Existerar Tiden ?
Hej alla existenser här på Existens, jag undrar om någon har tid att diskutera om tiden - kan man säga att tiden existerar? Tycker det känns som en fråga i tiden.
Refererar till en föreläsning i teosofi som underlag för tanketråden:
http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosofilaror/Teosofiska_foredrag/Tiden_en_illusion.htm
Hej Hukansson, trevligt att se dig här!
..så här anges det bla enl. din länk;
"Ty tiden är enligt teosofin inte "ett-ting-i-sig" utan en illusion som bara existerar i de varelsers medvetanden där illusionen framkallas, och är då relaterad till det tempo i vilket respektive varelser varseblir."
Kollade wiki som enl. nedan gett den här "förklaringsmodellen" till Tid!
"
Tid
Ett timglas är ett verktyg som används för att mäta tid.
"Tid är ett fundamentalt begrepp i vår tillvaro som är svårt att definiera, och frågan om dess natur är något som har engagerat vetenskapsmän och filosofer i alla tider.
Tiden innefattas vanligtvis som en del av universums grundläggande struktur, en dimension i vilken händelser sker i sekvens. Liksom en sträcka anger avståndet mellan två platser i rummet, anger ett tidsintervall "avståndet" mellan två händelser i tiden, alternativt ett händelseförlopps varaktighet. Den moderna fysiken sammanför rummets dimensioner och tiden till ett gemensamt begrepp - rumtiden - och slår med detta undan intuitiva begrepp som samtidighet och objektiv absolut tid.
En av tidens mest uppenbara verkningar är att en och samma plats i rummet kan ha olika, och med varandra oförenliga, tillstånd just tack vare tiden. Den ena stunden kan platsen upptas av en stol och den andra stunden av en säng, tack vare tidens gång. Denna förmåga att skapa variation är ett starkt skäl att tro på verkligheten av tidens gång.
En annan uppfattning är att tiden enbart är ett abstrakt begrepp som vi använder oss av för att skapa en modell av omvärlden, en matematisk konstruktion ungefär på samma sätt som tal. Tiden är då bara ett konceptuellt hjälpmedel för att vi ska kunna ordna och mäta händelser snarare än något verkligt medium. Många filosofer har under historien hävdat en sådan ståndpunkt.
Ett speciellt tidsrelaterat begrepp är nuet vilket innefattar de positioner i tiden som ligger närmast den subjektiva observatören. De händelser som inträffar före nuet kallas det förflutna eller dåtiden, och det som inträffar efter nuet kallas framtiden. Notera att detta är subjektivt; relativitetsteorin har visat att något som befinner sig i framtiden för en person kan befinna sig i det förflutna för en annan."
Källa;Wikipedia
********************************************************
Det mest intressanta med Tiden, är att hur vi än mäter den..-uppfattas den inte lika av någon, utan olika av vem eller vad som än upplever Den.
Så "vad Tiden är", kanske har lika lite att göra med egenskaperna hos Den..-som att mäta ett kg persikor eller ett tjog ägg..som inte säger ett dugg om hur de kan användas/upplevas..
..mätningssättet säger oss egentligen inte så mycket om "möjligheterna i/hos Tid"..-eller hur man nu skulle uttrycka sig! 
"Inom
en människa av ljus, finns det ljus...När
hon inte lyser, råder mörker." (Evangelium
enligt Thomas,
24)
/ Wingen
Naturvetenskapen har ju gett oss lådfilosofin - vi lever i en låda med längd, bredd, djup och vad där i är, är tid och naturlagar om energiomvandling.
Men det går alltså att subjektivera detta - det är inte en objektiv verklighet, människan kan uppleva sin relation till omgivningen i lådan på skilda sätt.
Tiden kan alltså även vara en illusion för den människa som betraktar en annan människa som drömmer i sömnen eller har andra alternativa Sinnestillstånd. Han säger - du drömde bara, det är bara en illusion.
Men om man vågar tänka utanför boxen, lådan, en stund så uppstår frågan - tänk om det är verklighet i en annan dimension, en högre dimension, som naturvetenskapen måhända skulle kalla för någonting men den teosofiska läran benämner något annat.
Tror ni det går att vetenskapligt undersöka en sådan utomtidisk dimensionstid?
Denna "lådfilosofi" är en teori som sträcker sig så långt som vår föreställning tillåter…Bortom det är en annan verklighet som Är och utgör själva grunden för alla naturlagarna och energiomvandlingar.
Att undersöka och vetenskapligt bekräfta detta grundtillstånd, detta enhetliga fält för Naurlagarna. Det kan bara ske genom att gå bortom den dimension som knyter oss till tid och rum och erfara denna…som du kanske menar…utomtidiska dimensionstid, direkt i Medvetandet.
Detta är Medvetandeforskning, som bekräftar parallelen mellan det som kallas Den förenande fältteorin / Unified field theory och Medvetandet / Unified field of consciousness.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Tror att tiden existerar överallt på alla plan med den skillnaden att vi inte åldars på de plan som är utan för vår personlighet. Tiden kan sägas stå stilla ur det perspektivet.
Trots detta så utvecklas ju vårt sk Överjag /Monad/Jivatman hela tiden under evolutionens långa förlopp i liv efter liv, ur den aspekten så måste ju tid finnas.
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Aldebaran!
Jag håller med om att "ur den aspelten så måste ju tid finnas"
En härlig Paradox!
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Verkligheten och tiden. Jag blir så fascinerad av detta exempel med "drömmaren" som upplevde ett privat och personligt liv i sitt stilla sinne - men det var bara en dröm! eller "uppenbarelse" eller "hallucination" välj själv benämning.
Gör ett tanke expriment. Tänk på ditt eget liv som du har levt i x antal år. Du upplever ditt liv som en tid som har förflutit håller ihop allting och är en absolut sanning därför att det är ditt liv som du har levt - men kan du vara 100% säker på att det är Verklighet?
I Verkligheten skulle du kunna ligga medvetslös efter ett fall från Kinnekulle och hela din upplevelse skulle ha försigått i rasande fart i bara 3,8 sekunder eller något liknande.
Jag menar - vet du säker att du ÄR verkligheten eller är du bara en alter ego drömfigur för någon annan - ditt sanna jag - som ÄR verkligheten men drömmer Din verklighet??

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
mmm ja man kan ju naturligtvis hålla på å flumma i all oändlighet om man existerar eller ej, om nu så vill…
Jag är säker på att jag inte är ett alterego för någon annan än mig själv, eller dvs mitt överjag/Monad/Jivatman etc etc.
Men helt klart är det naturligt för oss här nere djupt rotade i materien som vi för tillfället är - att vi känner oss vilsna och som drömfigurer ibland..
MEN
Om man utgår från Monaden/Överjaget så är ju personligheten vi har i detta liv "tillverkad" av något vi kan kalla själen.
Alltså kan man misstänka tre nivåer från själva gudomen inräknat…Där den lägsta är personligheten vi har i detta liv, en personlighet som ur den aspekten inte är något annat än ett fragment av ett fragment av den ursprungliga gnistan av gudomligheten…
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Men självklart, som allt annat på detta fysiska plan så är även tiden en spegelbild som allt annat här..
Allt har sin astrala motbild, likväl som mentala, buddhic, atmic osv… Vad det egentligen är i slutändan kommer vi inte att förstå förrän vi befinner oss på dessa högre plan, alltså medvetet….
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Faktiskt riktigt intressanta aspekter du nämner här, Aldebaran, men de avviker något från ämnet, kan man tycka i förståne.
Dock, kanske du har rätt i att Gudomen har anledning att misstänka de tre kropparna för att ha tappat sin gudagnista - speciellt Personligheten.
Du vill kanske säga att Astralvärlden är en slags tidsspegel av den gnistlösa Personlighetens syndfulla leverna? Då skulle alltså tiden vara en tredimensionell fysisk realitet medans för människan den är en Astral Spegeldrömsvärld. Intressant teosofi, den rockar fett.
Det finns människor som skriver böcker och berättar hur de kan göra astralvandringar från bekvämligheten av sitt hem men det är nog inget att rekommendera. Kanske ändå att man bör prata mer om Astralvärlden ifall att:
1. vi alla måste komma dit
2. det är en illusorisk drake som vi likt S:t Göran måste besegra
Vilka geniknölar bör vi i så fall gnugga? Var är källan till en bra visdom att ta med sig in på den vandringen?
Ärade existenser, det här kan bli en röd och viktig tråd!
Jag tänker att det behöver inte vara så krångligt och innehåller egentligen inte så många ? tecken.
1. vi är redan i full färd med det
2. Draken är en illusion, som sagt och behöver därmed inte besegras.
Det är inte geniknölarna vi skall använda, utan bara det enkelt geniala i att gå bortom tanken och illusionerna.
För källan till en bra visdom är att regelbundet transcendera själva vandringen och dyka direkt i Källan
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
<peronligheten är ju inte bara i astralvärdlen utan även i medvetandeplanet ovan kallad mentalplanet…
Dessa tre "lägre världar" huserar våran personlighet.
Vad jag vill från början med detta att tiden finns ju överallt, även både i astral och mental planen då de kroppar vi har där är förgängliga innan vi går upp i Kasualmedvetandet alltså så nära vårt överjag som vi någonsin kan innan det är dags för nästa runda (inkarnation) med en ny personlighet..
Eftersom astral och mentalkropparna är precis som den fysiska kroppen förgängliga åldras och lägs bort inför nästa runda så att säga så finns ju tiden även representerad på dessa två högre plan (räknat från det fysiska).
Dessa plan är ändå en fragmentarisk motsvarighet eller spegelbild om man så vill till de högre medvetandenivåerna som ligger öppna för oss i en avlägsen framtid.. Hur tiden speglas där har jag ingen aning om..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Aldebaran!
Vill inte provocera dig, men undrar bara varför du föreställer dig att högre medvetandenivåer ligger i en avlägsen framtid?
Har du tänkt på eller funderat över om vårt vakna medvetandetillstånd kan liknas med det fysiska, sömnen och drömmen med astral och mentalplanen och kausalplanet med Transcendentalt Medvetande, Rent Medvetande?
Jag känner ju inte så bra till de benämningar du använder, men frågar mig / dig ändå, hur människor här och nu kan erfara och leva på högre medvetandenivåer?
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hur jag kan veta?
Det kommer innifrån mig (alltså inte något jag läst eller gått nån kurs om)
Ovan Kausualplanet (som är del av mentalplanet) finns 4 medvetandenivår till (om man räknar in själva Sollogos/Gud) Vi är inte där ännu på långa vägar att vi blivit ett med dessa 4 plan inte ens det lägsta av dessa 4 plan..
Bevis? Du är i allra högsta grad styrd av personligheten för du har en sådan i de tre lägre planen Fys-Ment.
När du tar din sk 4:e invigning (som är den svåraste och mest smärtsamma) så går du in i dessa 4 medvetandeplan…
Du lösgörs/frälses då från materiens kors som det så fint står i gamla indiska skrifter. intressant jämförelse här är ju den kristna tron på Jesus så bliver du frälst.. Inte så illa faktiskt om man inte tar det personligt… För personligheten har inget med detta att göra..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Andebaran! Du väljer att svara undvikande…"Hur kan jag veta?" Istället för att svara på min frågeställning! Även jag förstår att vi inte är där på långa vägar och inser att det förklarar ingeting…och bevis intresserar mig inte alls. Kan det vara så att du inte tror att det finns några upplysta som lever i en kropp, i en människa på Jorden nu? Menar du att min jämförelse med vaken, sömn, dröm och rent medvetande inte passar in…?
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

jag svarar inte undvikande….
Jag vet därför att jag vet inifrån mig själv… Skrev ju det ovan…
Upplysta finns det många i olika grader men om du menar upplysta=sk mästare så…
Jodå det finns mästare som arbtear i fysiska kroppar på jorden, dock inte komersiellt… Finns ingen sann andlighet att tjäna pengar på att hjälpa andra, sedan får våra personligheter tycka vad de vill om detta..
Jesus av Nasareth fanns ett tag i Syrien på 1930-talet.
Rakoczi sägs verka av och till i Ungern
Hilarion (en tidigare inkarnation var han St Paul) var verksam och är verksam i Egypten/Nordafrika från ca 40-talet.
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Javisst har jag tänkt på detta med vaken, sömn och dröm…
Och liknelsen är inte alls så dum Peter…
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Aldebaran!
Det är ju inte så att jag ifrågasätter dig, är mest bara intresserad av hur du tänker och funderar kring dessa våra olika kunskapområden som i grunden har gemensamt ursprung.
Du nämner att det finns olika grader av upplysning och så menar också jag. Några få kallar du mästare och jag tänker att du menar att de är sant upplysta på de högsta medvetandeplanen.
Andra tycks du avfärda för att du menar att de har ett kommersiellt intresse och därför inte är sant andliga.
Kanske är det inte för att du har en förutfatad mening, utan bara att du inte ser någon förklaringen bortom det personliga tyckandet.
Jag känner inte till kriterierna för vad du menar är en sann Mästare, men menar att det fanns och finns betydligt fler.
Tack för att du ruskar om mig, jag gör det samma!
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Visst finns det fler mästare många fler, jag bara gjorde ett urval med några namn..
Kommersiellt interesse är för mig = personligt ego och det har vi alla "genomsnittsmänniskor" om uttrycket så tillåter.. Skapa och hålla i kulter med sin egen personlighet i centrum är inte något högre andligt arbete enligt mig, utan enbart ärelystnad..
Ärelystnad är den första förbannelsen eller om man så vill den största frestaren för den människa som är på väg att höja sig (andligt) över sina medmänniskor.. Det är bara en enkel form för begär efter belöning inget annat..
Förklaring bortom det personliga tyckandet är ju givetvis mycket svår att förklar och veta så mycket om. Personligheten är ju förgänlig och lever bara detta enda liv i de tre lägsta medvetandeplanen..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Aldebaran!
Jag tror att vi skulle kunna fortsätta ett bra tag, att vända och vrida på de olika synsätten…Frågan är väl om vi skulle komma till ett gemensamt synsätt.
Det är ju för all del inte nödvödvändigt, även om det kan vara lockande att försöka reda ut ett och annat.
Jag undrar om det t.ex. är Maharishi Mahesh Yogi och TM rörelsen du syftar på, när du nämner kult och med personlighet i centrum.
Om det är så, så skulle jag kunna ge dig en annan bild och uppfattning kring den missbedömningen och föreställningen.
----
Nog vet du att det personliga tyckandet ofta är begränsat av olika blockeringar och föreställningar vi har om en djupare verklighet.
Vet att dina erfarenheter av det andliga liv du lever, rymmer insikter och kunskaper som kan förnimma och kanske återge en djupare verklighetsuppfattning och medvetenhet.
Jag föreställer mig att du har Transcenderat och har erfarenheter bortom det personliga?
Jag inser också att personligheten är förgänglig, men att vi enbart skulle leva ett liv i de tre lägsta medvetandeplanen…det kräver en förklaring.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Ja listan med exempel på kulter kan göras oändligt lång om vi så vill. Ända sedan den flummiga delen av den sk New Age växte fram under andra hälften av föra seklet så har det poppat upp som svampar ur jorden..
Nya tider, nya energier, rymdflottor etc etc.. Allt har sit ursrprung i den enda sanningen (för all del) men är bara nya påhitt i en allt större växande marknad för att tjäna pengar. Osho, John of God bara för att nämna ett par… Nog om detta… Jag är inte ute efter ha något gemensamt synsätt, det jag säger och skriver kommer inifrån inte från någon kult/sekt etc. Även om jag är Teosof och finner den litteraturen intressant så är det bara literatur som givetvis kan höja en teoretisk insikt om olika saker, men som sagt det måste ju också komma och kännas innifrån…
Ja, jag har erfarenheter både inom kundalini och annat…
Vi lever inte ett liv enbart i de tre lägre världarna/medvetandeplanen utan vi har den absolut största delen av vårat medvetande där alltså i peronligheten. Även om många av oss kanske har börjat lyfta blicken uppåt eller rättare inåt.
Vi har nu kommit ca hälften in i våran evolution, esoterisk litteratur talar om 4:e rundens 5:e rotras…Vi har enligt den sjunkit så långt ner i materien som det är möjligt att komma och från och med nu så går det uppåt/innåt igen. Att några futtiga procenmt av mänskligheten börjat se sig omkring innebär ju ingen större direkt frälsning eller förändring (a la 2012). Vi lever 6 miljader idag i dennna fysiska värld och är ungefär lika många på "den andra sidan" i olika stadier i inkarnationsprocessen…
mmm nu har vi kommit långt off topic…
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Beträffande TM-rörelsen så har jag läst boken Myter och Mantra av Rune Dahlén..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Hmm….om man inte skall göra det svårare att förstå, än det är
..så "finns" ju egentligen ingen tid eller upplevd existens i/på något speciellt fysiskt rum eller plats (med tex vissa koordinater)..allt existerar ju allt eftersom vi upplever det.
Vi söker något som ej går att hitta,.. -utanför oss själva, eftersom utan männinskans fysiska hjärna eller hennes pågående medvetna (utanför/innanför-vad vi nu än väljer kalla det för)..-kan hon ju inte uppleva tid eller rum fysiskt/psykiskt.
Tid å rum upplevs alltså inte utan vår medverkan och då menar jag både i vår fysiska form och den upplevda, som kan vara många variationer av former.Man kan tom drista sig att säga att tid å rum ej heller existerar utan vår medverkan, eftersom vi är en del av allt och aldrig kan upphöra existera för gott..-utan då övergår i en annan form, men det är en annan diskussion.
Eftersom rumstid inte är linjär, men upplevs så..så har vi en tendens att beskriva hela vår världsbild linjärt, vilket alltså är helt fel..-men den blir mer lättare att förstå,.. kanske pga vår fysiska utveckling är så "linjär" och alltjämt materiell.
Dock har fler sas "vaknat" i takt med vår andliga utveckling å känner sig mer, och mer "hemma" med begreppen som tex "i varat", "med helheten" osv..men långt ifrån det stora flertalet , som fortfarande tycker sådana begrepp är "flummiga".
Detta är ett intessant samtal, men svårt att, som du Retep säger att "komma överens" om en slutsats, eftersom vi alltjämt sitter och samtalar om samma sak sedda ifrån en mängd olika "mognads-fönster", vilket inte betyder, att vi inte delar samma uppfattning om en mängd information-utan helt enkelt uppfattar det olika beroende på hur vitt vi ser den.
"Inom
en människa av ljus, finns det ljus...När
hon inte lyser, råder mörker." (Evangelium
enligt Thomas,
24)
/ Wingen
Jag sa visst inget om att"komma överens"utan ifrågasatte att vi skulle komma till ett gemensamt synsätt, som jag dessutom inte ser som nödvändigt.
Det jag fiskade efter var väl mer för att se om vi delar erfarenheter av transcendens, av Det Rena Medvetandet, av Varat…som de nämner mellan raderna i youtubelänken. John Hagelin förklarar i sina olika föredrag den paralellen bra…mellan unified field och unified field of consciousness.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
..nå det var inte min mening att citera dig fel, ..
Här är det ju inte meningen att någon skall känna sig missförstådd..å detta belyser väl än en gång att vi alla söker efter en å samma "Sanning", ifrån olika förklaringsmodeller som inte någon av dem behöver vara den sannaste vägen för att att kunna nå insikt men likväl är så nödvändiga för vårt växande och utveckling andligt sett.
"Inom
en människa av ljus, finns det ljus...När
hon inte lyser, råder mörker." (Evangelium
enligt Thomas,
24)
/ Wingen
#20
Har du någonsin läst några texter som Osho skrivit och funderat på innebörden av dessa eller har du måntro skaffat dig din uppfattning om Osho utifrån hur du tycker och tänker att en upplyst man bör vara eller inte vara och för att han kritiserade Blavatsky-föreningen?
Jag har nämnligen aldrig sett att han skulle skriva om nya tider, om nya energier eller om rymdflottor osv… utan allt detta kallar han esoteric bullshit och hans budskap är i princip samma budskap som andra visa män som t.ex. Krishnamurti och Buddha har…
Och visst har han en upplyst mans ögon ;)
http://www.oshorisk.dk/who_is_osho.html
precis som yogananda: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Paramhansa-Yogananda.png?uselang=sv
eller som Krishnamurti: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Jiddu_Krishnamurti_01.jpg?uselang=sv
Men kolla in Blavatskys ögon: http://usminc.org/blavatsky.html
ser nästan ut som Rasputins ögon: http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Datei:%D0%93%D1%80%D0%B8%D0%B3%D0%BE%D1%80%D0%B8%D0%B9_%D0%A0%D0%B0%D1%81%D0%BF%D1%83%D1%82%D0%B8%D0%BD_(1914-1916)b.jpg&filetimestamp=20090513203832

Tvivlande och av ren dumhet trotsar Yogananda sin mästare Sri Yuktesvar för att han inte vill förära honom med en kosmisk upplevelse. Han lämnar missnöjd sin Guru och ger sig av för att finna en annan Guru som kan och vill ge honom det han menar att han förtjänar. Han färdas långväga och med stort besvär och står slutligen inför den Guru han sökt. Bara för att få veta att han skall återvända hem till sin egen Mästare, som kommer att skänka och ge honom den. Den Kosmiska stöten. Säkert skall vi inte vara så snara till att döma och sätta etikett på…
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
#21
Trist att se hur en man kan förmedla förutfattade meningar och bristfällig information, grundat på otillfredsställda och missnöjda personliga skildringar. Nu har jag ju inte läst hela boken, men de sammandrag jag tagit del av ger på intet när rättvisa åt TM rörelsen eller Maharishi…vilket är synd.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Tid existerar i olika hastighet. Ju långsammare, desto närmre den oändliga, stilla evigheten.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
20…. Osho?? En dömd pedofil….
#29
Tja, att han blev anklagad både för det ena och det andra, det stämmer nog. Men dömd för pedofili blev han aldrig. Han hade en öppen syn på sexualitet och menade att så länge man fortfarande har sexuella behov är det meningslöst att leva asketiskt och undertrycka sina behov. Det är ju inte samma sak som att leva asketiskt för att man uppnått en andlig nivå där man inte har sexuella behov längre.
Och hans sexuella behov av väldigt unga personer är OK så här i nyandliga kretsar?
Mannen förkunnade ju pedofili rakt ut…
Var har du fått allt det där i från?

Men hallå allihopa.. Jag skrev för ett gäng inläggsedan att vi kommit långt OT…
Håller till innheållet nu… pls….
Att tid existerar i olika hastigheter tror jag åxå på.. ungefär som beståndsdelarna i en atom rör sig allt långsammare ju lägre vi kommer i temp..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Varför Aldebaran? Är det inte helt normalt att diskussioner leder en in på andra spår och att andra intressanta saker dyker upp att tala om… Det är väl det som sker när det diskuteras om saker och ting eller hur?

Nja, inte nödvändigtvis lite OT kan vara helt OK och är precis som du säger intressant.
Men utreda hurvida Osho är peddo eller inte i en tråd som behandlar om Tidens existens….
Vill ni fortsätta diskutera Osho sexuella läggning så gör det i en ny tråd..
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Tid är rörelse. När molekyler i rörelse kyls ner nära 0, då upphör rörelsen, tiden stannar av och övergår i Superflöde.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Hallå, den kommentaren knöt en knut på tråden! Den absoluta nolpunkten kallas noll Kelvin; som är en annan skala än Celsius. Noll grader Celsius är 273 grader Kelvin. Man har lyckats forska fram vad som händer med materia när man närmar sig den absoluta nollpunkten och man tror alltså att det uppstår ett slags supraledande flödesmatris i totalt stillestånd.
Detta är för mig inte helt klart. Allting vibrerar sägs det. Dessa vibrationer skulle då kunna beskrivas som en funktion av värme. Rymden i sig är kall det är ju stjärnor som är värmegivare. I frånvaro av stjärnor blir det kallt. Vet ej hur kallt men det skulle kanske på några ställen i universum kunna vara så himla kallt att den totala nollpunkten uppnås. All värmeenergi borta. Den materia som finns skulle bli död på utsidan men helt friktionsfri på insidan.
Ska forska litet mer om detta. Klart är ju att tiden påverkas. Tiden dör på utsidan men borde bli oändlig på insidan. Oklart om ljushastigheten är annorlunda i ett sådant tillstånd. Även om den går fortare så har den ju en begränsad yta att färdas på. Kanske går den då runt runt i cirklar och blir en stående våg…
#35
Tror snarare du försöker komma undan min fråga ;)
#37
…totalt stillestånd…och allting vibrerar…slår knut på sig!
Man får då försöka föreställa sig vad en supraledande flödesmatris är. Eller än bättrem, erfara dess motsvarighet, som vi kan kalla vilande vakenhet eller Vara, direkt i Medvetandet, bortom föreställningen.
Inse att motsättningen man upplever kring att något, kan vara stillastående och i rörelse samtidigt, egentligen inte är en motsättning utan mer en dynamisk motpol. "En stående våg" Allt och Intet på samma tid, som då inte upptar någon tid…eller rum.
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn

Att den fysiska världen stannar i 0 Kelvin betyder ju inte att de högre medvetandenivåerna gör det.
Skulle vi överleva bli nedfrusmamedvetet till abosluta 0-punkten så skulle vi alldeles säkert får upplva otroliga saker….
Liknande saker får man ju uppleva vid yoga och meditation… Alltefter din nuvarande utvecklingsnivå…
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Det var vad jag menade med att erfara Varandet, erfara den vilande dynamiken… Vid den absoluta nollpunkten i Medvetandet. Där var oändligheten expanderar ur Intet
Sanningen är en - De vise nämner den vid olika namn
Något sådant erfor jag vid "min kliniska död"..-jag "upplevde", däremot helt klart något..och i en helt annan "tidsform"..
..tiden verkade vara mycket längre och mer detaljerad-kommer fortfarande ihåg varje fras som sades av Ambulanspersonalen..vidare fanns en klarhet och avsky för min kropp som jag inte kände igen och som jag nästan skäms för jag hade!
-man är ju glad över sin fysiska livsmöjlighet, men att kunna reflektera i nuet,…
-"död"! -över detta, har förändrat hela min syn på vår fysiska tillvaro mätt i dagar här på Jorden..sannerligen märkligt..
"Inom
en människa av ljus, finns det ljus...När
hon inte lyser, råder mörker." (Evangelium
enligt Thomas,
24)
/ Wingen
Oj, Moonwing…en sådan märklig upplevelse…visst har jag läst om det tidigare men du nämner det så i förbigående, så självklart som om det var i förra veckan på väg hem från jobbet… Du beskriver det som att du svävade mellan liv och död och var som en åskådare till din kropps livlösa drama på väg till sjukhusvård.
Att veta att man har den "objektiviteten" med sig i livet är ju förunderligt. Intuition får ju en annan innebörd, tycker jag. Vi alla har kanske en högre personlighet med egenskaper som vi ev också skäms en smula för - beroende på att vi inte har älskat oss själva tillräckligt mycket antagligen. Vi säger ofta "mind-body" som att de vore en enhet men jag tror att mindet hellre är ett med anden = "ande-mindet" som då har att lära sig att ta hand om och vårda den farkost den färdas i dvs den levande organismen/kroppen.
Den levande kroppen som vi färdas i är ju inte egentligen mänsklig. Det är en förädlad dna-organism som gjorts användbar för ande-mindets syften - men det syftet är ju att göra livet paradisiskt för organism-kroppen med hjälp av våra materiella prylar som flygplan och shoppingsiter.
Men när vi har sådana här upplevelser av att lämna kroppen så hamnar vi i ett individuellt tillstånd av enskilt betraktande , men det är på denna låga nivå, i denna världen, om vi verkligen skulle kapa bandet skulle vi uppstiga till en gemenskap och erfara att vi alla är ett. I ande-mindet är vi alla ett. Det är väl en härlig insikt?
Men det får ju en annan konsekvens. För de prylar som vi gör här på jorden - görs ju av ande-mindet, och det betyder ju att vi egentligen har alla materiella prylar gemensamma! Hur kan någon äga en massa prylar medans andra inte får ens använda någonting?
Det är egentligen en skymf emot vår natur, en skymf emot sanningen om vilka vi är och hur vår verklighet egentligen är beskaffad bakom slöjan av vår biologiska farkosts behov och funktionssätt. En upplyst människa kan inte acceptera ett sådant skriande missbruk av civilisationens intelligens.
Grattis Moonwing till din erfarenhet och din förmåga att kommentera dina reflektioner.

tack alla för en intressant läsning i trådämnet igen…
Satyat Nasti Paro Dharmah
Sajtvärd på Existens och Filosofi.
Jo, Hukanson..tack förresten!
..men upplever som du säger att man får mindre materiellt intresse..å ser det mer som en "last", att försvara sådana förehavanden..jag brukar säga att det är slöseri med min "livs-tid"..dvs, mycket onödig kvalitetstid går bort på att arbeta för helt banala ting som sin rätt tex i tvister.."för saken" eller bara den byråkratiska gångens skull.
Jag retar mig ofta mer över tiden jag måste "slösa bort", än över det jag slösar bort det på!
Detta med objektiviteten", är så rätt uttryckt av dig..-måste verkligen instämma i det du säger..visst har man fått en "utanför rummet-observatörs-känsla" i livet av det som hände mig, men också en avsaknad av den naiva tillfredställelse man kunde känna , när man tex fick en materiell gåva..
Sen har denna förändring fört med sig så många andra insikter, så det varit en välsignelse på andra vis..-som du själv nämner, man blir plågsamt medveten om oviktigheten i att äga något enkom för egen del, tex..
-tack för en välditt bra tråd, Hukanson..tid är vääälditt fängslande..-i vissa former..
"Inom
en människa av ljus, finns det ljus...När
hon inte lyser, råder mörker." (Evangelium
enligt Thomas,
24)
/ Wingen