Ja man ska nog bry sig om andra….

Ja…

Även om man är helt slut själv…..

Kanske är det just detta att inte fastna i sina egna bekymmer, som får oss att orka hjälpa andra en bit på vägen, samtidigt som vi växer och hjälper oss själva i denna handling.

Samtidigt så kan jag även känna motstånd mot ovanstående text, eftersom jag har erfarenhet av människor som inte tar ansvar för sig själva, utan vill att andra kommer in och lever deras liv.

Men att avfärda en människa som faktiskt räcker ut sin hand i nöd och smärta,,

Hur ska man veta vad som är vad?

Framför allt när "man" är trött och slut in i själen själv?

Har många gånger grämt mig över dessa tankar.

#4 Helt klart inga lätta saker att svara på…På den nivå vi befinner oss nu så måste det helt klart bli en avvägning från fall till fall…

Men i slutänden för att komma dit vi skall så är det 100% tjänande till övrig mänsklighet utan minsta tanke på egen vinning eller belöning..

man kan åxå lägga till utan tanke på eget välmående…

Men om man inte är pigg, frisk och glad själv då är man ingen bra hjälp åt andra.

Som förälder har jag fått höra att jag måste ta hand om mig själv först för att kunna ta hand om barnen. Det måste vara samma sak när det gäller att hjälpa vuxna medmänniskor.

Jag skulle nog ändå hjälpa även om man själv skulle vara trött/må inte bra. Tror som så om jag ger så får jag ochså….

#8 Handlade det om liv eller död ja men jag har ett antal gånger hjälpt andra som varit dåliga (inte livshotande) fast jag själv varit så dålig.

Min hjälp har inte varit så bra då utan jag hade behövt bli piggare själv först. Men jag kanske har missuppfattat denna tråd, eller?

Ja mår man bra kan man säkert hjälpa andra bättre. Ibland tänker jag som så att ibland behövs det inte mycket för att hjälpa någon annan och få den människan att må bättre.

Är det liv och död som det gäller så är det självklart att man hjälper.

#10 Jag hjälper ofta andra både fysiskt och själsligt och jag får mycket tillbaka av vissa men vissa bara tar……

#11 Ja det finns de som bara tar det har jag ochså råkat ut för.

Sedan är det så att hjälper jag en idag kankse en annan hjälper mig sen när jag behöver det och det kankse inte är just den personen som jag hjälpte. (Detta brukar min barnvakt säga till mig och tror det stämmer rätt så bra)

11. Texten handlar om att alltid finns för sin medmänniska/nästa. Oavsett belöning, egen vinning eller eget välmående. Kort att allt och alla kommer i första hand, utan att gräma sig för att inte få något tillbaka…

#15 Åh, det slog mig nu…vad dum jag kan vara….

Dum? Inte då… Varför?

#17 Det känns som om jag tolkar det skrivna sämre än det jag inte kan se med blotta ögat nämligen det mediala….. Kram!

är man dum för det….??

#16 I don´t know..you tell me?

Måste berätta att jag varit så trött men på eftermiddagen söndag alltså efter att ha sovit en timme tog jag flera djupa andetag. Jag tittade ut genom fönstret och strax efteråt såg jag alla chakrornas färger säkert i 5 minuter och sedan var det jag som var pigg.

Hur ska jag kunna sova nu?

Mmmm vet inte…

Jo det där är sant….I alla möten frågar jag Alltid efter hur personen har det…Hur den mår …Det sitter liksom ända in i märgen….Det var en gåva från min papppa….Han var så vänlig i sin själ och hade Alltid något gott att ge till allla…ett råd, en undran om hur det stog till…

Däremot kan jag reflektera över hur dåliga människor är på att se annat än sig själv…Av de alla människor jag pratar med dagligen….är det kanske bara en eller två som undrar hur jag mår…*ler* men det är inget heller jag förväntar mig….Jag forsätter iallafall att fråga hur de mår….

Bara att le mot de man möter skapar energi som en gåva..

bara en reflektion…..

Ja ofta flyr människor om det är någon som de har råkat fråga hur är det och människan säger att jag mår skit. Kan hålla med dig Wargis om det där att de är alldeles för "upptagna" med sig själva.

För många år sedan när min store son var liten ringde min komppis till mig. Hon skulle hoppa från 5 våningen men kom på att innan hon skulle göra det att hon kankse borde testa detta som sista utväg att ringa mig. Så klart tog jag mig tid och pratade med henne. Fick henne komma hem till mig och iväg till sjukhuset, för hon mådde verkligen inte bra. Tror att hon hade hoppat om jag hade vänt henne ryggen…..

Ja!

Hur lätt är det inte att haspla ur sig: Hur är det med dig då?

Så där i förbi farten bara. Det verkar nästan höra i hop med själva hälsnings frasen på någotvis.

Det ska bara vara så. En outtalad regel.

Lika ofta förväntas det ett svar i stil med: Jo, tack, bara bra.

Så kan folk hasta vidare.

Tänkte mycket på detta för några år sedan och  blev så less på det.

Det ligger väldigt sällan ett genuint intresse i själva frågan. och jag upptäckte att jag faktiskt var precis likadan.

Igår hade jag ett fint möte med en kvinna över 80 år. Vi pratade på en ögonmottagning som jag var på som sällskap så jag satt i väntrummet.

Hon behövde prata om att hon var så orolig för sin syn som blivit sämre. Även om hennes son som var 60 år och arbetslös och blev ombedd att flytta från Jämtland till Skåne. Lämna gården och flytta är inte så lätt.

När jag gick tackade hon för trevligt sällskap och jag tackade henne tillbaka. Jag hade lust att krama om denna góa tant men jag vågade inte!

Vilket härligt möte mellan två personer från 2 olika generationer!