Annons:
Etikettadyar
Läst 4261 ggr
Aldebaran
2009-12-29 02:05

Vägen till självkännedom 10

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Tionde delen av Vägen till självkännedom av I.K.Taimni Översättn. Gunnel Bernhard.

Kapitel 10. Kausalkroppens funktioner 

Inom den västerländska psykologin står ordet 'sinne' som ett samlingsbegrepp för en mycket vagt definierad och komplex grupp av fenomen som har att göra med medvetandets funktion. Gruppen omfattar känslor på de lägre planen och på de högre abstrakt tänkande och den svårförstådda och något suspekta förmåga som kallas intuition.  Så länge vi betraktar den fysiska hjärnan som det yttersta upphovet till alla dessa s.k. mentala fenomen blir det givetvis besvärligt att definiera och klassificera dem  tillfredsställande. Hjärnan bör i stället fattas som ett instrument, som har till uppgift dels att ta emot de impulser som kommer in från sinnesapparatens olika områden, dels att till det fysiska medvetandet förmedla olika slag av energier, som sänds ut från de högre överfysiska världarna. Hjärnan är, så att säga, endast den skärm på vilken fenomen som utspelas på de olika planen kastar sina skuggor. Det är svårt att med utgångspunkt från dessa skuggor förstå fenomenens natur, och lika svårt är det att bilda sig en rätt uppfattning om de objekt bakom scenen, som är de yttersta orsakerna till skuggspelet.  Den som önskar studera dessa frågor måste kunna försätta sig bakom skärmen och göra direkta iakttagelser där. Att i oändlighet spekulera över deras natur med ledning av de illusoriska mönster de framkallar på skärmen är inte konstruktivt. Men detta är just vad moderna vetenskapsmän och psykologer håller på med. De studerar de dansande skuggbilderna, undersöker deras växlande former och utarbetar teorier. De har inte klart för sig att det rör sig om skuggor av bakomliggande realiteter, och att bara den som kan gå bakom scenen och direkt se vad som händer där kan vinna verklig kunskap.

Ockultisten, som studerar de fenomen som manifesterats genom hjärnan, har funnit att dessa har sitt ursprung i olika delar av människans konstitution. Människan är som vi vet mycket komplicerad.Tack vare en uppsättning vehikler av olika finhetsgrad står hon i kontakt med alla sina inre plan. Varje vehikel sänder sina speciella vibrationer till hjärnan, där de komplexa och varierande fenomenen som återspeglas i vårt fysiska medvetande tar form.  Känslor och sinnesintryck manifesteras när vibrationer från astralplanet reflekteras i det cerebrospinala nervsystemet.Tankar uppstår när hjärnan reproducerar vibrationer från mentalplanet. Sann intuition är ett svagt eko av vibrationer från ännu subtilare plan. De yttersta källorna till fenomenen i det fysiska medvetandet  är alltså många och skiftande. Den som inte kan lämna sin fysiska vehikel efter behag för att fullt medvetet studera fenomenen på de överfysiska planen, har därför ingen möjlighet att klassificera dem eller spåra dem till deras respektive källa. Den i sann mening ockulta vetenskapen - som är grunden till den urgamla visdomen - är i själva verket resultatet av undersökningar som under århundradenas lopp utförts av en lång och obruten rad av ockulta mästare.

