Annons:
Etikettadyar
Läst 3347 ggr
Aldebaran
6/7/09, 3:19 AM

En esoterisk syn på budorden 9 och 10

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Sista delen av dekalogen/10 Guds bud. Har skrivit en epilog som ni kan ta med er och tänka på när ni vandrar längs den smala vägen mot fullkomligheten

Nionde och Tionde Buden

Du skall icke hava lust till din nästas hus.

Du skall icke begära din nästas hustru, ej heller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller hans oxe, ej heller hans åsna, ej heller något vad honom tillhör.

Dessa två bud måste jag av skäl, som jag redan i inledningen omnämnde behandla tillsammans. Det synes mig av ålder ha hört ihop.

Även i dessa bud ser vi vår nästas förhållanden omgärdade, och här är det speciellt de jordiska förhållandena, som omhuldas och skyddas. Vid ett ytligt betraktande kanske dessa bud synas överflödiga, enär vi i de tidigare buden lärt oss att behärska olika slag av begär, såsom t.ex. i det 7:e begäret efter fysisk egendom. Det är emellertid ej troligt, att Mose skulle ha gjort sig skyldig till en sådan upprepning. Vi ser ju att allt vad som uppräknats i dessa bud är sådant som kommer in i vårt förhållande här på det fysiska planet, ja vi kan tom. säga allt vad karmas lag tillfört oss.

Dessa bud vänder sig särskilt mot avunden, och bjuder oss att vara nöjda med vår egen lott, vår egen karma och ej önskar oss någon annans. Vår uppgift här i livet är att utarbeta våran egen karma, att fullgöra våra egna plikter, och inte att oupphörligt se på hur andra har det och hur mycket de fått av denna jords goda. Förståelse för, och kunskap om att vi själva i ett tidigare liv själva skapat de förhållanden vi nu har så svårt att finna oss tillrätta med, hjälper oss att uppöva förnöjsamhetskänslan inom oss. Förnöjsamhet är ett av de största dygder som måste förvärvas på uppåtgåendets väg. Om en människa har det bättre än jag i något avseende, så är det för att hon har gjort sig förtjänt av det, och bör inte få orsaka avundsamma känslor inom oss.

Ett österländskt visdomsord säger, att det är bättre att om än ofulländat fullgöra sin egen dharma/plikt än att fulländat göra en annans. En annans dharma är full av faror. Kan vi således undvika att begära eller ha lust till vad andra människor äger, så utvecklar vi för det första den förut nämnda egenskapen förnöjsamhet, och för det andra så kan vi lägga betydligt mer allvar och kraft i utförande av de plikter livet medför åt oss. Vi lär oss också så småningom att förstå, att just de förhållanden, som vi lever under är för närvarande de allra nyttigaste och det absolut bästa för oss, är de som på det kraftigaste hjälper oss att bekämpa vissa fel, och är de som bäst stimulerar vissa dygder, vilka vi särskilt behöver tillägna oss. I och med detsamma upphör andra människors förhållanden att intressera oss på samma sätt som hittills, och vi ställer oss villigt den gamla ockulta regeln till efterrättelse, att inte blanda oss i andra människors göranden och låtanden. Detta har till naturlig följd att vi undviker att skada eller såra någon människa, eller med andra ord orsaka någon annan ett lidande. Ett sådant lidande har nämligen bland andra följder också det med sig att det kan bidra till att vi återföds med en sämre fysisk kropp, än vad som annars skulle varit aktuellt. Varje lidande som vi förorsakar varandra kommer förr eller senare att återverka på oss som sjukdomar eller dåliga fysiska organ i övrigt.

Det är därför ej nog med att avunden, dvs. brott mot 9:e och 10:e buden hindrar oss från att på bästa sätt utarbeta den karma som blivit oss tillmätt under detta jordeliv, utan vi för den skull drar på oss en svårare skuld som vi då måste utjämna i något kommande liv, och sålunda försvårar vi blott ej våran nästas väg, utan även vår egen. Åttonde budet talar till oss om den karma vi just håller på att skapa och visar oss därigenom hur vi skall undgå att skapa dålig karma, under det att 9:e och 10:e buden visar oss det bästa sättet att utarbeta den karma, vi redan ådragit oss, utan att samtidigt förvärva oss en ny dålig sådan

Epilog

Härmed har vi nu fullgjort den förelagda uppgiften att granska 10 Guds bud. Vi har sett att de sannerligen är Guds bud, ty de kan verkligen föra människan till Gud. Dessa bud ställs kanske av den kristna kyrkan i skuggan, ty den lär att människan ej kan fullkomliggöras genom lagen, därvid glöms Kristi egna ord: Jag är ej kommen för att omintetgöra lagen, utan för att fullborda den.  Jag har redan tidigare påpekat, att sedan kyrkan förlorat läran om reinkarnationen, så måste fullkomliggörelse genom lagen synas som en omöjlighet. Men tar vi med i beräkningen hela människans evolutionsepok, så kommer varje människas liv en stund då lagens bud inristas i hennes hjärta lika djupt och varaktigt som det ristats på stentavlor, och dessa bud måste hon då helt enkelt lära sig att leva efter. De ingriper reglerande och omvärderande i alla livets förhållanden, och fastän de ännu för oss alla står som avlägsna mål i fjärran, så kan vi dock förstå deras storhet.

De lär oss att genom förnöjsamhet på bästa sätt utarbeta varje karma vi åsamkat oss, och att så småningom genom att reglera vårat förhållande till våran nästa lossa alla de karmiska fjättrar, som binder oss vid födelsernas och dödens hjul, de lär oss vidare hur vi genom att kontrollera våra begär och minska våra behov, skall rena och luttra våra känslor, hur vi genom vår tankes utveckling  lära oss att behärska de skapande krafterna inom oss, hur vi genom att bekämpa vrede och hat skall locka fram den verkliga, levande kärleken, och till sist hur vi skall kunna lotsa oss fram genom livets blindskär genom att alltid vilja det goda.

Därmed har de fört oss till det mänskliga planets gräns, men höjer oss över detsamma genom att i oss utveckla de skapande egenskaperna, ett fullkomligt handlande och en därmed sammanhängande fullkomlig kunskap, en oändlig visdom och en aldrig sinande kärlek till allt levande, och till sist viljan att skapa att mångfaldiga sig. Den i tidernas morgon födde Anden, som skapades att varda Guds avbild, har nått sitt mål, "har blivit fullkomliggjord genom lidande."

Fastän målet är så avlägset och den bild av detsamma vi förmår att skapa oss är så ofullständig, så kan vi skönja en lite glimt av dess oändliga skönhet, och vi skådare en flik av den skimrande skrud, som en gång skall bliva människans. Har vi en gång sett denna syn, så glömmer vi den aldrig och fastän vägen är lång och mödosam, och vi vet detta, driver oss ändå en inre längtan att få sätta våra fötter på vägen och börja vandringen. Många såväl män som kvinnor ha vandrat vägen före oss, och vi kan vara övertygade om, att från dessa skall alla den hjälp, bistånd, visdom, kärlek och barmhärtighet kan skänka, tillfalla oss. Men vi måste själva vandra vägen, måste själva ta steg för steg, ty ingen annan kan göra det i vårt ställe.

Varför skulle vi inte ge efter för denna vår inre drift, som inte är annat än den i oss inneboende viljan till utveckling, och fast besluta oss för att börja klättringen uppför, ty ju förr vi börjar desto förr när vi målet.

Så vad hindrar oss att redan idag ta det första steget?

En esoterisk syn på budorden 8

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Wargmane
6/7/09, 1:32 PM
#1

Tack Alde !

Ja som vanligt tål dessa att betraktas mer än en gång!!

Men får nog säga att dessa är de  jag verkligen kan identifiera mig med ….Innehållet är Välkdigt viktigt för mig !

Konsten Att vara Förnöjsam !

Jag Är inte vad jag har omkring Mig!!

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

Aldebaran
6/7/09, 1:37 PM
#2

Nej, precis… Kläderna gör inte mannen som det heter..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

evrekaw
6/7/09, 2:43 PM
#3

Mmmm förnöjsamhet, ingen missunsamhet eller avund ang. vad andra har…

Det handlar lika mycket om att ha vett att uppskatta det man själv har. Sluta upp med att tycka att gräset alltid är grönare på grannens tomt…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Aldebaran
6/7/09, 3:05 PM
#4

Precis E… Utan istället vara lika lycklig som dinne grannne är när han eller hon har det som bäst..Och mena det i ditt hjärta

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Wargmane
6/7/09, 3:30 PM
#5

Jaaa…inga jantelagar släpps in här !

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

evrekaw
6/7/09, 3:39 PM
#6

Vet inte om jag är "precis lika lycklig" men jag skiter totalt i grannarnas gräsmattor, om man så säger… Det där med avund förstår jag mig inte på… Allt är inte guld som glimmar, och varför ska den som har vackrast gräsmatta, bil, hus osv. nödvändigtvis vara lyckligare eller ha det bättre…

Hur vi egentligen har det i relation till andra har vi ingen bra måttstock på… Och att gissa… Varför?

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Annons:
cillaj
6/8/09, 10:04 AM
#7

Väldigt givande läsning som vanligt,

ja inte är det lätt att förstå sig på andras avund, missundsamhet, odyl.

Tänk om människor kunde uppskatta varandra lite mer o se vad den andre har för bra egenskaper istället, vad mycket enklare livet skulle vara då??

Som sagt, man har det man förtjänar.

Tack Alde!

szirius
6/9/09, 1:14 AM
#8

" Lycklig den som ej sörjer vad han saknar, utan gläds åt vad han har". Han var klok, den där Demokritos som sa det…

Dharmatanken är väldigt intressant att fördjupa sig i…och i denna text blir det tydligt hur viktigt det är att man förstår vad det innebär att ta "rätt" ansvar.Dvs att inte ta ansvar för någon annan, och inte heller försöka låta nån annan ta ansvar för mig.( man ser en hel del äktenskap som lever i den tron, att båda tycker att den andre ska skapa lyckan …)

Förnöjsamhet är ett av de största dygder som måste förvärvas på uppåtgåendets väg. Om en människa har det bättre än jag i något avseende, så är det för att hon har gjort sig förtjänt av det, och bör inte få orsaka avundsamma känslor inom oss.

Just tron på detta, får minsta lilla uns av avundsjuka att rinna iväg för mig(jag känner inte avundsjuka på nåns bil eller hus eller liknande, men jag kan ibland känna en olustkänsla Skäms av att möta en mkt lycklig och tacksam person -ja, nån som lever i FÖRNÖJSAMHET - när jag själv känner mig skruttig o förvirrad o kanske lite missnöjd…)

Jag brukar då tänka " den personen har tänkt många lyckliga, tacksamma tankar som mår så där strålande…" Dvs personen har skapat detta tillstånd med hjälp av kärleksfulla tankar om sin situation.Det ger mig inspiration att själv göra det!GladOch min olustkänsla försvinner på två sekunder…

Aldebaran
6/9/09, 1:16 AM
#9

Bra Szirius…Det är en mycket bra inställning om du alltid kan hålla den så skall du se att det kommer att bära frukt.. Till slut..Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Tride
4/8/10, 12:19 PM
#10

Stackars granne, säger jag bara, som måste hålla på att ansa den gräsmattan! Glad att jag ingen har. Flört

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Tride
4/8/10, 12:20 PM
#11

Stackars granne, säger jag bara, som måste hålla på att ansa den gräsmattan! Glad att jag ingen har. Flört

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

evrekaw
4/8/10, 10:59 PM
#12

#8 Den enda avunden jag nog får erkänna att jag bär är viss avund ang. de som är kärnfriska… Men inte total avund, för jag inser också att, det där att inte få ha hälsan faktiskt påverkat min syn på allt  i livet på ett positivt sätt.

Här får man alltså veta att jag själv, i tidigare liv, åsamkat mig detta aldeles själv… Mmm det är bara att hantera det man skapat så gott man kan…

"There is nothing more despicable than respect based on fear."

Aldebaran
4/9/10, 12:30 AM
#13

helt rätt tänk.. även om det givetvis är svårt…Det är det för oss alla i olika livskrissituationer etc..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Upp till toppen
Annons: