Annons:
Etikettadyar
Läst 6188 ggr
Aldebaran
2011-06-06 14:02

Vad är Teosofi?

N. SRI RAM, som skrivit nedanstående text, var indier och tog sin akademiska grad vid Madras-universitetet. Han var lärare vid olika teosofiska skolor och tidningsman, bl.a. i Annie Besants båda tidningar New India och Commonweal. N. Sri Ram valdes till världspresident för Teosofiska Samfundet Adyar år 1953 och kvarstod i denna egenskap till sin död år 1973.

VAD ÄR TEOSOFI?

Ser man på ordalydelsen i de tre syften som är Teosofiska Samfundets finner man att ordet teosofi inte alls nämns.

1. Att bilda en kärna av mänsklighetens allmänna broderskap utanåtskillnad med avseende på ras,
trosbekännelse, kön, samhällsställning eller hudfärg.
2. Att uppmuntra jämförande studier i religion, filosofi och vetenskap.
3. Att studera oförklarade naturlagar och människans dolda krafter.

Låt oss föreställa oss att detta samfund inte existerade och att vi skulle bilda ett sådant samfund och därmed använda ordet teosofi. Hur skulle vi då formulera dess syften? Förmodligen skulle vi säga att första syftet är att studera teosofi och det andra att sprida teosofi. Ordet teosofi är en del av samfundets namn men vad teosofi är har inte definierats officiellt i något dokument eller av någon auktoritativ kommitté eller tjänsteman. Vi har uppenbarligen alla vår frihet att tolka ordet och förväntas komma fram till vår egen förståelse av vad teosofi är. Denna frihet är grundläggande i samfundets konstitution.

TEOSOFI - EN ALLOMFATTANDE VISDOM

Vi kan kanske genom vår förståelse av detta ord få en insikt om att teosofi är en allomfattande visdom, som bygger på hela sanningen om kosmos med alla dess existensplan och hela dess historia från början till slut. Det är en förståelse för allt som finns till och allt som äger rum - ur alla synvinklar; vetenskapliga, filosofiska eller religiösa. Det vi kallar teosofisk litteratur ger bara en del av denna sanning, även om den för tanke och känsla är tillfredsställande till sina allmänna principer. Den totala sanningen måste vida överskrida det som vi vet och det som meddelats i någon bok, vare sig det gäller H. P. Blavatsky1s Den Hemliga Läran eller något annat verk. Det finns åtskilliga processer och lagar i naturen. En del av dem lär vi känna genom vetenskapen. Det vetenskapen har upptäckt är en del av sanningen, baserad på och innefattande det som finns på tingens yta, i yttervärlden. Men det som ligger bortom eller under det yttre måste vara lika viktiga om inte viktigare. Vetenskapen sysslar med universums ytterhölje eller dess skal. Där innanför finns hela det invecklade kraftspel, som driver universum och som vi till stora delar inte kan förnimma med våra sinnen och ej heller göra oss någon föreställning om. För att lära känna den sanningen behövs en förmåga av annat slag.

I teosofin sysslar vi inte bara med vad som finns utanför oss själva, det vidsträckta universum, utan också med det som vi själva är, det som händer inom oss, livsprocesserna och medvetandets natur. Det som erfares i vårt medvetandes djup måste utgöra den viktigaste delen av vårt studium. Medvetandet är något speciellt, dess rörelser kan vara otroligt snabba, dess gensvar kan omfatta distinktioner och nyanser som är ytterst subtila och förfinade. För att följa och inregistrera allt detta måste det finnas ett instrument som är känsligt nog och som kan tränga in i livsmysteriet, i individualiteten och det mänskliga medvetandets hela register och oändliga möjligheter.

En konstnär ser naturens skönhet och uppfattar formens, färgens och ljudets betydelse. Men de flesta av oss lägger inte ens märke till detta; vi är döva och blinda, för naturens och livets harmoni och subtila rörelser. Men för att lära känna och erfara själens skönhet krävs det en uppfattningsförmåga som vida överskrider konstnärens.

VAD ÄR SJÄLEN ?

