Annons:
Etikettadyar
Läst 3222 ggr
Aldebaran
2009-04-23 20:05

En esoterisk syn på budorden 3

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Tredje Budet

Tänk på att du helgar vilodagen.

När Gud eller Elohim avslutat sitt skapelseverk i och med människans skapelse på den sjätte dagen, sägs han ha vilat på den sjunde från allt sitt verk. På grund härav påbjöd Mose, att allt arbete för människor och djur skulle vila på denna dag, samt att denna dag skulle speciellt ägnas åt Gud. En ytterligare motivering till att sabbatsdagen skulle hållas finner vi i fetmet Moseboken, där står: "På det att din tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du". Du skall alltid komma ihåg att du själv varit en träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud har fört dig ut därifrån med stark hand och utsträckt arm, därför ha HERREN, din Gud, bjudit dig att hålla sabbatsdagen.

En av orsakerna att detta bud gavs torde väl ha varit att tiden nu närmade sig för 5:e underrasens utveckling, vilken underras särskillt har utvecklingen av den lägre tankeförmågan sig anförtrodd. Så snart tankeprincipen börjar att i någon övervägande grad framträda hos en människa, utvecklar sig samtidigt i henne en rastlöshet och ett jäktande, som om ej det i tid stävjas, kan bli ytterst ödesdigert för såväl hennes själ som kropp. Detta tankens jäktande kommer helt naturligt att rikta sig på förvärvandet av materiella ting, såsom rikedom, lyx, njutningar etc. och sökandet efter Gud kommer att ställas i bakgrunden. I kampen efter lekamlig föda kommer människan glömma att hon har en själ och en ande, som likaväl behöver näring. Vilodagen blir från denna synpunkt av dubbel nytta. Människan tvingas att för dagen hålla upp med det dagliga arbetet och jäktet, och får då tid att ägna sina tankar åt en inre människa och år Gud, hon har tillfälle att på denna tillföra sin ande den välbehövliga näringen. Men även om hon ej använder vilodagen på det traditionellt riktiga sättet, så kan den ändå vara av stor betydelse, ty varje människa tillbringar nog, eller borde åtminstone tillbringa denna dag på ett annorlunda sätt än de andra dagarna, och hon får tillfälle att åtminstone fysiskt vila ut. Även ombyte av arbete sägs vara vila.

Mose påbjöd ifråga om sabbatsdagen bland annat även, att på denna dag ej får göras upp eld. Detta förutsätter ju att någon matlagning på denna dag ej får förekomma, och att sålunda kvinnan också skulle ha tillfälle att vila. Skall vilodagen användas väl, så bör så mycket som möjligt av allt vardagsarbete undangöras i förtid och hela söndagen levas på annat sätt än de övriga dagarna. Det har ju ofta framhållits, att det ej kan vara tillräckligt att en gång i veckan tänka på Gud, om alla de andra dagarna går utan en enda tanke ägnas åt honom. Detta kan nog vara sant, men vi får därför ej bortse från vilodagens betydelse. Genom att lära sig att åtminstone en gång i veckan helga sin tanke, känsla och handlande åt Gud, upprättar människan en god vana, och så småningom lär hon sig att också under sitt dagliga arbete tänka på honom, och hon kommer en dag därhän  att allt hennes arbete kan utföras i hans namn. Allt hennes handlande blir ett offer åt gudomen. Då behövs för henne ej någon mer särskild vilodag. Varje dag blir för henne en Guds heliga sabbat.