Den moderna psykologin har vid studiet av de fenomen vi kallar tankar funnit att dessa i stort sett kan indelas i två undergrupper, nämligen konkreta tankar som omfattar benämningar och former, och abstrakta tankar som befattar sig med begrepp och principer. Båda dessa tankeformer uppträder i vårt fysiska medvetande genom hjärnans medverkan. Ockulta undersökningar har visat, att dessa två tankekategorier, som inbördes är helt olika, har sitt ursprung i två skilda medvetandevehikler, som arbetar genom mentalplanet. Detta plan, som är sammansatt av sju underordnade plan, är tydligt uppdelat i två undergrupper. Den ena omfattar de fyra lägre subplanen och tjänar som medium för konkret tänkande, medan den andra omfattar de tre högre subplanen och tjänar som medium för abstrakt tänkande. Denna indelning i två grupper är inte godtycklig utan helt naturlig, eftersom den materia, som ingår i respektive grupp också ingår i sammansättningen av två helt skilda medvetandevehikler: den lägre mentalkroppen som är det konkreta tänkandets vehikel, och den högre mentalkroppen som är det abstrakta tänkandets vehikel.  

Men dessa två vehikler är inte bara utgångspunkt för två olika typer av mentala fenomen. Som framgick av kapitel 2 representerar de också två olika komponenter i människans inre uppbyggnad. Den lägre mentalkroppen utgör den finaste beståndsdelen i den temporära personligheten som ju förnyas från inkarnation till inkarnation. Den högre mentalkroppen - i teosofisk litteratur kallad kausalkroppen och i vedantisk litteratur Vijnanamaya-kosha- ingår däremot som lägsta vehikel i det odödliga Egot, som består från inkarnation till inkarnation och vars utvecklingsprocess sträcker sig över eoner.  Dessa två mentala principer markerar alltså inte bara skiljelinjen mellan det lägre och det högre sinnet, utan anger också var gränsen går mellan människans lägre och högre Själv.  Den lägre mentalkroppens konstitution och funktioner, som har att göra med det konkreta tänkandet, har redan behandlats i det föregående. Vi skall nu övergå till kausalkroppen, dess plats och funktioner i människans uppbyggnad.

Kausalkroppen är sammansatt av materia som tillhör mentalplanets tre högre underplan. Den är den lägsta vehikeln i det odödliga Egot, som fungerar genom Atma-buddhi-manas. Kausalkroppen bildades först när människans individualisering ägde rum, dvs. när en stråle av första Logos intränger i ett djurs gruppsjäl. Den blir då upplagringsplatsen för Egots samlade erfarenheter och gradvis utvecklade förmågor under otaliga jordeliv.Till att börja med, just när kausalkroppen bildas, har dess aura oval form och liknar en färglös såpbubbla. Men allteftersom den utvecklas och Egots kvaliteter övergår från latenta till potenta och börjat fungera, den ena efter den andra, uppträder så småningom lysande färger i auran. En mästares aura är t ex större än andras och utsänder regnbågsskimrande färger  av otrolig skönhet. Vi som är bundna av vårt fysiska medvetandes begränsning kan inte ens i fantasin föreställa oss färgerna och formerna i de högre världarna, trots att en del författare efter klärvoajanta studier har försökt beskriva sina upplevelser på de högre planen. Vi skall nu undersöka kausalkroppens funktioner, eftersom många  studerande har svårt att förstå dem och ibland blandar ihop dem med det lägre sinnets och ibland också  med buddhivehikelns verksamhet.  För att förenkla problemet skall vi ägna oss åt en funktion i taget.

Kausalkroppens första funktion är att tjäna som organ för det abstrakta tänkandet, vilket betyder att abstrakta begrepp formas av vibrationerna hos den materia som vehikeln är uppbyggd av. På samma sätt som känslor och sinnesförnimmelser formas av astralkroppens vibrationer och de konkreta tankarna med sina benämningar och former av den lägre mentalkroppens vibrationer, så är det abstrakta tänkandet beroende av de vibrationer som uppstår i kausalkroppen.

