Nej, du inbillar dig inte… Samhörighet med andra personer är ju vanligt bland alla oss.

Vi har ju genom inkarnationerna skapat starka bande mellan oss, förutom då det starkaste bandet, att vi är framsprungna ur samma källa.

Alla band som knyts emellan oss är karmatiskt pålagda oss antingen på gott eller på ont och vi har att utföra vissa saker under vår nuvarande inkarnation för att i möjligaste mån lösa detta.

Det är ju en paradox här… För att möta GUD och uppgå i det gudomliga så är du tvungen att lösa alla personliga band med andra. Det andliga bandet som ligger över det personliga egot är starkare, då det gäller människan som helet och inte bara enstaka individer på det personliga planet… 

Ungerfär så tror jag att det är…

Evaline!

Jag menar som Aldebaran… och undrar om du har sökt och knutit kontakt med honom.

Om jag får råda så skall du göra det, dock utan att förvänta dig något …på något plan…bara ta det som det kommer.

En del möten och kontakt med en Själsvän kan vara resten av livet och för evigt i det själsliga. En del möten kan vara ett igenkännande, en pratstund och sen inte mera i detta liv…Lycka till!

/ Peter

Tack! Han bor i usa just nu, haha så det är lite svårt att kontakta bara sådär. Men han kommer hit inom ett år har jag hört av en vän så ska försöka se om vi kan ses ett gäng då och hoppas på det bästa helt enkelt! Det känns verkligen som något jag bara väntat på i hela livet

I stort alla som man har något större med, eller någon form av känsla för (kärlek såväl som agg), har man något förflutet med.

Vissa mer vissa mindre.

Då vi alla är framsprungna som gnistor ur samma gudomlig så är vi alla "tvillingsjälar" som har kommit olika långt på vägen mot fullkomlighet.

Att man ändå upplever att man har en personlig själsfrände, ligger just på det personliga planet (alltså inte det andliga) och beror helt säkert på olika starka samt i allra högsta grad tillfälliga karmatiska förbindelser med just denna gnista…

Jag tror med att vissa människor "hör man ihop med" pga. tidigare händelse. Jag har varit med om det själv en gång att känna så med en persom och denna person kände samma sak. Sen blev det som det blev…..Antar att vi var färdiga med varandra. I nyläget har vi ingen kontakt alls med varandra.

#5 ni kanske behövde avsluta något bara? :)

Tack för alla svar, jag ser verkligen fram emot mötet, men inte så det blir en överdrift. Jag försöker tänka så att "jag vet att jag har rätt, litar på mig själv och låter inga tankar komma i vägen för jag har redan vunnit" haha. intalar mig ibland att man kan tänka så - så blir det så.

#6 Troligen var det så för vi var som vi hade kännt varandra tidigare, visste nästan var den ena var osv. Han som inte ens trodde på sådant erkände att något underligt var det. Sen en dag så försvan allt det där.

Hoppas att "erat" möte kommer gå som du önskar!! Lycka till!!

Lycka till….

#0 Alla sådana möten slutar inte lyckligt utan man får gå vidare helt enkelt! Jag säger också Lycka Till som Alde!

..ja, ibland har vi oberarbetade band.., detta är väldigt viktigt att få perspektiv på -för att att kunna förstå bla vår nuvarande existens

Bra inlägg moonwing

..tackar!..-är vääälditt djupsinni´, vettdu´!