Från denna reella nytta , sabbaten för med sig, vill vi nu vända oss till ett par andra betydelser av densamma. Det har redan påpekats, att Gud vilade på den sjunde dagen från allt sitt verk. Jämför vi detta med ett uttalande i Bhagavad Gita, syns det oss ovillkorligen överraskande. Där står: "Ty skulle jag ej handla utan avbrott och ideligen, - då skulle alla världar i spillror störta samman" Någon annan förklaring till de skenbara motsägelserna, kan jag inte finna, mer än att B.G. hänför sig till systemets högsta gudom, och att denne ej vilar så länge hans värld skall existera, ty i och med att han drog tillbaka sin kraft så skulle allt sönderfalla i atomer. Under honom måste vi tänka oss ett lägre skapande, som vardera utför sin andel i det stora skapelseverket. Sådana gudar drar sig tillbaka ifrån skapelseverket, när detsamma är slutfört. Till denna klass av skapare måste helt visst Bibelns skaparmakt, Elohim räknas. Vi ser emellertid att han eller rättare de, ty Elohim är plural ej drog sig tillbaka förrän människan, skapelsens krona hade sett dagens ljus, och det ligger därför nära till hands att anta, att Elohim drog sig tillbaka för att överlämna allt skapande på det fysiska planet åt människan. Elohims sabbat blir således människans arbetsdag. Påbudet att helga sabbaten förvandlades så i ett bud att helga varje arbete, som utförs i Guds och mänsklighetens tjänst.

Tredje budet blir sålunda från att vara ett bud, som endast kan åtlydas en gång var sjunde dag, till ett bud som vi måste se till att åtlyda varje dag, ja varje stund på dagen. Tredje budet innehåller emellertid ett litet ord som jag särskilt vill fästa uppmärksamheten på, nämligen ordet "TÄNK". Det står ej endast Helga vilodagen, utan TÄNK på att du helgar vilodagen. Tänk innan sabbaten inträder så att du kan begå den på rätt sätt, således under veckans arbetsdagar. Detta för ju nu osökt in tanken på den stora cykliska lag, som existerar, och enligt vilken verksamhets och viloperioder alltjämt växlar. Vi tänker oss nämligen inom Teosofin att all utveckling försiggår under omväxlande verksamhets och viloperioder. Dessa är like regelbundna som natt och dag, men till sin längd betydligt skiftande. Överallt gör sig emellertid den lag gällande, att vilotidens nytta beror på det sätt, varpå arbetet under verksamhetsperioden utförts. Den som sålunda förstår att under arbetsperioden  rätt tänker på att utföra varje arbete så att han under denna tid  "samlar i ladorna" för den kommande viloperioden, som väl egentligen är en assimileringstid, - endast den har rätt förstått att leva efter det tredje budet.

Det tredje budet fäster alltså vår uppmärksamhet hur vi skall handha vårat handlande för att nå en sann urskiljning, och för att börja utveckla den tredje aspekten i monaden.

Forts. i bud 4

Bud 2 

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
cillaj
2009-04-23 22:11
#1

Detta innebär vad jag förstår att det är förberedelsen som är viktig i budet?

Wargmane
2009-04-25 14:42
#2

Min tanke om detta är den dagliga meditationen - Kontemplationen…

Att meditera i rörelse …kanske är mer rätt ord …Att vara uppmärksam , tacksam, för det som sker , det jag får och det jag delar …

Att Ibland bara iakkta utan värderingar  och dömanden…Att bara fokusera på att "ladda hem" Min Totala energi dvs på alla plan…

Fysiskt, mentalt , själsligt fölr att i stunder kunna "bara vara"

_B.B //Kristina

**Målet Är Att Livet ska Levas…
*…tha mi a' lorg…*
**
_Medarbetare på Existens

Aldebaran
2009-04-25 14:54
#3

Mycket bra skrivet och tänkt Wargmane och Cillan… Förberedelsen är viktig inte bara i budet utan i allt. Det dagliga mediterandet  är ju en förberedelse för dom "högre" sinnerna..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Aldebaran
2009-04-26 03:10
#4

Tänk nu på detta Bud under denna Söndag…..Oskyldig

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Ayena
2009-04-26 14:41
#5

Jag ska försöka vad jag kan leva efter budet idag och även andra söndagar. Laga mat tänker jag göra *ler* men för övrigt så ska jag ägna mig åt - ingenting. Att ägna sig åt ingenting en dag i veckan är en bra rekommendation till alla.

Jag dock väldigt svårt att göra ingenting, så jag måste verkligen vara aktiv i detta.

En gammal arbetskamrat brukade säga att om man vilade så hade man tråkigt och att man skulle våga ha tråkigt lite då och då för att kunna ladda batterierna.

Dessutom är det svartmåne just nu och extra lämpligt att bara luta sig tillbaka…………….

Upp till toppen
Annons: