Adyar

Vårt liv i tre världar 7

2010-09-14 23:47 #0 av: Aldebaran

Av Annie Besant.

 

Kap IV. Människoanden i sina kroppar

 

Människoanden är nu fullt färdigklädd i ett barns kroppar och är redo att än en gång samla erfarenheter i den fysiska världen. Självär han det odödliga andliga väsen, som ibland kallas Monaden, ibland den trefaldiga Atman, emedan den gudomliga gnistan - likt Ishvara, som är dess upphov - som vi redan sett i (kap. 1 ) är en trefaldig Enhet, ett enda Medvetande med tre inre, oskiljaktiga aspekter eller egenskaper.  I Ishvara äro dessa Sachchidananda, då man tänker på dem i den ordning de manifesterar sig och kan översättas som Tillvaro, Varseblivande och Sällhet eller, exoteriskt, Brahma, Vishnu och Shiva.

 

Trefalden tillhör Monadens väsen och vi kan tänka oss de olika egenskaperna som Tillvaro, Självförverkligande, (som leder till) Sällhet. Denna eviga Monad eller trefaldiga Atma införlivar med sig, för att kunna utveckla livets frön han bär inom sig, en atom av Akasha, i vilken hans liv uppenbarar sig som Kraft (eller vilja), en atom av Vayu, i vilken hans liv uppenbarar sig som Visdom och en atom av Agni (den högre elden), i vilken hans liv uppenbarar sig som Intellekt.

 

Han är alltså, då hans egen natur på detta sätt uppenbaras, en odödlig andlig intelligens, "Den odödlige inre Härskaren". Den trefaldige Atma har blivit Atma-Buddhi-Manas - vilja-visdom-intellekt - och skall utveckla sig genom erfarenheter, som med tätare och förgängliga kroppars hjälp samlas i de tre världarna. Den omvandlande erfarenheten förs över till Atma-Buddhi-Manas och lämnar näring åt höljena - de högre kropparna.

 

I Upanishaderna sägs det, att "devorna näras av människorna". Den atmiska atomen utvidgar sig och sammandrager sig efter behag, den är ett osammansatt hölje. Den buddhiska atomen drar till sig andra atomer som oskiljaktigt förenas med den och bildar ett hölje, strålande och underbart utan dess like. Den manaiska atomen gör på samma sätt och bildar ett något tätare hölje, där intellektet har sitt säte.

 

På detta sätt går Människan från livsperiod till livsperiod, ofödd och odödlig. Detta är den varelse som "utan alla sinnen strålar fram med sinnenas alla egenskaper", "utan händer och fötter rör han sig och tager, utan ögon ser han och utan öron hör han". "Han är den strålande Härskaren". (Svetashvataropanishat, III, 17, 19, 20)

Han är också "den som förtär föda" (Brhadaranyakopanishat, IV, iv, 24),  den föda, som erfarenheter skänker.

 

För att vinna dessa erfarenheter intränger han med sitt liv i den lägre Agnis, den lägre eldens, värld och drar till sig en molekyl av denne eld-materia av en täthetsgrad, som motsvarar luft. Av eld-materia av denna grad och av de täthetsgrader, som motsvarar eld, vatten och jord (se kap. 1)  och med bistånd av en deva, formar han den nya mentalkroppen (kap 1, senare delen), som skall uttrycka all den mentala förmåga han vunnit genom sina mentala erfarenheter i Devachan.

 

Denna mentalkropp bär inom sig anlag till förmåga av olika slag, som kan utvecklas under det kommande jordelivet genom alla de stärkande eller försvagande erfarenheter, som blir människans lott tack vare hennes omgivning och förhållanden. Genom denna kropp kommer intellektet i kausualkroppen - som har detta namn emedan resultatet av alla erfarenheter samlas där - att samla nya erfarenheter och dra nytta av de gamla. Människoanden arbetar genom visdoms-höljet på att skapa känslokroppen och de renaste molekylerna i denna svarar mot "vatten"-delarna i mentalkroppen, ty kärlek och kunskap i förening utvecklas så småningom till visdom.

 

De egenskaper, som har att göra med känslor och lidelser, finns också endast som anlag och stimuleras eller försvagas, beroende på de erfarenheter människan möter. Vad den fysiska kroppen angår måste Människoanden, såsom redan nämnts, ta emot detta sitt fysiska redskap i handlingens värld sådant hans deva kan göra det på grund av den karma, som skall utlösas under det kommande livet. Den fysiska kroppen kan vara ett stort hinder, men den kan också vara ett utomordentligt harmoniskt redskap. Handlingar i det förflutna avgör individens yttre omständigheter, alldeles som hans tankar skapar hans karaktär och hans känslor och lidelser hans temperament.  På detta sätt är "pilgrims-själen", "kroppens Herre" utrustad, då han anträder den jordiska delen av sin färd, när han genom födelsens port återinträder i denna världen.

 

 

Tiden före födelsen

 

Kropparna kan ha varit underkastade ett ganska starkt inflytande under tiden före födelsen. Moderns omgivning inverkar på gott eller ont på barnets mentala, emotionella och fysiska framtid. Det är alltså av oerhörd vikt att modern och det ofödda barnet ständigt omges av hälsosamma inflytanden från de tre världar, i vilka de hela tiden vistas. Kärleksfulla, rena, ädla och ömma tankar hos de personer, som kommer i moderns och barnets närhet, stärker alla frön av besläktad art i den nya lilla kroppen.

 

Moderns egna tankar är av alldeles särskild betydelse i detta avseende, emedan hennes inflytande är konstant. Och å andra sidan förstärker härda, grymma och orena tankar hos moderns och barnets omgivning de anlag av liknande beskaffenhet, som kan finnas i barnets nya mentalkropp, under det att frånvaron av sådana tankar hindrar tillförseln av detta slags materia. På liknande sätt förhåller det sig med känslor och lidelser och dessa sistnämnda är alldeles särskilt skadliga.

 

Fruktan, lystnad och vrede borde hållas helt och hållet borta från den känsliga, i utveckling stadda astralkroppen. Skönhet, harmoni, rena och vackra färger, en förfinad omgivning, allt detta är av oändligt stor vikt för den fysiska kroppen som danas och likaså är det nödvändigt, att modern får ren mat och dryck, frisk luft, ljus och en hälsosam bostad. Man får inte heller glömma förhållandet mellan känslokroppen och den fysiska kroppen. Starka känslor och lidelser, som bringar astralkroppen i häftiga vibrationer, kan inverka på den fysiska kroppen och åstadkomma missbildningar eller "födelsemärken". Om modern blir förskräckt, kan detta medföra både astral och fysisk skada för barnet.

 

Av ovanstående framgår tydligt, vilket fåtal bland den fattiga befolkningen i våra stora städer, som kan komma "lyckligt" till världen under nuvarande förhållanden. Man förstår också, att grekernas vittberömda skönhet till stor del berodde på den vård som ägnades blivande mödrar. Det är inte nog att akta barnet sedan det blivit fött, tiden före födelsen har stor betydelse för dess framtid och den mentala och moraliska omgivningen medför större följder på gott och ont än t.o.m. den fysiska. Hinduismens prenatala samskaras visar denna ockulta och vetenskapliga religions uppfattning  på hur viktigt det är att anslå den rätta tonarten under utvecklingstiden. Lydnad för naturens lagar - som är uttryck för det Gudomliga Livet - är här som på alla andra områden nödvändigt för hälsa. Men vanligen känner människor inte till naturlagarna och de bryter mot dem mycket mer på grund av okunnighet och tanklöshet än i avsikt att överträda dem. "Naturen behärskas genom lydnad" och hennes bästa gåvor skänks åt dem, som är lydiga. Hon blir dess villige tjänare och strör alla sina skatter för deras fötter.

Forts i Kap. 8

Kap 6

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-09-16 08:52 #1 av: [yodhe]

 

Tack!

Fruktan, lystnad och vrede borde hållas helt och hållet borta från den känsliga, i utveckling stadda astralkroppen.

Inte konstigt alls att barn blir som dom blir i vissa hem..tänk all ilska..vad gör då det fysiska våldet?

Huu..

 

Anmäl
2010-09-16 10:36 #2 av: Aldebaran

Ja, å tänk alla stress och konkurrans i detta samhälle vi kallar välfärd.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-09-16 10:51 #3 av: Aldebaran

Det ständiga tjatet om föräldraansvar för hur barnet beter sig mot andra får ju här en helt ny infallsvinkel och betydelse.

Den genmensamma karman bakas ju in i varandras livsmönster utan pardon så att säga.

Värt att komma ihåg att den nya lilla individen sägs vara karmatisk imun under de första 7-8 åren. Allt som händer i och omkring det lilla barnet under denna tid påverkar i högsta grad föräldraparet och då i synnerhet modern...

Väldigt få inser än mindre förstår vilket karmatiskt, andligt och esoteriskt ansvar men tar på sig som förälder..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-09-19 12:02 #4 av: Gaiatri

Tack för en intressant artikel!

#3 På vilket sätt är individen karmatiskt immun under de första 7-8 åren?

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl
2010-09-19 12:32 #5 av: Aldebaran

Det är föräldraparet som det reinkarnerade medvetandet valt ut som så att säga står för karman... DVS den pyttelilla karma som kan tänkas bli på en såpass outvecklad personlighet.

Att ens monaden/atman/överjaget ens valt ut föräldraparet beroro ju nästintill 100% på ett karmatiskt förflutet mellan dessa tre..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-09-19 12:47 #6 av: Gaiatri

Då tror jag att jag förstår. Barnet genererar inte karma som det sen får arbeta ut, utan det ligger på föräldrarnas ansvar. Men däremot så kan man ha karma som är verksam även under de tidiga åren som påverkar ens förutsättningar och sätter ramarna för vad man kommer i kontakt med.

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.