Eftersom många som aldrig har studerat psykologi har rätt oklara föreställningar om skillnaden mellan konkret och abstrakt tänkande, skall vi kort gå in på detta innan vi går vidare. Vad är då skillnaden mellan en konkret och en abstrakt tanke?  Frågan kan enklast belysas med några exempel. Ta  t ex en triangel. Vi kan rita eller inbilla oss trianglar av alla former och storlekar: likbenta, rätvinkliga, oliksidiga, liksidiga trianglar, små och stora trianglar. Men oavsett formen och storleken på alla dessa ritade eller inbillade trianglar finns det något som är gemensamt för dem alla, något som gör en triangel till just en triangel och ingenting annat. Alla trianglar har alltså vissa gemensamma karakteristiska egenskaper. I matematiken definieras de mycket klart, och om vi ser närmare på alla trianglar vi kan tänka oss, skall vi finna att de utan undantag har vissa speciella egenskaper gemensamt. Vi kan i tankarna abstrahera dessa karakteristika och på så sätt få ett begrepp om triangelns idé. Den ideala triangeln har ingen bestämd form eller storlek - den är ett abstrakt begrepp. Vi kan inte göra oss en bild av den ens i fantasin, därför att begreppet triangel genast väcker till liv en mental föreställning om en alldeles bestämd och konkret triangel. På samma sätt förhåller det sig med många andra geometriska figurer som cirkeln eller kvadraten. Från alla upptänkliga cirklar eller kvadrater kan vi abstrahera de specifika egenskaper som utmärker dem och därmed bilda oss ett begrepp om cirkelns respektive kvadratens allmänna natur. Samma sak gäller andra områden. När någon säger 'häst' tänker vi inte genast på ett visst individuellt djur utan på företeelsen 'häst' i största allmänhet. Tanken rör sig här om ett abstrakt begrepp som vi har skapat inom oss genom observation av ett stort antal hästar. Alla sådana generella benämningar är rena idéer och har utkristalliserats genom att vi vid upprepade tillfällen konfronterats med ting av ett visst slag. Vi har inom oss format ett koncentrat av det väsentliga hos saken i fråga och med dess hjälp skapat ett begrepp som innesluter alla föremål av det givna slaget, men som inte syftar på något enstaka av alla dessa exemplar. Detta är den avgörande punkten som måste stå klar för oss: triangeln som idé hör till en annan tankekategori eller till ett annat plan - det betecknar inte någon bestämd triangel som vi har stött på i verkligheten.  I samma ögonblick vi gör oss en mental bild av en viss bestämd triangel sänker vi oss från det abstrakta planet till det konkreta.

De enkla exemplen ovan visar skillnaden mellan begreppen konkret och abstrakt.  Det abstrakta tänkandet berör alla områden av mänsklig tankeverksamhet.  Varhelst vi stöter på saker med former och andra egenskaper, och dessa  står i ett speciellt förhållande till varandra, kommer det abstrakta tänkandet in för att definiera relationerna mellan dem. Alla vetenskapliga generaliseringar och lagar, alla filosofiska system och alla principer avser att definiera de inbördes relationerna mellan ting eller idéer och faller därmed under begreppet abstrakt tänkande. Fast helt skilda till sin natur är det konkreta och det abstrakta tänkandet oskiljaktiga begrepp. De är i vårt intellekt sammanflätade ungefär som varpen och inslaget i en väv.

Kausalkroppen är den medvetandevehikel i människans uppbyggnad som är det abstrakta tänkandets organ. Det är visserligen sant att även det abstrakta tänkandet sker genom hjärnan, men hjärnan är bara ett instrument som för vårt fysiska medvetande svagt återger de vibrationer som ursprungligen har alstrats i kausalkroppen. De utsända vibrationerna reflekteras vidare från vehikel till vehikel tills de slutligen når den fysiska hjärnan, men då har de under överföringen förlorat mycket av sin intensitet och klarhet.  På det högre mentala planet är de abstrakta tankarna inte de vaga och obestämda ting som de verkar vara för oss i den fysiska världen, utan verkliga fenomen som tydligt kan ses av den som har förmågan. Kausalkroppens Ego arbetar med och manipulerar abstrakta idéer och principer på samma sätt som vi bearbetar konkreta idéer och bilder på det lägre planet. Bara när kausalkroppens idéer framträder på ett lägre mentalt plan kan de ta bestämd form eller skepnad, dvs. övergå från abstrakt form till konkret.  Av det ovan beskrivna förhållandet mellan abstrakt och konkret tänkande framgår det klart, att när en abstrakt tanke överförs från sitt eget plan till det lägre mentalplanet kan den utkristalliseras i otaliga varierande former, alla besläktade med varandra genom vissa grunddrag i den abstrakta idén. För att återgå till exemplet med triangeln, så kan denna abstrakta idé - en verklig realitet på det högre planet - ge upphov till ett oändligt antal trianglar när den återspeglas i det konkreta sinnet. På sitt eget plan är Egot medvetet om triangelns essentiella idé.  På det lägre mentalplanet 'översätts' denna idé till en bestämd  triangel, som uppvisar triangelns alla väsentliga egenskaper.

I jämförelse med kunskapen om konkreta ting är den fördel som kunskapen om tingens innersta essens för med sig uppenbar. Den som känner ett ting universellt känner också alla enskildheter som kan inordnas i samma kategori. Matematikern, som har en abstrakt idé om triangeln, känner alla trianglar. Ockultisten som upptäcker en ockult lag, blir herre över en särskild aspekt av livet. Den som har tillgång till oräkneliga fakta eller detaljer av ett speciellt slag, men som inte har klart för sig de underliggande relationerna mellan dem och inte förstår deras inre natur eller beskaffenhet, känner dem inte i grunden och kan heller inte använda dem i sitt arbete. En massa inbördes orelaterade och osammanhängande fakta är bara en hög skräp. Men för den som känner den underliggande princip som förbinder de separata delarna med varandra, förvandlas skräpet till ett värdefullt material som kan användas på många sätt.

Att upptäcka de fundamentala principerna och lagarna i den fysiska världen är ett av vetenskapens främsta mål. De lagar och principer som hittills upptäckts har ju också gett människan en oanad kontroll över naturkrafterna i den fysiska världen. Det gäller också ockultisten. Men till skillnad från vetenskapsmannen studerar han alla delar av naturen och får på så sätt kunskap om och kontroll över alla områden i naturen.

Kännedomen om de grundläggande principerna gör alltså att det blir onödigt att söka efter den oändliga mängden av detaljer och fakta som existerar. Detta spar en massa tid och energi. Det sägs att de stora visdomsmästarna har total kunskap om alla fundamentala principer på livets alla områden, och att de därför inte sysslar med detaljer.  Önskar de detaljerad information om någonting, låter de sin lägre sinnesapparat arbeta med saken och når sitt mål utan svårighet. Men eftersom deras kausalkroppar är fullt utvecklade och de kan fungera vid fullt medvetande på kausalplanet, känner de också till och kan arbeta med grundprinciperna på detta högre plan i stället för att använda det klumpiga och jämförelsevis okänsliga medium som den fysiska hjärnan utgör. Alltså har de mycket djupare insikter i naturlagarna och livets elementära principer än den, vars medvetande begränsas till det fysiska planet. Vi får inte glömma att dessa principer evigt existerar i Logos universella sinne, och att en tillräcklig utveckling av kausalkroppen är det enda som kan göra individen delaktig av denna kunskap. Allt vetande som existerar inom solsystemet finns redan i Logos universella sinne. Det enda som hindrar oss från att veta allt vi önskar är okänsligheten och den ofullständiga utvecklingen av våra medvetandevehikler. När vi har fått förmågan att reagera på vissa slag av vibrationer, kan vi komma i kontakt med motsvarande delar av Sol-logos medvetande.

Vi skall nu övergå till en annan av kausalkroppens uppgifter.  Den påbörjade utvecklingen av denna vehikel markerade som vi sett människosjälens födelse, och sedan dess genomgår själen den mänskliga utvecklingsprocessen enligt lagarna om reinkarnation och karma. Kvaliteter som förut legat latenta som slumrande anlagsfrön stimuleras till verksamhet, och själen övergår sakta från naturtillstånd till civiliserat tillstånd, för att sedan gå vidare mot fulländning. Parallellt med den gradvisa utvecklingen av mänskliga och gudomliga egenskaper sker en vidareutveckling av kausalkroppen, som främst visar sig i en tillväxt av auran och uppträdandet i denna av lysande färgband och ökad ljusstyrka. Vid studiet av kausalkroppen hos olika individer har man funnit att det finns en alldeles bestämd relation mellan aurans färger och de kvaliteter som Egot har utvecklat. Egots utvecklingsnivå och de egenskaper det fått kan därför säkert fastställas genom klärvoajant iakttagelse av kausalkroppen i dess eget ljus, dvs. på dess eget plan.  På samma sätt som fysiologerna noggrant studerat den fysiska kroppen och därför har ingående kunskap om dess fysiologi, har ockultisterna studerat kausalkroppen och grundligt undersökt dess konstitution och lagarna för dess tillväxt. Men så länge vi lever på det fysiska planet, där medvetandet begränsas på olika sätt, kan vi inte - utom möjligen mycket vagt - förstå kausalkroppens natur och medvetandets sätt att fungera genom den.

Vi ser alltså att kausalkroppens andra uppgift är att tjäna som förvaringsplats för frukterna av individens utveckling allteftersom de samlas under loppet av Egots successiva jordeliv.  Men två förhållanden skall noteras i samband med denna gradvisa tillväxt hos kausalkroppen.  Det första är att de erfarenheter, som individen samlat under ett jordeliv, långsamt smälts under den tid han efter avslutad livscykel tillbringar i Devachan, eller himmelsvärlden. Essensen av denna bearbetning överförs till kausalkroppen och ingår sedan i den i form av olika egenskaper och tendenser. Innan personligheten försvinner och upplöses koncentreras alla dess livserfarenheter varefter produkten, eller den värdefulla essensen av dem alla överlämnas till Egot, som en gång gav personligheten liv. Egot upptar då alla de dyrköpta läxor den lärt under livet på jorden, och inleder varje ny inkarnation med tillgång till ett koncentrat av de samlade och bearbetade erfarenheter som gjorts under föregående inkarnationer. Kausalkroppens tillväxt påminner på så sätt om tillväxten hos ett träd, som - när saven har återgått till grenarna - varje höst fäller sina blad för att nästa vår åter klä sig i ny grönska, absorbera ny näring från omgivningen och växa till ytterligare.

Detta förklarar förresten också det faktum att vi, när vi startar ett nytt liv med en ny uppsättning av fysiska, astrala och lägre mentala vehikler, inte har något som helst minne av händelserna i våra föregående liv. Men vi kan helt utnyttja de lärdomar vi då skaffade oss, och som sedan upplagrades i kausalkroppen i form av anlag och tendenser. Att minnet av det förgångna saknas beror bara på att den nyskapade lägre mentalkroppen aldrig har upplevt det. Vi är inte utrustade med något mentalt arkiv där det är upptecknat.  Det är Egot som har gjort alla föregående erfarenheter och som behåller minnet av tidigare liv. Bara den som kan höja sitt medvetande till kausal nivå kan återuppleva mentala bilder ur det förgångna och föra ner dem till den fysiska hjärnan.

