheten av aktivt, universellt liv, som, tillsammans med manas, blir det medvetna reinkarnerande Egot, det andliga väsendet som överskuggar varje personlig människa. Monaden är kombinationen av atma, ren ande (ineffektiv i sig själv) och dess vehikel buddhi, benämnd "den andliga själen". Då monaden är en och odelbar, är den inte ett individuellt väsen, den är det enda universella livet. Atma anses såsom "ett med det absoluta, som dess utstrålning". Det kan handla på de lägre planen endast när det råder förbindelse med dess vehikel, buddhi, och kan då endast anses vara en beståndsdel av människans Ego när den är i förening med manas, människans individuella sinne, dvs. egot är monaden plus manas. I ett försök att klargöra dessa svåra begrepp skriver Madame Blavatsky:

I.  Atma, det "högre självet", är varken din ande eller min, utan skiner som solljuset på alla. Den är den allmänt utspridda "gudomliga principen", och är oskiljbar från sin enda och absoluta meta-ande, som solstrålen är oskiljbar från solljuset.

II. Buddhi (den andliga själen) är bara dess vehikel. Varken en separat eller de två tillsammans är till någon mera användning för människans kropp än solljuset och dess strålar är för en granitmassa nergrävd i jorden, såvida inte den gudomliga dualiteten blir assimilerat av, och återspeglat i, något medvetande. … Detta medvetande eller sinne är,

III. Manas … Det kallas därför, när det är oskiljaktigt förenat med de första två, det Andliga Egot … Detta är den verkliga individualiteten, eller gudomliga människan … Den är det ego, den "kausalkropp", som överskuggar varje personlighet karma tvingar den att inkarnera i. … Var och en av de sju principerna i människan, mikrokosmos, är relaterat till motsvarande principer i makrokosmos. I fallet av den fysiska kroppen, detta ser man genast; dess beståndsmaterial är vår omgivande världs material, det fysiska planet, den objektiva materialitetens plan. Prana, den vitala principen i människan, delas med naturens alla riken, ty "prana eller liv genomtränger hela det objektiva universums varande". Den fysiska kroppens subtila eller eteriska motsvarighet finner sin överensstämmelse i den osynliga region som omger globen och alla objekt däri, det astrala ljuset (se kapitel 2). På liknande sätt dras den energi som uttrycker sig själv i individens instinktiva liv och i hans begärsnatur från ett inre plan av subtil materia som är omärklig, ej förnimbar, för de fysiska sinnena. Vidare undervisar esoterisk vetenskap att det finns en sinnesprincip i naturen; den är betecknad mahat, universellt sinne, varav manas, det individuella sinnet, är ett derivat eller en avledning. Buddhi är den universella passiva princip som möjliggör någon manifestation av atma, den gränslösa, aktiva, obestämbara, oskiljaktiga verkligheten, universums dynamism, dynamiska kraft.

Ett ord till försiktighet är lämpligt här. I vardagsslag kategoriserar vi lätt fysiska fenomen som är förnimbara med sinnena i sina olika kategorier. Detsamma passar inte när vi beaktar områden för tillvaro som är helt utom sinnenas räckvidd och som till största delen fortsätter att ligga bortom våra erfarenheter. När Madame Blavatsky's lärare på 1880-talet började lämna ut information om det esoteriska systemet - för första gången på engelska - måste de först finna en passande vokabulär för att hänvisa med till fenomen i de dolda världarna som är fullständigt okända för västerländsk filosofi. Vår vanliga vokabulär är lämplig för behandling av erfarenheter i en tredimensionell värld och i seriell tid (förflutet, nuvarande och framtid). Den esoteriska vetenskapens litteratur måste för att beskriva verkligheterna av en totalt annorlunda ordning av tillvaro nödvändigtvis använda samma ordförråd. Det skulle vara ovist att [bara] därför behandla den information som där ges som om den gällde konkreta fenomen liksom i dagliga erfarenheter i den objektiva världen. Vårt universum är ett integrerat helt och fungerar som ett sådant, inte som en förstorad lagerlagd tårta med en lätt sockerkaksbotten, fyllningar med grädde och sylt och toppning med choklad och nötter. På liknande sätt är en mänsklig varelse ett enstaka väsen, de skilda principerna är bara "aspekter och tillstånd av medvetande. … [Människan, den] enda verkliga människan, [är ett] förkroppsligat medvetande … som varar genom livscykeln och [[är]] odödligt i essens, om inte i form." Sådan var varningen som gavs av Madame Blavatsky till hennes studerande i London när hon förklarade för dem, att det sätt att tänka på som behövs i studium av Den hemliga läran är

… vad indierna kallar Jnana Yoga. När man gör framsteg i Jnana-yoga finner man, att begrepp uppstår, som, fastän man är medveten om dem, man inte kan uttrycka och ej heller formulera i någon sorts mental bild. … Detta är ett skeende då man har att vara på sin vakt och vägra bli förledd med idén, att den nyfunna och underbara bilden måste representera verklighet. Det gör den inte. När man arbetar vidare finner man att den förut beundrade bilden blir trist och otillfredsställande och slutligen bleknar eller kastas bort. Detta är en annan farlig punkt, ty då är man lämnad i ett tomrum utan någon föreställning till stöd och man kan bli frestad att uppliva den avlagda bilden i brist på bättre att hålla sig fast vid. Den sanne studeranden kommer emellertid att arbeta på oberörd av detta och snart kommer vidare formlösa glimtar, som åter med tiden ger upphov till en större och mera vacker bild än den förra. Men de lärande kommer nu att veta att ingen bild kommer någonsin att representera sanningen. Denna senaste strålande bild kommer att växa sig tråkig och vissna som de andra. Och sålunda fortsätter processen, tills slutligen sinnet och dess bilder blir överskridna och den lärande inträder och uppehåller sig i världen av ingen form, men som alla former är snäva reflektioner av. Ett ytterligare förklarande ord kan också vara nödvändigt. Buddhi har refererats till som Atmas' vehikel. Ordet vehikel kanske anger sin egen betydelse, men varför är ett vehikel för Atma nödvändigt? Liknande frågor kan ställas: t. ex. exakt vad är en princip i människan och vad är ett plan i naturen?

Kosmos' enhet har framhållits. Där finns ett enda liv, alltings rot och ursprung. Allt är levande och varje varelse ett liv som uttrycker några aspekter av det enda livet. Ett ytterligare fundamentalt begrepp i esoterisk vetenskap är det om en grundläggande dualitet - en polaritet som är inneboende i allting.

I metafysiska termer manifesterar det enda livet dualiteten av ande och materia (behandlade mer utförligt i kapitel IV). De är oskiljaktiga. Ande betraktas som aktiv och positiv och materia som passiv och negativ. Denna polaritet reflekteras i dualiteten energi-materia på den fysiska nivån; energin är det som låsts in i - men som under vissa omständigheter är utbytbart mot - materia, alla tings materia vid vår vanliga nivå av objektiv tillvaro. Den positiva-negativa kombinationen kan tänkas såsom liv-materia. Som vi har sett är allting levande på sitt eget sätt. Det härleder eller erhåller sin varelse, i alla avseenden, från livet.

"Som det är nedan, så är det ovan - så som det yttre, så är det inre." I de olika nivåerna av tillvaro som konstituerar de inre planen av kosmos kan det inte finnas aktivitet eller funktion utan aktiva varelser, dvs. någon eller något som gör någonting, som det är avpassat för. Varje sådana varelse måste ha vad vi kan kalla sin livssida och sin materiesida. Denna dualitet tänks ofta på som liv och form. Det är materie- eller formsidan som åberopas såsom vehiklet som ger livssidan ett uttrycksmedel. Men både liv och form är aspekter av liv. De är levande.

Ämnet med de sju planen av kosmos och principerna i människan måste ses i detta ljus. De består av liv, vart och ett med sina två aspekter.

Rudimentära livsenheter hänvisas till som livsatomer. Levande varelser är sammansatta av hierarkier av livsatomer som de består av, små liv. Plan består av sådana liv. Människan och hennes principer består av sådana liv. Det finns, som sådan, ingen materia av plan, även om detta uttryck ofta används, ty materia är sammansatt av liv. På liknande sätt kan människans principer bara tänkas på såsom att ha en grund av materia, dvs. materia på motsvarande plan, om man kommer ihåg att stoffet faktiskt lever. En varelse i denna mening är som en vattendroppe för en ocean: det finns bara vatten.

Ibland refereras ämnet för de inre (dvs. icke-fysiska) planen som substans, det som ligger till grund för materia. I denna mening är planen substansiella, men planens substans blir mer och mer tunn eller fin då det rent andligas tillstånd kommer närmare. Ett annat sätt att se detta på är att säga att livsatomerna som beståndsdelar och de varelser som de består av blir, när planen bestigs, mindre och tunnare. Detta är det fysiska planets språk där tre dimensioners begrepp regerar. De inre planen är dimensionlösa. Inre rymd har ingen utvidgning. Detta är emellertid en dunkel eller svårfattlig komplikation som här endast behöver nämnas.

En princip är därmed en mänsklig förmågas levande vehikel, ett särskilt sätt att verka på. Den är ett medel eller ombud som sätter istånd, och som ger effekt eller verkan åt, vad som annars skulle vara abstrakt, dvs. tänkande eller kännande som blott idéer. Ande som sådan, i sig själv, anses också vara blott en abstraktion. Ett plan, liksom en princip, är också ett sätt för kosmisk funktion som kan verka endast genom liv, liv som betingats att arbeta på ett särskilt sätt.

Forts kap 4

Kap 2

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Moonwing
2011-02-10 00:37
#1

Äntligen, Alde.., äntligen..-"..kom en redi´förklaring….Tungan ute- lite mer omfattande..

TACK!

"materia är sammansatt (av) liv"..

- förstod man kanske..-men HUR?, -det!!.. var bra du la ut!Tungan ute

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Mickelberg
2011-02-10 00:42
#2

Hmmm fattar inget alls nästan

Aldebaran
2011-02-10 10:13
#3

då är du i gott sällskap Mickelberg… Vi har alla våra personliga tolkningar.. Det är svåra och abstrakta saker att börja med kanske , men det finns ju lättare texter här på Exi….

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2011-02-10 17:34
#4

Om du inför dessa komplicerade och "något" abstrakta texter försöker samla tankarna likt en kort kontemplation ca 5-10 min och försöska koncentrera dig på vad du skall försöka ta in.

Sedan håll dig till korta stycken och fråga gärna…

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

[rore]
2011-02-10 21:04
#5

Nog blir det rundgång i skallen allt,, Jösses!!

Intressant,, men jag får nog lov att ta det i etapper,,

Gillar i alla fall inledningen om mikro och makro kosmos,,,

Aldebaran
2011-02-10 22:08
#6

mmm ja, det är tuffa och abstrakta bitar, och det tar ett tag innan man kan tro och ana sig till en liten del. Men det går… Kanke.. Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Moonwing
2011-02-11 15:45
#7

Man vet ju på ett sätt via sin intution, hur det är-..(där måste jag låta stöddig å säga , jag har sinnesfrid)..Tungan ute (lat på ett sättSkäms)..

-men sen lockar ju den mänskliga personligheten på att "logiken skall stämma"..man vill ju inte "bli lurad"

-å då behöver man en sas stödjande förklaring, och den här passar kanske inte allas tankegångar för vi är unika, med unika mognadsgrader..men för mig var det "Aha!"..

Det är nog nödvändigt att även "jobba lite för förståelsen"-av hänsyn till sin egen mognadsgrad vill säga, naturligtvis!

Man får söka sig till det som lockar-det brukar vara det man vill lära sig förstå..(menar detta ämne naturligtvis) Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Wargmane
2011-02-11 15:56
#8

Ja denna kan man "grotta" ner sig i ett tag ….

Niiice !

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

Aldebaran
2011-02-11 16:00
#9

Hej..Två ggr på samma dag..

Ja GAF är fina texter att läsa

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Gaiatri
2011-02-15 19:53
#10

Tack för artikeln. Intressant att läsa lite olika förklaringar på dessa saker…

Sajtvärd på Andlig utveckling

Tricolori
2011-02-15 23:19
#11

kommer det mera?

Aldebaran
2011-02-15 23:34
#12

Ja. i morgon eller övermorgon

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2011-02-16 10:21
#13

Mums!Skrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Aldebaran
2011-02-16 10:38
#14

4:e delen kommer idag, tror jag  Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2011-02-16 10:40
#15

Bra, Alde..men stressa inte..-det blir man sjuker av..Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Aldebaran
2011-02-16 10:43
#16

hahaha jasså?  :)

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2011-02-16 10:53
#17

jomen..!Cool-om det inte är "posetiv stress" som faktiskt kan sägas vara ett samarbete emellan planen-om det är något riktigt upplysande och bra för vår utveckling!Tungan ute

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Tricolori
2011-02-19 03:06
#18

Glad

Aldebaran
2011-02-19 03:17
#19

Lägger ut nästa imorgon….Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2011-02-21 00:58
#20

FlörtGlad

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Upp till toppen
Annons: