Annons:
Etikettadyar
Läst 3639 ggr
Aldebaran
2009-04-26 20:19

En esoterisk syn på budorden 4

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

n/a

Du skall hedra din fader och din moder, på det dig må väl gå, och du må länge leva på jorden.

Det egendomliga med detta bud är, att det är det enda av buden, som är en bestämd befallning att handla på ett visst sätt, då däremot alla de andra utom det tredje är förbud, dels också därmed förenade löftet. Det vill synas som om detta bud skulle vara av alldeles särskild stor vikt, då ju alltid den positiva befallningen verkar starkare än det negativa förbudet. Dessutom förstärker löftet än mer detta uttryck.

Betraktar vi budet efter bokstaven, så kan det nästan se ut som om Gud ej skulle vara villig, att uppfylla det genom Mose givna löftet, åtminstone vad den enskilda människan vidkommer. Vi tvingas därför av själva budordets lydelse, att i detsamma söka en djupare mening. Det har framhållits att detta bud mera skulle ha sin tillämpning på hela folk än på enskilda personer, och att det är då det skulle ha sin giltighet. Så har alltid bland Judafolket alltid vördnad för föräldrarna varit ett förhärskande drag, och detta folk har trots motigheter och ovanligt stora svårigheter haft ett långt liv, och har väl ännu åtskilliga livskrafter kvar. Även hos Kinas och Japans folk kan man se ett bevis på detta. Vördnad för föräldrar och förfäder har nästan övergått i en slags kult, och dessa bägge folk är också räknat bland dom äldsta på jorden.

Bortsett härifrån, kan vi emellertid i livet omkring oss ej se mycket uppfyllelse av detta löfte. Ty vanvördnad för både föräldrar, lärare och myndigheter hindrar ej en människa från att få ett ovanligt långt jordeliv, eller tvärtom. Hur skall vi då se på detta, och vad skall vi förstå med begreppen fader och moder? Med fader och moder eller föräldrar bör vi nog ej endast förstå vårat fysiska upphov, utan kan i denna beteckning inbegripa vårat andliga eller kanske rättare vårat överfysiska upphov.

Ser vi oss då om efter detta, så når vi först Egot som är upphovet till alla våra inkarnationer, och som således för våra lägre personligheter står både som fader och moder. Detta vårat högre Jag måste vi hålla i vördnad och varje dess bud måste ovillkorligen lydas. Dess röst gör sig hörd av oss genom intuitionen, en blixliknande känsla om hur man bör handla i ett fall där man hittills har stått oviss. Denna Egots röst måste alltid strängt åtlydas, ty den talar aldrig två gånger i samma sak, ej heller låter den sig höras alls, om man ej vänjer sig vid att noga efterlyssna densamma, och ögonblickligen lyda. En människa som kan göra detta, henne går det alltid väl, ty hon står i verklig kontakt med sitt eget Högre Jag och överlämnar sig helt åt dess ledning. För att emellertid nå därhän så måste denna människa under många inkarnationer ha lärt sig att lyda, lärt sig att underordna sin egen personliga vilja under något som står över henne. Denna första läxa i lydnad en människa får är genom att tvingas lyda sina föräldrar, och för att sanktionera denna så nödvändiga egenskap av lydnad och även av vördnad för dom som på det ena eller andra sättet står över oss, har detta fjärde bud givits. Sedan får vi i livet alltjämnt nya läxor i samma ämne. Vi lär oss att lyda lärare, överordnade, principaler, myndigheter etc. alltjämt med samma mål i sikte. Ännu så länge är det dock bara andra människor vi lyder, som av ena eller andra anledningen har blivit satta över oss. Men också för lagar och förordningar fordras lydnad. Därjämte får vi lära oss att lyda Gud, först med hot om straff, sedan med löfte om belöning. Vi lär oss att inse att det är med vår fördel förenat, att vi lyder alla dessa många olika bud och förordningar, ty i allmänhet är de utfärdade av människor, som är visare än vi, och som förstår att om vi inte handlar på det angivna sättet så går det oss illa. Den första delen av fjärde budets löfte "på det dig må väl gå" kan vi alltså lätt se gå i uppfyllelse. Vidare måste vi lära oss att lyda samvetets röst. Samvetet ÄR en människas från tidigare inkarnationer vunna erfarenheter, men det talar endast då det ställs inför situationer som vi tidigare genomgått. Häri skiljer det sig från intuitionen. Lyder vi ej samvetets röst så avtrubbas detsammas känslighet och det tystnar. En tidigare gjord erfarenhet måste då åter igen göras om.

Allt detta är förberedelser för att vi skall lära oss att lyda vår egen inre röst, vår andes röst. Denna röst är den vi tidigare kallt intuitionen. Människan måste tämligen vara högt utvecklad för att intuitionen skall förnimmas, och hon måste noga ha lärt sig att lyssna efter denna röst, ty det är endast i stillheten den gör sig hörd. Den är vad vi kan kalla  "TYSTNADENS RÖST" Det mänskliga egot eller anden är en återspegling av monaden, och således också trefaldig, dess högsta egenskap är Viljan. Denna vilja är en reflex av monadens vilja till liv, och överensstämmer med dennes vilja, samt med Guds vilja. Denna den mänsklige andens viljeaspekt är den högsta yttringen av människa som sådan. Viljan, Atman är den högsta principen inom människan, och kan således kallas hennes fader och moder. Denna vår högsta princip måste vi alltid underkasta oss och vara lydiga emot, ty om vi syndar emot den så drar detta med sig oerhört svåra följder. Vad är då synden emot Atman? Det är samma synd som i Kristendomen brukar kallas synden emot den Helige Ande, som aldrig kan förlåtas en människa. Denna synd begås, om vi inte är trogna mot de högsta ideal inom oss, om vi inte lärt oss att noga lyssna efter intuitionens röst, och denna således får tala förgäves. Då kan hända att de högsta andliga principerna, så att säga avsnörs genom att dom inte används, och en sådan människa får då några inkarnationer, där endast det lägre i henne fortlever. I vissa sällsynta fall fortskrider detta förfall och hennes liv blir allt eländigare och tillslut när all livskraft är uttömd så slutar hon att inkarnera. Hon läggs då i dvala tills nästa mänsklighet (våra djur) kommit ikapp där hon för närvarande befinner sig. Detta är nu väldigt sällsynt eftersom tid fortfarande finns och dörren står vidöppen för alla människor på jorden att hinna med full utveckling i sjunde rotrasens eteriska utveckling.

Vanligen driver ju Karmans lag en människa in på den rätta vägen. Vi kan emellertid se att bristande vördnad för det gudomliga inom oss avskär på ett förtidigt stadium människans liv i de tre världarna. Fjärde budets löfte lär vi nu se meningen med, ty om vi hedrar dvs. vördar och lyder den högsta andliga principen inom oss, då kommer det att gå oss väl, och vi får leva länge på jorden, att vi hinner fullborda vår mänskliga utveckling. För att ej falla offer för detta det svåraste, som kan hända ett mänskligt ego, måste vi under hela vår inkarnationscykel lära att lyda och att med vördnad se upp till dem som av ena eller andra anledningen ställd över oss, dvs. lära oss att "Hedra Fader och Moder.

Forts. i bud 5

En esoterisk syn på budorden 3

En esoterisk syn på budorden 2

En esoterisk syn på budorden 1

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Wargmane
2009-04-26 22:09
#1

Tja enkelt sagt då…Det är Häxornas fader Himmel och moder Mord…och dem hedrar vi i Cirklen…Mamma och Pappa …Yin o Yang …det ena kan inte existera utan det andra …klart man får hedra dem!!!Oskyldig

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

cillaj
2009-04-26 23:32
#2

Som jag ser det av texten, är det mig själv, min andlighet ( Monade) jag ska hedra, mitt ursprung som jag kallar Fader himmel, Moder jord.

Väldigt bra skrivet, tackar för den.

Aldebaran
2009-04-27 03:09
#3

Vassegó  Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2009-04-30 00:38
#4

Oki.. jag lägger ut 5:e budet imorgon eller på Fredag…

det blir ju helt nytt dvs. har aldrig legat på AU som dessa 4 första buden har gjort..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Ayena
2009-04-30 22:42
#5

Som vanligt är jag lite besvärlig.

Det står talat om egot här, att egot är det man ska lyssna till och lyda. I en del andliga sammanhang så diskuteras det väldigt ofta om att man ska låta egot stå tillbaka för anden.

Är egot och anden samma sak?

Aldebaran
2009-04-30 23:41
#6

nej. men du måste ju utveckla egot före du kommer till anden..personlig utveckling alltså, men bara till en viss gräns

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Ayena
2009-04-30 23:51
#7

OK - då förstår jag.

Anledningen till att jag frågade är att det talas väldigt mycket om att trycka tillbaka egot för att nå en personlig utveckling.

MacGallon
2009-05-05 19:05
#8

Våra förräldrar är det Judiska folket. Där har du svaret på din fundering.

Aldebaran
2009-05-06 01:03
#9

Tror du det?

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Upp till toppen
Annons: