Purucker visste kanske också att en mer betydande anledning till att vi inte minns, är för att vi inte är nog utvecklade för att hantera minnen från tidigare liv…att vi inte har tillgång till det kosmiska minnet innan vi är upplysta.

Väl där har vi inget behov av att glömma.Vi går vidare för att vi ser allt för vad det är.

Att barn minns tidigare liv beror ju på att de har en mycket högre kontakt med sitt överjag än vuxna som är flckade och märkta av sitt fysiska liv har.

Din personlighet har ju intelevt tidigare så det i sig kan ju aldrig minnas detta (helt naturligt)…

Jag tror också att när vi väl kan minnas, då besvärar eller smärtar inte minnen längre-då finns de bara där för vår nytta..

Så länge vi är på denna nivån..-så har jag inget behov att minnas, det är skönt å "susa fram lite oanande", då får man ju chans till helt "färska beslut"..

Det är ju en högre och bakomvarande mening med att inte minnas på den utvecklingsnivå vi nu befinner oss på… Samma bakomvarande mening som gör att vi har en personlighet, samt inte kan undgå karma…

Jo, men den "meningen", är det skönt å inte vara medveten om..än..

Skönt å skönt… Ja, kanske… 

Allt har sin tid, när en är "barn", skall en njuta av det..när man blir mer medveten är det en tjusning det också!

sant… 

Jag kommer ihåg att jag då och då i barndomen mindes upplevelser från tidigare liv, men jag vågade aldrig säga nåt om det och är fortfarande mycket återhållsam med att prata om sånt

#9

Här är du i princip anonym.

Jadå… Jag har åxå minnen (en del mycket starka) från tidigare liv..

Jag har flera gånger hört av barn att de minns från tidigare liv. Typiskt hr varit just det att barnet sagt: Jag har gjort så och så när jag var stor. En del kan och vet saker som de omöjligt kan ha lärt sig under sitt unga liv. Det är då intressant att ställa några frågor och be dem berätta mera.

Jag har som Aldebaran minnen och mycket starka är en del….

Instämmer.

Att barn minns tidigare liv beror ju på att deras fysiska hjärna inte är så utvecklad och färdig för det fysiska livet ännu.

De har alltså en del medvetande kvar på astral och mentalnivåerna… Genom dem är det enklar att ha kontakt med sitt högre jag och då därigenom få glimtar från förr så att säga.

..jomen, det var bättre "förr.."

Allt var kanske inte bättre förr.

I förra livet var du kanske en elaking.

Jupp!..-med all säkerhet!..-men nu är jag jue tam som få..

Samma med mig.

#10

Hej,hej….

Måste bara skriva här i tråden….kom att tänka som så, att ibland så brukar man….iallafall jag….tänka att, om man fick leva om sitt liv, då skulle man ha ändrat på det o det,  till något bättre…..för att man har ju den erfarenheten o vetskapen av sitt liv som passerat…

Så då kommer man ju till den här biten om att minnas sina andra liv…..jag skulle ju vilja det bland annat av dessa orsaker……tror jag iallafall….hmmmm…och iband tänker jag på mina nära o kära som jag har idag, inte vill ju jag glömma bort dom i ett annat liv….

Förstår ni en virrpannas tankar i det hela….

#20

Hej Eija! Mmm, tankarna kan bli många ibland och jag har haft liknande tankar. Men samtidigt så känner jag att jag inte skulle vilja leva om mitt liv

Gjort är gjort och det går inte att göra ogjort,,, och det som blev gjort bidrog ju till min utveckling till den jag är idag.

När det gäller nära och kära och hur det kanske blir en dag då en ny tid börjar, ja,, inte vill jag glömma.

Någonstans i medvetandets minnesbank kanske det klickar till och värmen av ett unflyende minne sköljer över en,  i ett kort möte med en okänd,,,

Ja, jag vet inte

Jag skulle inte heller vilja ha allt ogjort och leva om. Jag skulle nog bara trassla till det ännu värre än jag gjort.

I tanken om att inte vilja leva om, eller ha detta liv ogjort. I detta vilar välsignelsen att allt som varit har varit till det bästa för vår själsliga mognad. Och även om det personliga fått sina törnen av livet. Så har vi alltid möjlighet att se och uppleva livet som en ros, uppskatta det storslagna och vara medvetna om dess oförgängliga sav. Se möjligheten och det dubbla resultatet av…att trassla till det betyder att vi har möjlighet att trassla upp det.

…tack för era svar till mina funderingar och hur ni tänker…..men jag vill ändå leva om mitt liv och göra lite ändringar………förstår hur ni resonerar, för det är precis det jag vet oxå, att jag är den jag är för det jag har upplevt….men i min själ blev det ett så stort sår, som aldrig kommer att läka helt….och det ha hindrat mig så mycket i min utveckling här i livet….

Idag är jag tuff och stark visseligen, men då när jag verkligen hade behövt vara det så var jag inte det….tyvärr….

Har ju läst psykologi, och vet att vi alla kommer till en punkt i livet när man börjar titta bakåt, och tänka om man har haft ett bra  eller dåligt liv….och ofta gör man det när man börjar få krämpor och bli begränsad……så det har inte helt med åldern att göra när man tänker tillbaka…

Så jag har väl kommit till den milstolpen i mitt liv, som jag tänker mycket, just för att man har all tid i världen att tänka….

Så därför skulle jag vilja åka tillbaka i olika tidsperioder och göra saker annorlunda….

Man vet ju att det inte går, och att livet går vidare…men ändå….drömma kan man ju….

Men ett stort tack skall ni har för visat intresse för mina funderingar