Vad är själen? Är det bara en föreställning, en sinnets projektion eller är det något som verkligen finns och vars väsen kan upptäckas djupt i vårt medvetande, när vi lyckas nå dit? Enligt den urgamla läran är själen den natur eller det väsen som finns inom varje människa och också i modifierad form i andra ting, rent subjektivt. Det är själens natur, andens natur som utgör enheten bakom alla själar, den själens och livets natur som de gamla filosoferna framför allt sysslade med, vilket inte hindrade att de också hade en del ideer om materiens värld, dess ursprung och sammansättning.

Människan är ett väsen som har liv och medvetande. Om vi verkligen inser detta så kommer vi inte längre att styras av vår kropp, dess behov, vanor och villkor. Vi använder ofta orden "min kropp", vilket i sig innebär att vi är någonting annat än kroppen; det är ju ett omedvetet erkännande av att människan samtidigt som hon använder kroppen som ett verktyg, ett medel eller en klädnad, egentligen inte är kroppen. Hon är synbarligen en förening av liv och själ, två begrepp som vi förstår föga av. Men genom att tränga djupt in i vårt inre kan vi direkt erfara vad livet är och vad vårt sinne är och vi upplever också sanningen om själens existens. Det mänskliga medvetandet har förmågan att samtidigt som det är vänt utåt och iakttar föremålen i den yttre världen kan det vända sig inåt och iakttaga den här processen. Medvetandets hela fält blir genom denna vakenhet öppet och rent.

Rent från vad? Svaret är att det är rentvått från allt som det från yttervärlden har tagit till sig och kvarhållit, allt som hopat sig, allt som förts med från dag till dag och t.o.m. från liv till liv. När vi föddes var vi på ett sätt ett oskrivet blad - rent. När vi växte upp och alltmer kom i beröring med världen blev vi medvetet och undermedvetet påverkade på olika sätt. En bestämd bild började ta form, olika mönster eller vanor uppstod ifråga om uppträdande, tal, tanke och känsla. Det är när vår självkännedom blir fullständig som allt det som ackumulerats i sinnet sopas undan och vår sanna natur får möjlighet att framträda och fungera helt och fullt.

MÄNNISKANS GRUNDLÄGGANDE NATUR

Dante har dramatiskt framställt hur varje människa efter döden måste gå igenom skärselden. Inte förrän hon renats från allt det som fyllt henne och förvanskat hennes natur får hon fortsätta mot paradiset. Detta paradis är inte en plats utan ett tillstånd av sällhet, oskuld och renhet. Rentvådd från allt som lagrats inom hennes psyke befinner sig människan i sitt ursprungliga och därför oskuldsfulla och rena tillstånd. Detta är vad som händer efter den fysiska kroppens död. Men det är inte bara den fysiska kroppen vilken såsom en del av det jordiska dör, utan också sinnet måste dö fullständigt, det sinne. Som under jordelivet formats och fyllts av intryck. Då inträder människan i sin grundläggande natur. För det mesta dras hon efter en tid tillbaka för att återfödas på grund av starka inre tendenser. Men det som äger rum efter döden, dvs. övergången till ett renare tillstånd genom en upplösningsprocess som sker naturligt, kan också igångsättas genom förståelse och av fri vilja redan när vi lever. Om vi kan nå detta tillstånd av frihet genom själviakttagelse kan vi bibehålla det allt framgent.

I det forna Indien delade man upp all kunskap i högre och lägre eller förstahands- och andrahandskunskap. Kunskap om Självet, om vad människan egentligen är, betraktades som förstahandskunskap och kunskap om allt annat som andrahandskunskap. Förstahandskunskap - eller primär kunskap - beskrevs som kunskap om det genom vilket allt annat blir känt. Det finns många konstarter och många slag av kunskap som rör den yttre världen men i den inre finns rent medvetande. Vetskapen om vad som finns inom människan är lika omfattande och oerhörd som någonsin kunskapen om yttervärlden.

EN FÖRSTAHANDSKUNSKAP

Teosofi betyder bokstavligen Gudomlig Visdom. Den måste därför omfatta denna förstahandskunskap, till vilken man når genom att lära känna sig själv. I Indien kallades den för kunskapen eller vetenskapen om Självet, det enda Självet till skillnad från det personliga självet, som avskärmar sig från andra. Den kallades också vetenskapen om Livet. Vi är alla levande och vi kan direkt erfara själva Livet inom oss, förstå hur det utvecklar sig och lära känna dess möjligheter.

I Den Hemliga Läran finns en storslagen bild av universum och av utvecklingen från dess begynnelse, då den uppstod ur ett tillstånd av högsta subjektivitet, vilket vi blott vagt kan ana. Denna evolutionära process fortskrider mot ett mål som vi blott kan ha en mycket obestämd föreställning om. I begynnelsen finns Det Gudomliga med sitt innehåll av idéer vilka speglas i allt som existerar. Människan kallas monad på det högsta planet. Denna monad blir i nästa steg en trefaldig ande eller "Atma-Buddhi-Manas" - den andliga princip som ligger under all tillvaro, den andliga själ som intuitivt känner och vet samt det särskiljande sinnet. Dessa tre principer i människans invecklade konstitution utgör tillsammans hennes andliga individualitet, som genom manas aspekt är knuten till personligheten, vilken består av kropp, känsla och tanke. Personligheten är en produkt av dels de tendenser som genom naturens fina mekanism överförs från det förflutna och dels av miljöns materiella faktorer och inflytande. Med dessa olika principer i sin konstitution står människan i relation till sina medmänniskor och till allting i universum. Till en början reagerar hon mekaniskt men senare blir hennes förhållande präglat av frihet, förståelse och kärlek. Det är utvecklingen från det förra - något som sträcker sig över långa tidsrymder - till det senare som utgör människans sanna framåtskridande. Det har alltid funnits varelser som uppnått fullkomning och i världsreligionerna kallas de för fullkomliga, fria, frälsta eller befriade varelser.

Visdom är fullständig kunskap om inte bara oss själva utan också om den värld vi lever i. Visdom inbegripen kunskap om livets sanna mening, som inte finns i det avskilda självets eller sinnets krav och idéer utan i den natur som ligger bortom dessa. Något av denna natur kan blixtsnabbt ge sig tillkänna i ögonblick av godhet och skönhet, tyvärr alltför sällsynta ögonblick då tiden står still och en känsla av något Absolut erfares. Då upphör all längtan att nå bortom detta.

Teosofi är ett uttryck för en bakomliggande fullkomning mot vilken allt tycks ledas och mot vilken allt strävar i utvecklingsprocessen. Men teosofi är inte bara en sanning i vardande utan också, när den sanningen uppfattas, ett sätt att leva så att allt mer av denna sanning får komma till uttryck. Det blir för oss en väg till frigörelse från alla illusioner och misstag i riktning mot ett tillstånd, i vilket man inser sitt sanna förhållande till andra och handlar gentemot dem utifrån sin sanna natur.

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
Moonwing
2011-06-06 15:02
#1

Kanonbra text ,Alde!

Tack för att du lade ut det! Många vet inte om vad för innebörd som döljer sig bakom Teosofi, det slår mig alltid återigen när man läser detta att just dett sätt att försöka förstå världen på lägger ett oerhört ansvar på individen, alltså inget lätt sätt att nå upplysning på..dock en sannare väg där man inte får "färdilagad föda", utan måste arbeta för att förstå allt, men i sin egen mognads-takt.

Vidare tror jag att det är så med all sanning, om den är rätt blir det omöjligt för sinnet att anamma något annat..eftersom det stämmer med hela vår levande väsen, när vi når rätt insikter.

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Aldebaran
2011-06-06 15:03
#2

Nej, uppenbarligen är det så..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

DesK
2011-06-25 21:39
#3

Intressant och mycket läroroik och läsvärd artikel Glad

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

Aldebaran
2011-06-25 22:41
#4

Ja den är mycket intressant…. Välkommen hit..

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

DesK
2011-06-25 22:47
#5

Tack tack det var Draken som lurade hit mig! Glad

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

Aldebaran
2011-06-25 22:57
#6

jasså… där ser man…Glad

Satyat Nasti Paro Dharmah

Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Annons:
suddis
2011-10-19 10:44
#7

Intressant att ta del av vad teosofi handlar om,helt ny på det.kommer att dyka ned i artiklarna(texterna och läsa mig till.Glad

Moonwing
2011-10-19 17:00
#8

Vad härligt suddis!, välkommen hit förresten!Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

suddis
2011-10-19 17:19
#9

Tack Moonwing.Glad

Har skuggläst lite och det är i dom banorna som jag också har filosoferat i.Förvånadkanske inte ändå.får ta mig en djupare titt.

Moonwing
2011-10-20 13:18
#10

Gör du det, suddis!Flört

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen

Upp till toppen
Annons: