Uppriktighet är att inte säga allt man tänker utan att mena allt man säger….

Innan ögon skola se så måste de hava förlorat förmågan till tårar…

Smicker är inte så förkastligt som människor säger, det väcker ofta lust att motsvara lovorden. (Drottning Kristina

**Du kan vad du vill, och när du säger att du inte kan, vill du inte

(Baltzar von Platen, "mannen med järnviljan")**

Satyat Nasti Paro Dharmah

Det finns ingen Religion högre än Sanningen

se där…  du kan ju…

Tack för era väl valda ord….

Dom gick rakt in i hjärteroten….

Innan rösten kan talal i mästarna närvaro måste den hava förlorat förmågan att såra.

När du möter en annan människa - möter du en del utav dig själv,,,,,,,,,,,

#7 angående #6  hahahaha du är så rolig Alde - så fort man säger nåt som du håller med om, då har man förstått nåt enligt dig!   ( kunde inte låta bli..)

och så nyfiken fråga på #9 …

Innan rösten kan tala i mästarna närvaro måste den hava förlorat förmågan att såra.

 Hur menas det? Även om en person är upplyst och talar rent och från hjärtat kan ju folk som fortfarande styrs av sitt ego bli sårade av dennes ord…? " Att mista förmågan att såra"  betyder ju inte att alla runt om mister förmågan att bli sårade….för mig blir uttrycket förvirrande…jag antar att det menas att man mist förmågan att vilja såra…

Om man sårar en annan människa ligger ju nämligen i den andra personens tolkning av det man säger…det kommer inte ens Mästare ifrån, som jag ser det…

Man kan tom ta det så långt så att man aldrig KAN såra en annan människa - det är upp till den andre personen att tillåta sig känna sig sårad eller ej…för hur som helst är ju den egna inställningen till orden som sägs, det som har betydelse…

är jag ute o flummar nu, hehe?

szirius!! hehehe jahopp där måste jag bara hålla med….jag är tränad i att Blir jag sårad …kommer det an på mig själv…blivit något av en hårdhuding där numera….

Så …flum …

näääeeeee

Det borde väl vara mer självklart att nån eller något som är en mästare borde väl vara fri från den typen av tolkningar….eller?

Sen aldes kommntar är nog baserad på att jag översatte hans föregående Inlägg *ler*

Idel solsken gör öken…..

Gå ofta till din vän,en oanvänd väg växer snart igen ….

Åh, fina!! ^^ tack!!

Trygghet beror inte på hur mycket man har, utan hur mycket man kan vara utan….

Åhh niice Waara gumman ! *ler*

Ja den kan jag !!

#16 mmm,.gumman.. :)

Att inte välja är oxå att välja….

Gu,va ni är duktiga .

Själv så har man svårt för att komma ihåg hur det var.

#12 ja, mästaren är säkerligen fri från det, men kanske inte de som lyssnar..så att säga att man inte har förmåga att såra någon annan går inte, för det ligger i mottagarens ansvar…aaaah, svårt att förklara, men ni förstår säkert vad jag menar…

#15 mmm, den tyckte jag om! En variant:

the more you know, the less you need

#19 :) fint!

#11 tja vad skall jag säga, översättningen var ju helt korrekt från sanskrit till svenska så det måste jag hålla med om eller vad menar du? Litet missförstånd kanske?? Wargis verkar ha förklarat..

Angående strofen så är den hämtad ur en bok som heter Ljus på vägen.. 1:a kapitlet låster så här:

Dessa regler äro för alla lärljungar. Lyssna och lär!

INNAN ÖGONEN KUNNA SE, MÅSTE DE VAR OFÖRMÖGNA TILL TÅRAR.

INNAN ÖRAT KAN HÖRA, MÅSTE DET HAVA FÖRLORAT SIN KÄNSLIGHET.

INNAN RÖSTEN KAN TALA I MÄSTARNAS NÄRVARO, MÅSTE DE HAVA FÖRLORAT FÖRMÅGAN ATT SÅRA.

INNAN SJÄLEN KAN STÅ I MÄSTARNAS NÄRVARO, MÅSTE DESS FÖTTER VARA TVAGNA I HJÄRTATS BLOD.

Alltså Szirius är det inte för dig och mig då vi nte är inom adeptskapet för mästarna (åtminstone inte jag). Men för att komma dit så måste dessa 4 regler vara uppfyllda. Du antas inte som adept om du inte uppfyller dessa regler…

 #21 jag trodde inte att det var menat för nån av oss heller… det är en helt filosofisk fundering…

Du antas inte som adept om du inte uppfyller dessa regler…

Jag ser inte hur man kan uppnå den regeln att inte ha förmåga att såra någon annan - för det ligger inte hos talaren utan hos lyssnaren! Inte ens den visaste person kan styra hur den ska bli tolkad…

Men antagligen krånglar jag bara till orden…jag tror jag förstår innebörden hur som helst…eller så är det ngt som ligger väldigt dolt i detta…

Blev det enklare förklarat? Jag gör mig visst inte förstådd , hehe…

Och varför ska man vara oförmögen till tårar? Tårar är något i själen som svämmar över.Står man kanske "över" allt med känslolivet som adept? Att man blir berörd endast på ett inre plan?Försöker bara förstå det här…

Innan vi har denna kontakt med mästarna så blir vi inte sårade som vi blir idag. det gäller ju också att uppfylla 2:a regeln "INNAN ÖRAT KAN HÖRA, MÅSTE DET HAVA FÖRLORAT SIN KÄNSLIGHET." alltså inte att bli sårad..

Känslolivet är styrt av astralplanet och är inget som styr ditt egentliga jag, dvs ditt sk. överjag. Dina känslor kan lätt bedra dig…

Ja, mina funderingar kring dessa citat är Var finns dessa mästare? Hade varit spännade att möta någon i den verklighet jag lever i. För vad kan vara mer lärorikt att uppleva och få erfarenhet.

#23 aha, då förstår jag tror jag …

Denna kontakt med Mästarna är något man har på ett högre plan - och för att öht kunna möta dem så behöver man ha kommit till det stadie jag menade - att man har funnit insikten att man inte kan bli sårad av vad andra säger, det är en inre upplevelse som man kan "stå över". Först då kan man ta emot vad mästarna har att säga.Först då är inte egot i vägen att misstolka budskapet.Tack, du klargjorde något!

#23

Känslorna är styrt av astralplanet säger du…var befinner sig då Mästarna, om de står utanför känslolivet?

Kan någon ens komma dit i ett jordiskt liv att man inte känner, tex att tårar börjar rinna då man upplever en universell gemenskap? Hör inte dessa upplevelser ihop med att vara i en kropp?Jag tänker att tårar är ett jordiskt uttryck för själen under en väldigt lång tid…Jesus grät ju tex….Buddha vet jag inte…

Så om ögonen är oförmögna till tårar, så upplever jag det som att den personen då börjat lösgöra sig från sin jordiska kropp och stiga in i en annan dimension…det är väl en invigning mot slutet…?

( förlåt om denna tråd förstörs av mina frågor - om herr Sajtvärd vill, så kan vi flytta denna diskussion och låta "tänkvärt-tråden" vara ren från detta…)

Diskutionen tycker "herr sajtvärd" om.. så det är ingen fara…

Mästarna befinner ju sig utanför våran inkarnationscykel och kan komma å gå allteftersom dom behagar och vill. Lärjungarna till dom är dom som skall börja uppfylla dessa löften. Att vara oförmögen till tårar är som sagt inget för oss då inte ens Jesus under hans sista tid klarade av detta. Inte förän han hängde på korset och med hög röst ropade "min gud min gud varför har du övergivit mig"?? Till och med han var full av självömkan av sitt öde och sin karma. Men sedan säger han också Fader, förlåt dem, ty de veta icke vad de göra och Fader i dina händer befaller jag min ande. Då, och först då när du menar detta till 100% lössgör du dig från din inkarnationscykel. Och alla regler äro därmed uppfyllda.

Att sedan inte kunna såra oss den stora massa verkar ju som du själv antar väldig svårt för att inte säga omöjligt. Jesus blev ju praktiskt taget torterad och mördad just pga av den stora massan med dess pöbel kände sig förnärmade och sårade av vad han framförde och sa. Men det är ju mera synd om oss än om honom/dom…Det är ju våran självömkan som vi själva kommer att få brottas med i våran karma dom kommande liven…

Så när alla dessa regler är uppfyllda så lösgör man sig från sin inkarnationscykel…intressant…( det finns ju  "gurus" som redan påstår sig vara där, men då vore dem ju icke inkarnerade hehe…)

"Oavsett vad en annan människa säger och gör är det upp till dig om du vill känna dig förnärmad och upprörd."

..jag möter denna sanning( för mig)  i alla möjliga olika situationer, möten och böcker…betyder inte att man direkt  förstår HUR man ska gå till väga…men ATT det är en visare väg känner jag…man frigör en del av den där självömkan kanske…?Behovet av kamp…Kampen är ju ett motstånd…det är när man släpper, flyter med, accepterar, bejakar som en annan ljusare upplevelse av alltets perfekthet kan komma in…dessa funderingar kring ditt citat fördjupade denna känsla för mig!