Det andra som vi måste uppmärksamma är att mycket av den ondska vi möter hos människor inte skall ses som något ont i ordets egentliga bemärkelse. Det är snarare ett tecken på bristande utveckling av motsvarande goda egenskaper och kvaliteter hos kausalkroppen. Under utvecklingsprocessen är våra erfarenheter mycket olika. De skilda egenskaper som kännetecknar en perfekt karaktär utvecklas den ena efter den andra och oregelbundet, inte samtidigt eller i en given följd. Det är som om olika personer var och en börjar måla sitt självporträtt på sitt eget sätt. Om man ser på dessa porträtt innan de är färdiga visar det sig att somliga individer har börjat med att måla huvudet, andra händerna, andra åter benen osv. När porträtten väl är färdiga kommer de säkert att uppvisa en viss symmetri och enhetlighet, men så länge de är ofullständiga skiljer de sig åt. De är osymmetriska. Detsamma gäller karaktären. Vi utvecklar olika karaktärsdrag i olika ordning och börjar utvecklas vid olika tidpunkter. Därför kan vårt sätt att handla verka så obegripligt och oberäkneligt för andra. Vad vi brukar kalla laster beror i de flesta fall på frånvaron av motsvarande dygder, som ännu inte utvecklats inom kausalkroppen - de mörka banden i vårt karaktärsspektrum. Lögnaktighet t ex beror på att vi saknar det särskilda anlag hos kausalkroppen, som svarar mot sannfärdighet. Om vi ser på våra medmänniskor på detta sätt förstår vi lättare deras fel och svagheter i stället för att betrakta dem som onda eller syndiga. Vi förstår nu att de i likhet med oss är relativt outvecklade.  De måste fullborda sina självporträtt,  liksom alla vi andra, och det enda som vi kan göra för dem är att vara hjälpsamma och ge dem vår sympati.

Ännu en sak som vi måste ha klart för oss i detta sammanhang är att vi visserligen alla en gång skall uppnå fulländning, men att utvecklingsprocessen inte går ut på att alla skall följa samma mönster. Samtidigt som vi alla måste genomgå en allsidig utveckling är varje individ unik. Det är inte meningen att två individer skall bli exakt lika, trots att 60 miljarder själar utvecklas mot fulländning i den plan som vi är en del av. Mänsklighetens utvecklingsschema kan på intet sätt liknas vid en modern fabrik som spottar ut miljontals enheter av en viss produkt, alla så identiskt lika att den ena inte kan skiljas från den andra.  Hur naturen i sitt stora laboratorium är i stånd att leda ett  så stort antal själar till fullkomning, var och en med sin unika individualitet i behåll, är ett av livets mysterier, som vi inte ens kan hoppas på att lösa medan vi ännu lever i illusionernas värld, där vi ser och uppfattar allt på ett ensidigt och dunkelt sätt.

Kausalkroppen tjänar som förvaring inte bara för kärnan av de erfarenheter, som samlats av olika personligheter under otaliga successiva inkarnationer, och för de egenskaper som uppodlats som ett resultat härav. Den har också  den goda eller dåliga karma som dessa personligheter dragit på sig under sina liv på jorden. Karman ingår som potentiella intryck eller latenta frön i kausalkroppen. Dessa frön mognar så småningom och bestämmer villkoren under kommande inkarnationer. Det är därför vehikeln kallas kausalkroppen. Förrådet av god respektive dålig karma kommer dels att neutraliseras och dels att tillväxa under varje nytt liv, ungefär som ett slags  konto, som löpande förs över individens successiva inkarnationer. Detta personliga konto avslutas först när man nått befrielse, eller med andra ord: när den personliga karman till fullo har uttömts.

Den sista punkten i samband med kausalkroppens funktioner gäller de faktorer som bestämmer dess tillväxt. Vi har redan sett hur den utformas av individens samlade lärdomar under upprepade jordeliv och genom de olika personligheternas påverkan. Men utvecklingen är inte slumpartad. Den styrs av två underströmmar som utövar ett konstant tryck och avgör tillväxtens inriktning. Den ena faktorn är det unika hos den individ som utvecklas. Som förut påpekats är varje själ ensam i sitt slag, och själens tillväxt bestäms delvis av denna särart, som på ett mystiskt sätt redan är inneboende i den eviga monadens natur, och som fått ett träffande uttryck i den ockulta maximen: 'Bliv vad du är.'  Denna individuella egenart utövar ett ständigt och bestående tryck på den andliga tillväxten under hela utvecklingstiden. Det är detta inre tvång som garanterar att individen står i full samklang med sin unika särart när den till slut är fullkomnad.

Den andra faktorn, som står i nära samband med den första, är den förutbestämda funktion som individen eller monaden har att utföra inom den gudomliga planens ram.  Varje själ är utsedd att spela en alldeles bestämd roll i utvecklingsschemat, och själens andliga tillväxt sker alltid på sådant sätt att den blir lämpad att spela denna  roll effektivt.  De erfarenheter den genomgår och de egenskaper den utvecklar, särskilt under evolutionens senare stadier, är sådana att de bidrar till individens unika särprägling och förbereder den för den uppgift den har tilldelats i den gudomliga planen.

Forts kap 11

Kap 9

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Aldebaran
2009-12-29 02:15
#1

"Detta förklarar förresten också det faktum att vi, när vi startar ett nytt liv med en ny uppsättning av fysiska, astrala och lägre mentala vehikler, inte har något som helst minne av händelserna i våra föregående liv. Men vi kan helt utnyttja de lärdomar vi då skaffade oss, och som sedan upplagrades i kausalkroppen i form av anlag och tendenser. Att minnet av det förgångna saknas beror bara på att den nyskapade lägre mentalkroppen aldrig har upplevt det. Vi är inte utrustade med något mentalt arkiv där det är upptecknat.  Det är Egot som har gjort alla föregående erfarenheter och som behåller minnet av tidigare liv. Bara den som kan höja sitt medvetande till kausal nivå kan återuppleva mentala bilder ur det förgångna och föra ner dem till den fysiska hjärnan."

Mycket bra och enkel förklaring till varför vi inte minns tidigare liv så bra.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2009-12-29 02:22
#2

"Det andra som vi måste uppmärksamma är att mycket av den ondska vi möter hos människor inte skall ses som något ont i ordets egentliga bemärkelse. Det är snarare ett tecken på bristande utveckling av motsvarande goda egenskaper och kvaliteter hos kausalkroppen. Under utvecklingsprocessen är våra erfarenheter mycket olika. De skilda egenskaper som kännetecknar en perfekt karaktär utvecklas den ena efter den andra och oregelbundet, inte samtidigt eller i en given följd. Det är som om olika personer var och en börjar måla sitt självporträtt på sitt eget sätt."

Detta är ju mycket svårt (många ggr även för mig) att ta till sig, särskilt då man utsätts för (i eget tycke) "orättvis" ondska.

Men faktum kvarstår ju dock helt klart (åtminstonde för mig), att så här är det.

Sedan sker det under evolutionens långa lopp att vi flätas samman med människor som ligger bakom såväl som framför oss i utvecklingen, och med dessa skapar vi karmatiska bindningar. Det är dessa bindningar som gör våra liv till en blandning av angenäma såväl som oangenäma saker.. (Bra och dålig karma för att tala klarspråk)

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Farwuq
2009-12-29 08:04
#3

Jag förstår ditt tanke sätt och håller med, sidorna är nu utskrivna (hoppas jag) och jag ska läsa under dagen.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

[yodhe]
2009-12-29 23:40
#4

Ska läsa och kommentera imorron, är lite mjölig i huve´t just nu…

[yodhe]
2009-12-30 23:33
#5

Den här kallas i andra sammanhang även för

 " Ryttaren"

Den högre mentalkroppen - i teosofisk litteratur kallad kausalkroppen och i vedantisk litteratur Vijnanamaya-kosha 

Här har vi orsaken till att, det i meditation har en bättre verkan när man ljudar på chakrarna..

det abstrakta tänkandet beroende av de vibrationer som uppstår i kausalkroppen.

[yodhe]
2009-12-31 00:02
#6

bundna av vårt fysiska medvetandes begränsning kan inte ens i fantasin föreställa oss färgerna och formerna i de högre världarna, då mästarna i detta stycke har en aura av färger vi inte kan se..

Det här har jag läst om, att det finns färger som vi inte vet om, hmm, väldigt konstig känsla att inte kunna se färger som egentligen finns….

Vi har gjort upp en plan med Gud om vad du ska uppleva i ett jordeliv..

Men utvecklingen är inte slumpartad

Man får bara så mycket motstånd man tål…

Varje själ är utsedd att spela en alldeles bestämd roll i utvecklingsschemat, och själens andliga tillväxt sker alltid på sådant sätt att den blir lämpad att spela denna  roll effektivt

Har snart dissikerat hela artikeln jue….

Annons:
Aldebaran
2009-12-31 17:25
#7

är det inge som försökt sig på denna ännu? Oskyldig

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

[yodhe]
2009-12-31 18:26
#8

Näe, jag finns jue inte???!!!CoolFörvånad

Aldebaran
2009-12-31 19:24
#9

mm jag menade ju inte dig då Y….Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2010-01-01 00:10
#10

Om jag förstår det rätt, så är själen som en dator,  som hela tiden uppdateras att klara än större och..

..mer invecklad (förståelse,insikt) belastning, för att någon gång bli "mer än en dator"..eller som bibeln faktiskt säger; "en levande själ"…fiffigt värre!!

Denna insikt om livet-hur det utvecklas, andligen.. är så kärleksfullt skrivet så jag får gåsahud när jag läser inläggen, som hela tiden vädjar , och återigen vädjar till ny insikt=ny förståelse för livet i helhet!..**även för det vi kallar ont!
**

Detta!..gör denna "typ" av förståelse för vår utveckling.."oss fria"..alltså den "sanning", som gör det omöjligt för andra "läror"..att utöva "makt över människan", härligt Alde!Skrattande..härlitt!!!!

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
2010-01-01 02:34
#11

#9 Alde, Jag vet!!Tyst ( kunde inte låta bli jue)

#10 Wingen, det var en bra liknelse, datorn, som en hårddisk kan man säga….

O visst blir man rörd…

Tride
2010-01-01 14:29
#12

Vi har anlag till sinnen som vi inte vet någonting om. Hur skulle vi leva tillsammans om vi alla saknade syn? Eller hörsel? Vi skulle inte veta något om syn och hörsel och hur världen kan uppfattas. Alltså kan jag mycket väl tänka mig att vi har anlag som ännu inte utvecklats. FörvånadSkrattande

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Moonwing
2010-01-01 15:59
#13

En smart tanke, Tride..verkligen..spännande!!FörvånadSkrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Aldebaran
2010-01-01 17:09
#14

GladNu så har vi äntligen fått igång en givande diskution, där tankarna flödar fritt…  Tack

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2010-01-01 19:22
#15

glöm inte kika på skisserna jag lagt in på sajten…

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2010-01-02 15:26
#16

#15 Nehe,då!!Tungan uteFlört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
2010-01-03 23:04
#17

Undrar vad det kan finnas för sinnen som vi inte vet om,

man måste spåna lite…..dom kanske inte ens är fysiska, mer mentala, fast detaljerade…sätter onekligen igång fantasin….

Aldebaran
2010-01-03 23:06
#18

kommer lite föraningar på högre sinnen senare i denna bok……Cool

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2010-01-09 10:53
#19

Nästan dax för nästa del i denna serie….? Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2010-01-10 17:12
#20

Jepp!SkrattandeTungan ute…..

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Annons:
Aldebaran
2010-01-10 17:44
#21

trevligt att ha dig tebax wingen

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Moonwing
2010-01-11 01:37
#22

Katarr!!SkrattandeTungan uteSkrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: