För mig är GUD så neutral och så bortom våra förstånd att vi ÄNNU ej kan identifiera oss själva med GUD.

Och visst försöker vi ge det ettiketter som vi KAN identifiera, det är väl bara att se sig omkring på alla dogmatiska religionsuppfattningar vi har i världen..

ja. så sant.

Tänk om alla religioners ledare plötsligt skulle börja ägna sig åt självgranskning? Många religioner skulle falla och negativa kulturella strukturer med dem.

Allt som behövs är självgranskning. Universum är närmre än vi tror om vi vågar ägna oss åt personlig granskning, dvs ifrågasätta våra åsikter, våra läror, våra trosystem mm… vända på var enda sten i vårat medvetande för att faktiskt se vad som finns där.

Och sen våga utforska nya tankar! 

Tack för ditt svar :-)

Kärlek/ R

Vi kommer dit hän också, när mäsnkligheten är mogen för det…

För religionerna i sig är ju inte nämnvärt helt fel…

Vår skiftande föreställning om Gud förblir vår föreställning om Gud…

aldrig kan vi föreställa oss eller identifiera oss med Gud…aldrig förstå.

Vi kan alla erfara och Vara Gud!

_Peter

"ELLER är Gud så neutral och så bortom våra förstånd evig, hel och intelligent att vi (ÄNNU ej) kan identifera oss själva med gud"

"Allt som behövs är självgranskning"

-kanske det just är vårt mod som öppnar dörrar där, modet att välja tex kärlek framför hat..vilket är svårt eftersom man tjänar ekonomiskt mer på det sistnämda!

Hela vår värdegrund måste ändras av en föregående insikt som förespråkar lösningar som gagnar alla och allt levande..men när människor ser att vi både personligen och hela vår tillvaro just tjänar   på en sådan utveckling,  kommer den ..att utvecklas!

Identitet…betyder det den jag är?…eller den Jag Är?

Den jag är, är den jag identifierar mig med

Den Jag Är, är den som Är… Den som bara erfar

När den som bara erfar att den Är, identifierar sig…då identifierar den sig och blir den som är… Personen, sinnet, kroppen, ego, känsla, tanke…identifikationen…Peter

j och ä = personen, intellektet, seperationen…Det Relativa

J och Ä = Självet, Varat, Existensen, Intelligensen, Enhet…Det Absoluta

_Peter

#0 Det gudomliga är så stort, fantastiskt och ofattbart att det vore lönlöst att ens försöka hitta en enda förklaringsmodell, ett absolut svar på frågan vad det är för något. Det är lite väl fåfängt att tro att den 1-1,5kg tunga klumpen av celler som vi bär innanför våra skallben skulle kunna rymma visdom nog att begripa hela universum i all sin komplexitet. Vi kan bara skapa oss modeller, bilder och koncept som vi kan relatera till.

så ja, man skulle kunna säga att det är vårt ego, vårt kontrollbehov eller vårt psyke om man så vill som skapar religionen, för att det skulle vara omöjligt att ens försöka förstå det gudomliga annars.

Gud är inte en man eller en kvinna, gud är inte ens "en gud" för redan när vi kallar det gudommliga för en gud har vi lagt in en värdering i det. Det gudommliga är bortom beskrivningar, det är en känsla av något större som många av oss bär på men inte kan sätta fingret på. Samtidigt har alla som känner av det gudomliga ett behov av att förhålla sig till det, skapa en relation, kommunicera med det, rikta sig mot det och då MÅSTE vi sätta ett namn, en form, en bild eller inramning på det för att det inte ska bli för abstrakt.

Så gud är en man, det är en kvinna, det är en återfödd inkarnation, det är ett enstavigt mantra, det är en rödskäggig kille med hammare, det är ett träd, det är en känsla. Det gudommliga finns där du söker det, och din hjärna tolkar och associerar fram en form som känns rätt för just dig. Eller flera former.

Så är det gudomliga "gud" neutral- eller tvärtom så komplex att det rymmer allt? Att välja att se gud som neutral är ju också att skapa sig en bild, för i det som är neutralt kan man ju välja vad man vill se.