Javisst finns det Gurus som påstår sig vara detta. Men jag tror inte på dom. Du skulle omedelbart känna om du stod framför en mästare…Tror inte att varken du eller jag skulle klara av detta någon längre stund. Olika pyskiska och fysiska åkommor såsom hjärtbesvär etc etc är en vanlig åkomma även bland invigda adepter…Det är stora krafter som är i omlopp där…

Här följer lite text ifrån Ljus på vägen…

För dem som är starka nog att besegra den personliga människonaturens laster, såsom framställt är i dessa fyra regler, är han medvetet tillgänglig, lätteligen igenkänd, redo att svara. Men detta besegrande av självet innebär tillintetgörelse av egenskaper, som de flesta människor betrakta som ej endast oförstörbara, utan även önskvärda. "Förmågan att såra" innebär mycket, som människor värdera, ej endast hos sig själva, utan även hos andra. Självförsvars- och självbevarelsedriften är en del av den, tanken att man har någon eller några rättigheter, vare sig som medborgare eller människa eller individ, det behagliga medvetandet av självaktning och av dygd. Detta är hårda ord för mången; dock äro de sanna…

Vidare ur Ljus på vägen i kapitlet om förmågan att såra…

För att rösten skall hava förlorat förmågan att såra, måste man hava nått punkten, där man betraktar sig själv endast som en bland den stora mängden levande varelser; ett av sandkornen, som kastas än hi än dit av den vibrerande tillvarons böljeslag. Det är sagt, att varje sandkorn på havets botten kastas upp på stranden, när dess tur kommer, och för ett ögonblick ligger i solskenet. Så är det även med människorna; de drivas hit och dit av en mäktig kraft, och var och en finner sig i sin tur belyst av solens strålar. Då en människa är i stånd att på detta sätt betrakta sitt eget liv so en del av ett helt, kommer hon ej längre att kämpa för att vinna något för egen del. Detta är uppgivandet av personliga rättigheter. Den vanliga människan begär icke att dela lika i allt med den övriga världen, utan att i vissa avseenden, varpå hon sätter särskilt värde, få en större del än andra. Lärjungen/adepten begär icke detta…..

tack för detta

Sätter igång många tankar…bl a kring det excentriska lyckosökandet i en del andliga grupper som nästan får hybris… " JAG ÄR UNIK!"-  javisst - precis som alla andra, haha…att vara någon = att vara MER än någon annan, missuppfattar många…Det blir en härlig kärleksdans - men endast med andra "upplysta" …som delar "det unika" …

- för mig går det där inte ihop.

"Lärjungen begär inget av detta…kliver tillbaks, ser sig som ett litet sandkorn,anser sig inte ha några egna rättigheter, vill inte vinna ngt för egen del,inga tankar kring självaktning och dygd…"

Nog är detta nästan motsatta vägar, om man ser på det utifrån…?Att bada i härligheten att man är unik(= känslolivet jublar) - och att helt avstå från betydelsen att man är unik, se sig som endast en droppe i det stora havet - och finna frid i detta( =känslolivet stillnar)…

Åh, något klargjordes i mig nu…den här skillnaden som jag inte riktigt kunnat sätta ord på innan, bara att det "skavt" lite, hehe

Va bra…  Bara att fråga "herr sajtvärden" vetdu….

#33 jamen, eller hur! O du ödmjuke

"En gåva är precis så mycket värd som den kärlek med vilken den är utvald."

 Thyde Monnier

De e inte lätt att va ödmjuk när man e så felfri som….

Var en populär sång engång 

#37 LOL! Svårt att vara ödmjuk när man är felfri…den var bra… Passar dig liksom

Jejeje han får lite storhetsvansinne ibland….Bäst att ignorera ..då går det liksom över ganska snabbt hehe

#38 Vad menar du? Jag menade ju att det passar honom eftersom han ÄR felfri!

hahahahaha ..jojojo ..*viskar* -allt för husfriden….

hehehehehe

#40 Tja, du vet ju hur det är…man kan inte hjälpa någon annan att få självinsikt…den poletten måste trilla ner för honom på egen hand

hehehe, det har den nog med lilla du så du behöver inte vara orolig på den punkten.. Självinsikt finns det ju andra som även dom behöver hitta och det ganska så mycket…

Ej du nu då Szirius…

*tar inte åt mig alls*….

Lilla du - hallå, jag är faktiskt ganska lång….för min ålder!

hahah ja men du är yngre…

kanske mätt i år i DETTA livet…

ja… vem vet…

"Behandla andra som du själv vill bli behandlad".

Jaaa, följer vi människor detta uttryck?

Vi använder oss ofta av det och säger att vi följer detta.

Men gör vi verkligen det och kan man verkligen göra det?!