Annons:
Etikettadyar
Läst 4610 ggr
[yodhe]
12/11/09, 12:10 AM

Mänskligheten utgörs av människor

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hittade en bra artikel,Nu undrar jag; varför beter sig inte människor så här alltid? Varför ska vi vara så "snälla" bara i juletid?

De andliga mål som de vise under tidsåldrarnas lopp har pekat ut för oss gör oss ibland både inspirerade och modlösa på samma gång. Vi känner oss själva ganska väl och vet hur långt bort från dessa mål vi befinner oss. En gammal berättelse talar om lärjungen som frågade sin mästare om den andliga vägen hela tiden var en vandring i uppförsbacke och fick svaret: "ja, det är den". Men det finns vägvisare som vi förbiser. Genom att vara exempel på de läror de framlägger, genom att leva efter de alltomfattande principerna, åskådliggör de vise attityder som kan vara oss till vida större hjälp i vårt dagliga liv än den stora kunskap vi kan tillägna oss genom studiet av metafysiska ideologier.

Vem av oss har t ex inte blivit störd av oönskade avbrott? Vi är mitt uppe i ett arbete som måste slutföras när telefonen ringer eller det kackar på dörren. Då är det lätt att bli irriterad. Vi kan t o m bli otrevliga i våra ansträngningar att bli av med irritationsmomentet och rättfärdiga vår reaktion med att vår arbetsuppgift är viktig. Men har vi rätt?

Porfyrios berättar att Plotinos en gång befann sig i denna bekanta situation. När Plotinos under många timmar av mödosamt arbete skrev ned sina filosofiska tankar, hade han en ständig ström av besökare - inte några prominenta sådana utan vanligt folk som kom i oviktiga ärenden. I hans ställe skulle de flesta av oss tycka att besökarna avbröt ett viktigt arbete och avfärda dem så snabbt som möjligt. Men det var inte Plotinos sätt att hantera situationen. Han lade ner pennan, hälsade var och en varmt välkommen och stod till vederbörandes förfogande så länge denne ville. Först därefter återupptog han sitt skrivande. Uppenbarligen ansåg han att hans besökare, vilka de än var, representerade hans omedelbara plikt. Filosoferandet fick vänta.

Jesus klandrades för att han hjälpte och tröstade människor som hans anhängare ansåg vara ovärdiga att bry sig om. Vi vet alla hur han reagerade på detta. Ingen visades någonsin bort. Och kunde vi finna biografiska fakta om andra lärare och vise, skulle vi helt säkert upptäcka att var och en av dem på sitt eget sätt framhöll betydelsen av vår släktskap med vem det än må vara som vi möter på vår livsvandring.

För några år sedan påträffade jag följande ord av W Q Judge:

Du tycker inte om att bli avbruten. Du har satt dig ned för att skriva eller läsa eller göra något annat. Då kommer en person på besök som är ganska tråkig och som du inte gärna vill träffa. Du vill inte avbryta det du håller på med och ogillar principiellt att bli störd. Detta är två rent personliga attityder. Men du bör då - såvida det du har för handen inte måste utföras som en brådskande plikt mot en annan människa - genast undertrycka ditt personliga jags reaktion och ägna dig åt besökarens behov. Naturligtvis måste du därvid bruka ditt omdöme. Men dagligen och överallt finns det tillfällen att öva upp vanan att ta itu med situationer på detta vis. Det är att ge avkall på sig själv.

Dessa ord uttrycker ett viktigt budskap. Det råd Judge ger gick tvärt emot mitt eget synsätt och beteende då jag blev störd, men jag beslöt att försöka följa det. Det utbyte jag då fick genom de samtal jag förde med folk som besökte mig visade sig vara av oskattbart värde, för att inte nämna den frihet från frustration som också blev följden.

Vad har då detta att göra med religion och filosofi? Förmodligen mycket mer än vi kan föreställa oss. Varje religiöst tankesystem ställer frågan om vi obetingat tror på en överallt närvarande princip eller gudomlig intelligens, om vi tror på Gud eller en aspekt av Gud. Tron innebär i så fall att det finns en mening med allting som händer en varelse i universum i varje ögonblick av dennes liv tidsåldrarna igenom. Vi säger ofta "det var tur" eller "det var en ren slump" för att förklara någonting vi inte förtår, men detta är ju bara ett sätt att säga "jag vet inte".

Om kosmisk lag och ordning råder i vårt universum (och den uppfattningen stöds av bevis), då kan ingenting hända av en tillfällighet. Det finns ett syfte med varje kontakt vi har med andra människor, var och när vi än har den. Ytterligt subtila energier är i rörelse vid varje sammanträffande. Ett "slumpvist" yttrande av en vän eller främling kan ha kraften att ändra riktningen på vårt liv. Men kommer yttrandet verkligen av en slump eller framkallar vi från denna person genom något inre behov, okänt för oss själva, just det vi behöver för att tillfredsställa det behovet? Och ger också vi själva omedvetet andra människor impulser som hjälper dem i precis rätt ögonblick?

Det står skrivet "sök och du skall finna". Förmodligen söker vi ofta i fjärran i tron att andlig förståelse bara kommer med pukor och trumpeter. Men kan illuminationen inte lika gärna komma genom ett barns visa observationer, genom en väns svårigheter eller då vi ser exempel på mänskligt mod? Sådant kan förefalla vara småsaker, men livet är fyllt av just sådana.

Vi är benägna att bli så intresserade av de religiösa och filosofiska lärornas tekniska labyrinter att vi kallar många grundläggande principer för "bara etik" och ignorerar dem eller föser dem åt sidan - principer som skulle kunna förse oss med de svar som är nödvändiga för en framgångsrik livsföring. Ett exempel är den underskattade läran om de inre band som binder samman människorna till en mänsklighet. Ändå skulle vi kunna tillbringa hela livet med att fundera över de innebörder som ligger i uppmaningen "älska varandra".

Av Jean B Crabbendam

Hämtat ur Teosofiskt Forum Pasadena

Annons:
Moonwing
12/11/09, 12:51 AM
#1

..för att de ej tränat upp (uppövat)..sin kärlek..till sina medmänniskor!

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
12/11/09, 2:13 AM
#2

Ja, eller med tanke på texten,

det finns en mening med allt,

Om vi ständigt är "snälla" kanske ingen skulle utvecklas  i sig själv…??

Moonwing
12/11/09, 2:29 PM
#3

Kärlek, empati..är inget "som bara finns där"!..

Det är svårt att visa tålamod/medlidande,  med ett "fattigt fyllstyre" eller en "knarkande hora"!

Därför är det inte lätt att visa kärlek, det är svårt-eftersom du i regel måste avstå ifrån något själv!

..kanske för stunden, eller ha mindre pengar själv..en längre tid!

Men , som Yodhe säger.."där är meningen, i det hela!"…

Allt som kostar oss något, speciellt fivilligt..är ett stort "offer"-till oss!!… o hela mänskligheten!

"……dagligen och överallt finns det tillfällen att öva upp vanan att ta itu med situationer på detta vis…."

"…..Jesus klandrades för att han hjälpte och tröstade människor som hans anhängare ansåg vara ovärdiga att bry sig om……"

Riktig Kärlek, måste man anstränga sig för..det…är.. det som kallas kärlek!Flört

…..därför är det så svårt…och fint!Skrattande

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[rore]
12/11/09, 4:12 PM
#4

#3

Ja du Wingen!

Du har så rätt,,, å lätt är det ta mig 17:on inte alla gånger,,,,Obestämd

Det är svårt,,, och det är oerhört vackert,, när det sker,,,,,,När det äkta i kärleken kommer fram,,,,,,,,,

När kärleken blir lite mer,,, än bara en kär,,,,lek.

Moonwing
12/11/09, 7:25 PM
#5

..Kär..Lek!..Flört, här kommer något udda..Förvånad

…-som att sammanhanget,…. i gärning/handling..av "kärlek"-är avgörande för hur våra kroppar "hanterar" situationen..kul o läsa..om än lite "off topic"!

Hormonet oxytocin brukar beskrivas som ett ”kärlekshormon” eller ett ”klapp- och kramhormon”, men nu får de positiva och mjuka benämningarna sällskap av mer negativa ordalag. Det har visat sig att oxytocin även har en annan, mörkare karaktär.

Vanligtvis hör man talas om hormonet oxytocin vid kärlek, ömhet, kroppslig närhet och välbefinnande. Men oxytocin visar sig nu även vara ett hormon som verkar vid svartsjuka och skadeglädje. Det hela hänger ihop med sociala relationer. När relationerna är positiva blir man snäll, men när sammanhanget är negativt, orsakar oxytocin aggressivitet och avundsjuka.

