Adyar

Vårt liv i tre världar 5

2010-07-26 05:43 #0 av: Aldebaran

Av Annie Besant

  

Del III Klädnaden påtages.

 

Sedan vi nu förklarat, varför vi vid redogörelsen för en människas liv ta en annan utgångspunkt än den vanliga, kan vi börja med att granska individen vid livsperiodens slut, då han assimilerat alla de livserfarenheter han från sitt sista jordeliv medfört till den himelska världen.

Hans mentalkropp är utnött, och han har inte längre någon användning för den. Den odödliga Anden, den verkliga Människan, har tillängta sig all den ökade förmåga, som är resultatet av erfarenheter på tankens, känslans och handlingens område i de lägre världarna.

Dessa erfarenheter omvandlar Anden i krafter, som blir hans egendom, och han arbetar härmed under längre eller kortare tid, beroende på det medvetenhetsstadium han nått. Sedan detta är gjort, vänder han sin uppmärksamhet utåt, och genom den kärna av lägre mental materia han behållit som en förbindelselänk, drar han från den stora massan av mental materia i tankens värld till sig just sådan materia, som har de egenskaper, vilka motsvarar hans ökade förmågor.

Av denna strålande skimrande materia gör han en ny mentalkropp, bättre än den han nyss burit och kastat bort och lämplig att ge uttryck för de större krafter han utvecklat under sitt långa liv i himlen. Den nya kropp sammansätter hans så , att den kan bli hans mentala livs bärare under den följande inkarnationen. Ty han kommer att begagna denna första klädnad under hela den livsperiod, som nu tar sin början. Dag och natt, år in och år ut måste han bära den, och endast med hjälp av den kan han uttrycka sig i den lägre världarna.

Den begränsar i hög grad hans möjligheter att ge uttryck för sitt väsen, detta får vi ej glömma. Först och främst är den en helt ny kropp, skapad av materia tillhörande tankens värld, av dess fasta och flytande ämnen, dess eld- och luftämnen. Den har inte begagnats under individens föregående erfarenheter och har därför inte något minne av dessa. Den är ett nytt utslag av han konstnärliga förmåga såsom odödlig Ande. Om han är högt utvecklad, kan han bibringa den något av sina minnen, något av sin egen större förmåga, av det vi kallar snille, då det blixtrar fram genom den fysiska hjärnan.

Människoanden  är övermedveten i detta ords högsta bemärkelse, som vi senare skall finna. Nu betraktar vi honom emellertid såsom skapare av de lägre kropparna, hans kläder i de lägre världarna. Jag bör kanske tillägga, att till dess han nått en hög grad av utveckling, får han hjälp i utövandet av sin skapande förmåga av devorna eller änglarna i sin egen värld, den högre himlen. Såsom det står skrivet i Brhadaranyakopanishat (VI, ii:9): "Devorna frambära sitt offer åt denna eld. Från detta offer uppstiger konung Soma".

Offret är den kärna av mental materia, som Människonanden hela tiden har kvar. Konung Soma är den nya tankekroppen eller förnuftskroppen. Det vidare förloppet är också, som vi skall se, antytt i Upanishaderna. Tankekroppen är den första klädnad, som Människoanden iför sig, då han börjar sitt nedstigande från himlen till jorden. I själva verket äger inte något "nedstigande" rum. De olika världarna genomtränger varandra, "himlen omger oss i vår barndom", och även allt framgent. Det är blott så, att de kläder, vi sedan påtager, hindrar oss att se den. Vårt medvetande kan inte erfara himlen genom den tyngre materia, i vilken den arbetar i "vaket" tillstånd och i "drömmen". Det är som om vi vore mitt i solen, men bundit en tjock bindel för våra ögon.

 

Krafter som utestängs

 

Mentalkroppen utestänger en del av den förmåga medvetandet äger, då det uttrycker sig blott genom de högre kropparna eller höljena. Man kan säga, att medvetandet genom mentalkroppen blir till en viss del förblindat och bedövat. Det kan ej längre se tillbaka på den väg de tillryggalagt, den nya kroppen gör detta omöjligt.

Föreställer er, att vi hade ögon runt hela huvudet, så att vi kunde se både framåt och bakåt, både till höger och vänster. Då vi klädde på oss mentalkroppen, skulle den, alldeles som en ogenomskinlig slöja, hindra oss att se åt tre håll, och endast i en riktning skulle våran utsikt vara obehindrad. Man kan också likna medvetandets begränsning vid en människa, som går nedför spiraltrappan i ett torn med fönster för varje våning. För varje krök i trappan försvinner något av utsikten över landskapet i fjärran.

För att kunna uttrycka sig i de olika världarna behöver medvetandet organ motsvarande varje särskild värld och bestående av denna världs materia. Varje kropp vi under nedstigandet ikläder oss, är emellertid en ny begränsning och förblindar ännu mera vår syn.

Forts kap 6

Kap 4

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-07-26 13:57 #1 av: Gaiatri

Det börjar bli tydligt hur hela inkarnationen i de tre världarna är så mycket mer än det fysiska livet. Inkarnationscykeln börjar och slutar innan det fysiska livet och innefattar mycket mer än det fysiskt påtagliga. Inkarnationen är längre (i år räknat) men också högre i medvetandet. Genom meditation tex kan man lära sig att fokusera medvetandet på högre nivåer och arbeta medvetet med att utveckla mentalkroppen så att högre intuition kan lysa upp och utvidga de lägre tankenivåerna. Då blir också fönstret i tornet större så att vi har möjlighet att se något klarare. 

Sajtvärd på Andlig utveckling

Anmäl
2010-07-27 20:33 #2 av: Aldebaran

"Av denna strålande skimrande materia gör han en ny mentalkropp, bättre än den han nyss burit och kastat bort och lämplig att ge uttryck för de större krafter han utvecklat under sitt långa liv i himlen." 

"Den har inte begagnats under individens föregående erfarenheter och har därför inte något minne av dessa."

Här har vi ju själva kärnan till varför vi inte minns tidigare liv, annat än i undantag "snabba glimtar" av något vi varit med om tidigare..

Dessa glimtar är ju något vårat egentliga jag matar de nya menatl/tankekroppen med i de fall där det är möjligt....

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-07-27 20:42 #3 av: rore

Käns oerhört stort detta och tankarna fladdrar,Intressant. 

 Tack Alde!!

 VågDet förflutnas läxa. Blir framtidens lärdom Regnbåge



 

 


Anmäl
2010-07-28 00:43 #4 av: Aldebaran

Ja, detta är stort.. Detta är ju vad som sker innan vår fysiska födelse. Hur vår nya personlighet skapas av vårat egentliga jag.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Anmäl
2010-08-04 22:06 #5 av: [yodhe]

 

Den här texten för tankarna till dom som har valt att begränsa kroppen med en affekt som utvecklingsstörning, undrar vad syftet med det är egentligen??...Det sägs att de är högre andligt utvecklade..

Vi är ju ganska begränsade fysiskt ändå, menar jag, om man jämför med andra däggdjur...

Tack i tack....

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.