Israeliska forskare utsatte försökspersoner med och utan oxytocin för uppenbara orättvisor i ett lotteri. Med oxytocin inhalerat blev förlorarna avundsjuka och arga, medan vinnarnas skadeglädje var uppenbar.

Tidigare hade man tänkt använda oxytocin som en "snäll-kur" för en rad känslorubbningar. Men nu inser man att de oönskade effekterna uppenbarligen måste studeras först.

Referens: Simone G. Shamay-Tsoorya et al "Intranasal Administration of Oxytocin Increases Envy and Schadenfreude (gloating)" Biological Psychiatry, Volym 66. Issue 9 Pages 864-870 (1 November 2009)

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
12/11/09, 8:11 PM
#6

Mycket intressant måste jag säga,

Tack Moonwing, då kanske det inte är så bra i slutändan att äta för mycke choklad då??

Kan man då i fel läge bli helt bingalen av ilska och svartsjuka??

Annons:
Moonwing
12/11/09, 8:30 PM
#7

Ja, jag blev lite tagen när jag läste det!

Man tror ju själv, att man liksom "har kontrollen"..för det mesta..i alla fall!..men icke..verkar det som..

Men dock !!..Jag tror på "Andens makt över materien", så i en djupt inövad ödmjuk harmonisk livsenergi-så går det nogTungan ute.. hantera chokladen, ändå..,hi,hi!Flört

Fast i fel läge..Skäms..Hmmmm…CoolFlört..-har du nog rätt..!

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

[yodhe]
12/11/09, 8:42 PM
#8

Ja, det felläget kanske man inte kan förutse eller hantera,

beroende på hur mycket choklad man har stoppat i sig, kan ju bli helt förödande…SkrikandesTungan ute

Aldebaran
12/11/09, 8:51 PM
#9

Tack för en mycket fin och givande text samt en än mer givande diskution i dom inlägg som följde efter texten.

Vi tror att vi har kontrollen, men den kontrollen är ganska skör… för dom flesta…

Vi är så djupt rotade i materiens kors och vi förmår inte i dagsläget att höja vårt medveande till mer än våra begär. Även om vi för alldel kan glimma till i många olika situationer.

Vi är helt styrad av dom begär och lustar som medhjälp av dom olika elementaler som finns i det lägre jagets tre medvetandenivåer Fysisk, Astal och Mental Vi har nu kommit lite drygt hälften i vår utveckling och klättrandet uppåt har tagit sin början om än i små trevande steg.

Många fallgroppar kommer att ligga för var och en av oss längs den väg som vi nu har påbörjat uppåt, där vi kommer att falla ner och åter börja skylla på andra. Tills den dag vi inser att det är en läxa som skall läras och kan undvika detta i framtiden. Tror att jag lagt ut en artikel/inlägg om  att "Jag går längs en gata och faller plötsligt ner i ett hål.. Vilket givetvis inte är mitt fel, utan någon annans..

Riktig kärlek är att fullständigt ge av sig själv utan att begära något tillbaka, inte ens i tanken. Alltså trots att man blir hånad, bespottad och baktalad så skall man tacka att man fick vara till hjälp, i sin innersta tanke…

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

[yodhe]
12/11/09, 9:07 PM
#10

# 9 Varsågod.

 Ja, det sista i inlägget är nog det svåraste,

vi reagerar i reflex på känslan..

Moonwing
12/12/09, 1:16 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

"Tills den dag vi inser att det är en läxa som skall läras och kan undvika detta i framtiden."

..stämmer verkligen..FörvånadFlört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Tride
12/12/09, 3:15 PM
#12

Etiken skjuts ofta år sidan till förmån för det "magiska och mystiska". Dessa människor som tänker så  tycks inte förstå, att det mest magiska och mystiska av allt kan vara just etiken, dvs hur vi tänker, hur vi handlar, hur vi hör samman, men samtidigt är individer i samma universum. Det minsann! CoolFlört

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

[Jeremina]
12/24/09, 1:49 AM
#13

Vi ska inte bara vara snälla till Jul men å andra sidan ska vi inte vara snälla jämt och ständigt heller….Flört

Annons:
Tride
12/24/09, 12:27 PM
#14

Julkram!KyssOskyldig

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Moonwing
12/24/09, 12:38 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#15

Kramisar tebaks!!!Skrattande..

..skickar någe "vuxet", till Alde (som efterlyser mer snyggingar på vår sajt)SkrattandeOskyldig

..ni andra behööööver inte titta, hi,hi!Cool

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: