Existens

Regnbågsprästen

Cay Lennart Larsson

Hej! Jag heter Cay Lennart och jobbade med musik i ca 25 år innan jag läste in en teol kand och jobbade dels som pastor och församlingsföreståndare i en ekumenisk kyrka i Stockholm samt vikarierade som fängelsepräst. Nu är jag pensionär och finns i Örebro.

Pseudonymen Regnbågsprästen kommer från qx. se där jag funnits större delen av detta millenium och kallas just så. Nu finns jag även på Facebook som Regnbågsprästen. Där driver jag ett antal grupper bl a BOJKOTTA INTE FRÄLSNINGSARMÉN - FÖRÄNDRA DEN! som svar på en grupp som kallas "Bojkotta Frälsningsarmén!" och The RAINBOW COMMUNITY som idag har ca 1600 medlemmar från alla världsreligioner och världens alla olika hörn. Vi samtalar där om likheter och olikheter och hur vi ska förhålla oss till varandra.

Jag lärde mig att spela musik i Frälsningsarmén och minns med glädje alla fina människor som tog hand om mig på söndagsskolan i Bandhagen och senare på 3:e kåren: David Enkullen, Åke Hammarberg, tant Rut m fl.

Kontakten med Frälsningsarmén har styrt in mig på båda de jobb jag har haft:
musiker / musikproducent och pastor / teolog.

Jag skrev min teol kand uppsats om Frälsningsarméns (i forts FA) då aktuella "etikdokument" (1999). Jag gjorde djupintervjuer med elva aktiva frälsningssoldater, två ungdomar som var aktiva utan att ännu vara medlemmar (deras föräldrar var aktiva och dessa ungdomar höll på att socialiseras in i samfundet) och tre helt vanliga sekulariserade svenskar + två officiella företrädare för FA, en var rektor på FA:s officersutbildning (=pastorsutbildning) och en var FA:s Europa-representant i EU.

Uppsatsen finns i biblioteket på Teologiska Högskolan i Stockholm (THS). Den har rubriken:

"SÅ HÄR SÄGER VI men HUR ÄR DET? Skillnader mellan lära och liv i FA"

och med underrubriken:

"Vore det möjligt för Jesus att bli frälsningssoldat 1999?"

Drivkraften för mig att skriva denna uppsats samt att nu finnas här är följande citat:

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

"Stäng inte in den kosmiske Kristus i kyrkor, fromhet och lärosatser som inte längre nuddar vid den jord som är hans!" (Harry Månsus)

"Man måste kritisera och hålla igång en levande debatt kring det som man vill bevara och stödja. Att tysta ned sin kritik leder lätt till att man i längden förråder det man vill skydda." (Bengt Kristensson Uggla)

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Tillsammans med medlemmarna i min grupp "Regnbågskyrkan"

http://www.facebook.com/group.php?gid=61049578200 (engelska)

http://www.facebook.com/profile.php?id=49382127014 (svenska) har vi försökt formulera en teologi som kan anses vara intellektuellt hederlig i vår kontext. Läs gärna så mycket som du orkar och kom mycket gärna med respons. Vi hörs!

()_()
(*,*)
(")_(") "Ni präster har jättebra svar på frågor som ingen ställer sig" fick jag höra efter en predikan.
Just det ska vi försöka undvika här.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

,----------------------------,
| Du skulle bara våga att |
| lämna detta krypin utan|
l att skriva någe...........l
`---------. ,----------------'
¸.,¸,¸.,¸l/
(o´, ,`o)
..( (T) ),
(:)`.,´(:)
_(,,)_(,,)__,,__,,__

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

REGNBÅGSKYRKAN

En andlig gemenskap för alla som vill

REGNBÅGSKYRKAN vill vara:

En gemenskap för troende/sökare av alla slag.

En ekumenisk gemenskap där vi anser att det som förenar oss är mycket större än det som skiljer oss åt.

Vi vill uppnå enhet i mångfalden.
Vi föredrar mångfald före enfald.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror/söker - men vi vill göra det
med intellektuell hederlighet i behåll.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror på kontextuell befrielseteologi där baptistpastorn och medborgarrättskämpen Martin Luther King Jr och Mahatma Gandhi är några av våra stora föredömen.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Du som tillhör ett (eller flera) samfund eller en kyrkogemenskap är välkommen - men det är även du som inte tillhör något samfund eller någon kyrkogemenskap.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Du som kallar dig kristen är välkommen,
men det är även du som kallar dig något annat.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Du som trivs bra i din kyrka/ditt samfund/din kontext är välkommen - men det är även du som tycker att du ständigt "försöker pressa igenom dina runda figurer genom kyrkans och samfundets fyrkantiga hål". Du som har blivit missförstådd och misshandlad i din kyrka är särskilt välkommen.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror att "ALLAHÅ AKBAR! GUD ÄR STÖRRE!" som våra muslimska bröder & systrar uttrycker det. Gud är större än vad vi kan förstå, känna och ge uttryck för. Våra Gudsbilder säger mer om oss själva än vad de säger om Gud.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi uppmanar till viss försiktighet vid läsning och tolkning av s.k. "heliga skrifter". Vi ska nog inte läsa dem som vi läser säkerhetsmanualen till Barsebäck 2.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror att: Antingen finns det en Gud eller så finns det inte ... Vi som tror att det finns en Gud tror samtidigt att det bara finns en Gud. Vi tror inte att det finns en Gud för t ex judar, en annan för kristna och en tredje för muslimer.
Däremot tror vi att det finns många aspekter av Gud.
Det kan vara en av orsakerna till att det finns så många
olika kyrkor, samfund och religioner.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror att alla människor öser ur samma livets källa oavsett i vilken kultur färgad av en speciell världsreligion vi råkar födas. Med andra ord: vi tror inte att Gud har några favoriter och några andra av en "sämre sort".

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi tror att vi kan vara trogna den kultur/kontext/världsreligion
i vilken vi råkar födas - annars vore ju livets viktigaste val att välja rätt föräldrar ... Däremot blir vi berikade av att möta människor som lever i annan kultur/kontext/världsreligion.
Proselytism är ingenting för oss.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Vi vill bygga broar genom konstruktiv dialog.
I en dialog bör vi vara tydliga med vad/hur vi tror.
En bro blir stark först när den har ordentliga brofästen
på var sida av det som bron ska sammanlänka.

*******************************************************

()_()
(*,*)
(")_(")

.......*''*. .*''*.......
......*.....*.....*......
.........*......*.........
.............*.............

Jag anser att livets mening är att leva. Lever gör jag endast i relation till det levande, d v s människor, djur, natur och det / den jag kallar Gud. Gud är för mig livets princip, alla kommer vi därifrån och en gång återvänder vi dit - men Gud finns även i den här tillvaron. Och vi kan möta henne (eller honom om det känns bekvämare). Det mötet är för mig en "nära livet-upplevelse" (vissa människor talar ju om "nära döden-upplevelser - men jag tror faktiskt även på ett liv före döden.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Min favorit filosof är den judiske s k "dialogfilosofen" Martin Buber. Läs gärna hans centrala verk "Jag och du". Där säger han bl a att "Människan blir människa i mötet med människa". Han anser även att det genuina Gudsmötet ofta sker i mötet mellan ett äkta Du och ett äkta Jag (alternativet = jag - det, en opersonlig relation där jag betraktar dig som ett objekt).

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Min teologiska världsbild är att varje barn som föds till den här världen föds rakt in i Guds kärleksfulla famn. Barnet tillhör Gud och är älskat av Gud. Jag tror att det icke-verbala språk som spädbarnet har fungerar som en direktkommunikation med Gud. Därför präglas i alla fall mitt sökande av Gud i ett återvändande till den tidiga erfarenheten.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Livet har lärt mig att "ju mer jag förstår, desto mer förstår jag hur lite jag förstår". Detta gäller i synnerhet mitt Gudssökande / min Gudsrelation.

¸.,¸,¸.,¸
(o´, ,`o)
.( (Y) ),
(:)`.,´(:)

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Jag tror att Gud har skapat människan samtidigt vet jag att vi människor skapar Gud i det att vi skapar oss en Gudsbild. Min Gudsbild säger betydligt mer om mig själv än vad den säger om Gud.
Vi ska vara försiktiga att försöka "pracka på" andra vår egen Gudsbild.
Vi ska också vara försiktiga vid läsning och tolkning av s k "heliga skrifter". Vi ska nog inte läsa dessa som man läser säkerhetsmanualen till Barsebäck 2.
Däremot kan vi samlas runt "trons mysterium" framförallt i mässan (nattvarden) och där växa till i vår Gudsrelation.

()_()
( ',' )
(")_(")

@
@@
@@@
@@@@
@@@@@
@@@@@@
@@@@@@@
@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@@
@@@@@@@@@
@@@@@@@@
@@@@@@@
@@@@@@
@@@@@
@@@@
@@@
@@
@

()_()
(*,*)
(")_(")

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Om du vill möta mig för ett enskilt samtal så går det bra.
Jag har tystnadsplikt / tystnadsrätt.

Tack för att du tog dig tid att läsa igenom detta.
Och kom ihåg att:
Gud älskar dig som du är
Inte sån du borde vara
För sån är inte Du
Och inte jag
Och inte ärkebiskopen
Och inte Påven.
Klubben för perfekta människor är fulltalig.
Där platsar inte Du
Och inte jag
Och inte ärkebiskopen
Och inte Påven.
Där platsar endast en;
Hans namn är Jesus Kristus
Han var en sann människa som du och jag
Men han var även sann Gud
Och det är inte du och jag.
Däremot finns Gudagnistan / det Gudomliga i allt levande
inklusive lilla jag och du.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Jag tror att Gud var på sitt bästa humör den dag du formades i din moders liv. Var glad och stolt över att Gud har skapat dig till den du är.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Faderns omsorg,
Sonens kärlek
och den helige Andes tillgivenhet
omslute dig och de dina under dagens timmar,
när natten kommer och när morgonen gryr.
Amen

"Regnbågsprästen", Örebro

P S Två av mina favoritböner:

Gud visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

*******************************************************
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
*******************************************************

()_()
( ',' )
(")_(")

Mitt favoritland:

--------------------------------------------------
---------------------------@--@@@@----------
--------------------------@@@@@@@---------
-----------------------@@@@@@@@@----------
---------------------@@@@@@@@@@-------------
----------------------@@@@@@@@@@---------
--------------------@@@@@@@@@@@------
-------------------@@@@@@@@@@@@---
-----------------@@@@@@@@@@@@-------
-----------------@@@@@@@@@@------------
----------------@@@@@@@@@@--------------
---------------@@@@@@@@@@@------------
---------------@@@@@@@@@@@------------
--------------@@@@@@@@@@@---------
---------@@@@@@@@@@@@-----------
--------@@@@@@@@@@@------------
--------@@@@@@@@@@------------
--------@@@@@@@@@-------------
--------@@@@@@@@@-------------
----------@@@@@@@----------------
--------@@@@@@@@---------------
---------@@@@@@@@------------
--------@@@@@@@@@@----------
-------@@@@@@@@@@@@-------
-----@@@@@@@@@@@@----------
---@@@----@@@@@@@----------
---@@---@@@-@@@@-------------
----@@@@@-@@@@-----@--------
-----@@@@-@@@@------@@------
-----@@@@@@@@--@--@@-------
-------@@@@@@@-@----@---------
---------@@@@@@-@--------------
-------@@@@@@--------------------
--------@@@------------------------
--------@@@-------------------------
------------------------------------

Här vill jag leva och här vill jag dö.
Jag har rest mycket runt i världen och just därför älskar jag Sverige. Vi är inte bättre än andra men vi har det bättre. Jag vill aktivt arbeta för att mina barnbarn ska ha det ännu mycket bättre samtidigt som jag vill arbeta för global solidaritet.

()_()
(*,*)
(")_(")

PP S : Du som vill läsa mer om hur jag tänker och vem jag är kan läsa följande utdrag ur en tidningsintervju där den första frågan var;

Vem är du och vad har du gjort som är värt att nämna?

- Jag är en vacker, genomklok, lagom tjock man i mina bästa år. Den presentationen av Karlsson på taket passar bra in på mig - tycker min mamma (och hon borde veta). Jag är född 1952 på Söder i Stockholm och uppvuxen i Bandithagen - så kallades det när jag växte upp. Det blev nog bättre när jag flyttade därifrån. Endast döda fiskar flyter med strömmen så 1968 när mina klasskamrater antingen gick under i drogmissbruk eller klädde sig i palestinaschal så flyttade jag in på officersaspirantförläggningen på I 3 i Örebro och blev militärmusiker. Jag blev Örebro och musiken trogen i cirka 25 år då jag förverkligade mitt andra stora intresse i livet, jag läste in en teol kand och började att jobba som fängelsepräst. Jag läste även in en fil mag i Örebro vid sidan av musikjobbet och är nu uppe i cirka 470 högskolepoäng. Jag har lätt för att tala men också att lyssna. Jag är en mycket nyfiken människa som älskar att samtala med andra människor. Det bästa jag vet - och det jag uppfattar som huvuduppdraget för en präst - det är att få medmänniskor att inse att Gud älskar dig sådan du är - inte sån du borde vara (för sån är varken du eller jag). Jag har skrivit en bok och en opera - men lovat att aldrig göra om det senare ... (en ny bok ligger dock "nästan färdig" i min dator).

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

- Vad betyder religionen för dig?
- Min Gudsrelation betyder mycket inklusive förbättrade och förhoppningsvis till och med anständiga relationer till människor, djur och natur, det vill säga de övriga delar av Guds skapelse som jag har att relatera till. Gud är större än religion/ religioner/ religiösa uppfattningar om och av Gud. Våra, ofta antropomorfa, gudsbilder säger nog mer om oss än vad de säger om Gud. Religion kan vara mänskligheten till hjälp, styrka och välsignelse men kan också användas destruktivt till exempel som åtskiljande etnisk markör i konflikter typ Israel-Palestina och Nordirland. Men vad man bråkar om där är inte religiösa frågor utan makt, pengar och naturresurser. Religion är som eld; om vi använder oss av det konstruktivt är det något gott - den kan ge oss värme, ljus och energi. Om den släpps löst destruktivt så bränner den upp, förstör och fördärvar.

¸.,¸,¸.,¸
(o´, ,`o)
.( (Y) ),
(:)`.,´(:)

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

- Har du alltid varit troende?
- Nej, men ändå lite ja. Jag är inte "inväxt" i något speciellt religiöst sammanhang. Jag är döpt och konfirmerad i svenska kyrkan som de flesta av oss. Jag gick i Frälsningsarméns söndagsskola och lärde mig även att spela musik där. Min tro och Gudsrelation har varit som att lägga ett pussel; den ena biten fogas till den andra och efter ett tag kan man skönja konturer av något ... Pusslet är inte färdigt och blir det inte heller i den här tillvaron - tack och lov! I min "teologiska världsbild" så föds varje barn som föds till vår jord samtidigt rakt in Guds kärleksfulla famn. Barnet tillhör Gud och jag tror även att spädbarnet har en fungerande kommunikation med Gud - särskilt innan barnet har utvecklat ett verbalt språk. Därefter kan socialiceringsprocessen medföra att kommunikationen bryts; det kan komma som en "dimma" mellan människan och Gud. I något läge, paradoxalt nog ofta i en kris, så kan dimman lätta och människan förstår att Gud har hela tiden funnits där och människan har hela tiden varit älskad av Gud. Den upplevelsen kan kallas "att komma till tro" eller "frälsning".

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Om någon frågar mig när och var jag blev frälst så svarar jag
"År 33 på Golgata".

Jag säger inte gärna att jag är frälst,
jag säger hellre att jag dör och uppstår med Kristus varje dag.

Om någon säger till mig
"Jag har så svårt att tro" så blir ofta mitt svar
"OK. Men jag tror i alla fall att Gud tror på dig!"

.......*''*. .*''*.......
......*.....*.....*......
.........*......*.........
.............*.............

Grovt förenklat så finns det två olika teologiska utgångspunkter:
1. Det viktiga är vad Gud gör / har gjort för dig & mig.
2. Det viktiga är vad du och jag gör i förhållande till Gud.

För mig är nr ett viktigare än nr två.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

- Har du någonsin tvivlat på Guds existens?
- Javisst.
Tvivlet är förutsättningen för tro.
Utan tvivel behövde vi inte tro.
Vi skulle ju veta.
Jag har ännu inte mött någon som sagt: "Jag vet på Gud".
Det är semantiskt inkorrekt +
Vi får nöja oss med att tro.
Den människa som aldrig har tvivlat har heller aldrig trott.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

- Vad tror du händer efter döden?
- Jag tror som Sokrates att "döden kan icke vara något ont för en god människa, ty antingen är det ett utslocknande av liv, det vill säga som en lång sömn utan drömmar (alltså något gott), eller så är det själens/andens flytt från denna tillvaro till en bättre". Jag tror på det senare. Jag vet att jag inte är rädd för döden - efter bland annat en flygplanskrasch i New Orleans. Däremot kan jag vara rädd för döendet. Vad som händer och hur det ser ut i nästa tillvaro vet vi inget om. Ingen har kommit tillbaka och berättat. Jag hoppas och tror dock att vi ska möta de av våra nära och kära som gått före och även känna igen varandra. Jag hoppas också innerligt att den tillvaron är så generöst inrättad att även min lilla svartvita katt och min Rottweilertik Elin får plats.

.......*''*. .*''*.......
......*.....*.....*......
.........*......*.........
.............*.............

- Vad har du för åsikter om homosexualitet?
- Problemet i vår värld är inte att människor älskar varandra. Den ömsesidiga kärleken är en gåva från Gud. Jag vill som en kyrkans representant från djupet av mitt hjärta be Gay-folket om ursäkt för det lidande ni kan ha drabbats av i kyrkor och samfund. Jag upprepar mitt mantra; "Gud älskar dig som du är"!
Den sämsta hållning jag känner till är;
"det är OK att du är homosexuell - bara du inte utövar din sexuella läggning".
Det är som att säga; Det är OK att du är en fågel -bara du inte flyger.
Att säga till en homosexuell människa "det vore bättre om du var heterosexuell" är som att säga till en svart människa "det vore bättre om du var vit".
Min erfarenhet är att vissa människor som är rädda för sin egen homosexualitet kan utveckla en stark homofobi.

- Vilken är din åsikt i abortfrågan?
- Först av allt bör vi reda ut vad abort är och vilken typ av abort vi talar om. Begreppet abort kommer från latinets abórtus av abórior "gå ned", "komma eller födas för tidigt" och innebär att en graviditet avbryts före den tjugoåttonde graviditetsveckans slut och att fostret är dött vid framfödandet. Man skiljer mellan spontant missfall (abortus spontanus) och framkallad abort (abortus provocatus). Vad jag tror att du frågar efter är framkallad abort. När jag framöver talar om abort så syftar jag på framkallad abort. - Före 1938 var alla aborter illegala i Sverige. Vår nuvarande abortlag kom 1974. Legal abort ska utföras av läkare på sjukhus. Fram till utgången av artonde graviditetsveckan är det kvinnan själv och endast hon som bestämmer om hon ska ha legal abort. - Att enkelt säga att abort är OK eller abort är fel det kan eller vill jag inte. Om jag möter en kvinna eller ett par som funderar på abort så sätter jag gärna av åtskilliga timmar för att reflektera över olika aspekter. Det är mycket vanligt med stark ångest efter en abort. Vad kvinnan eller paret till slut bestämmer sig för varierar säkert från det ena fallet till det andra. När de väl bestämt sig kan jag stötta dem oavsett vad som är deras beslut.

Här följer några av Cay-Lennarts tankar kring abort:
- Varje människa har mänskliga rättigheter. En mänsklig rättighet är rätten till sitt eget liv (detta gäller även den gravida kvinnan). - Men när blir människan människa? Sker det i befruktningsögonblicket då det endast existerar organismer (ägg och sädesceller) eller i graviditetens början (då en människa håller på att utvecklas) eller sker det i samband med att fostret utvecklar ett medvetande eller ... ?
- När är det rimligt att utföra en legal abort? Nuvarande lagstiftning tillåter abort till och med graviditetsvecka 22. Senare års medicinska utveckling har medfört att barn som föds i graviditetsvecka 24 kan räddas till livet. Snart kanske vi får uppleva att på en sjukhusavdelning utförs abort av ett 22 veckors foster medan det på en annan avdelning pågår en febril läkarkamp för att rädda ett barn fött i den tjugoandra veckan, onekligen en absurd situation. Ska vi juridiskt begränsa abortmöjligheterna till vecka tolv eller ... ?
- Den principfaste abortmotståndaren måste fundera igenom följande tänkbara orsaker till abort: Om modern riskerar att dö eller allvarligt skadas, kan det då vara rätt? Om modern utsatts för våldtäkt och i samband med den blivit gravid, kan det då vara rätt? Dessutom måste den principfaste abortmotståndaren förstå att aborter alltid har utförts och alltid kommer att utföras. Antingen gör vi det legalt under acceptabla förhållanden eller så går vi tillbaka till strumpstickor och heta bad där modern kanske assisteras av en "änglamakerska".
- Vi har nu tillgång till fosterdiagnostik. Vi kan tidigt veta mycket om det kommande barnet. Fosterdiagnostiken kommer säkert att utvecklas oerhört fort. Detta leder till många frågor. Vilken kunskap kan berättiga ett abortbeslut?:

• Att barnet är så pass psykiskt eller fysiskt skadat att barnets lidande antas bli orimligt.
• Var går gränsen för när ett handikapp kan vara ett rimligt argument? Går det vid att blivande lilla Emma eller Kalle blir färgblind, allergiker, blind, döv, lam, rullstolsbunden, schizofren, gravt hjärnskadad eller...?
• Barnets kön. Vi vet att mängder av småflickor dödas i t ex Kina. Vore det bättre att erbjuda fosterdiagnostik och abort? Är det i vår kultur rimligt att kvinnan väljer abort på grund av kön? Om det inte är rimligt men kunskapen ändå finns så kan ju kvinnan ljuga. Hon kan säga att hon vill ha abort på grund av sina sociala omständigheter medan den egentliga orsaken är barnets kön. Ska vi lagstifta om att sådan kunskap får delges modern först i vecka 25, eller ...?

• Kan någon form av avvikelse eller egenskap motivera abort? Till exempel brunögdhet, vänsterhänthet, homosexualitet, eller att barnet ligger i riskzonen för: alkoholism, narkomani, kriminalitet, pedofili eller ... ?

 

¸.,¸,¸.,¸
(o´, ,`o)
.( (Y) ),
(:)`.,´(:)

- Vilken plats i samhället fyller kyrkan i dag respektive i morgon?
- Mitt svar kanske är ett önsketänkande eller en vision:
Kyrkan bör idag och i morgon vara som en grön oas i öknen för pressade människor - en mötesplats där du får vara den du är och möta kyrkans medarbetare och besökare och medlemmar som vi är. I det mötet ska vi både kunna gråta och skratta tillsammans.

- Kyrkan är nog särskilt viktig när tragedin slår till, din egen eller någon stor gemensam som Estonia, Malexander, branden i Göteborg eller mordet på Anna Lind. Kyrkan är en plats där det är tillåtet att sörja och gråta.

- Kyrkan bör vara en plats där du får formulera såväl dina tvivel som din tro och där du i din egen takt får utveckla din gudsbild och Gudsrelation.

- Kyrkan bör vara som ett växthus där du får utvecklas och tanka energi för att sedan gå ut i uppdraget som Guds medarbetare och Kristi lärjunge vilket innebär att dina händer är Guds händer i världen - att dina fötter är Guds fötter i världen - att din röst är Guds röst i världen och att ditt hjärta är Guds hjärta i världen.

- Kyrkan tror även på ett liv före döden så därför riktas vårt uppdrag här och nu mot hela skapelsen; människor, djur och natur. En mycket viktig grupp att finnas till hands för och att vara röst för är våra svaga, utsatta och marginaliserade medmänniskor.

- Kyrkan ska ta aktiv del i samhällsdebatten och sträva efter att förverkliga ett samhälle som präglas av solidaritet, broderskap, tolerans, jämlikhet och global rättvisa - ett samhälle där alla får plats.

- Kyrkan ska vara ett ljus i mörkret. Allt för många nutidsmänniskor försöker köpa sig lyckliga - när de upptäckt att det inte gick så bra så är de välkomna att söka Guds frid och fred i mötet med den Gud som älskar dig som du är - inte som du borde vara. För sån är varken du eller jag.

Z
z
Z
(")_(")_.-""-.,
´ - - ´; -._ , ´)_
(0_, )´ __) ´-._)

*******************************************************
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨
*******************************************************

()_()
( ',' )
(")_(")

1. Gud, Du som är hela livets Gud.
Jag kommer i bön till Dig med min sorg och min glädje, min hopplöshet och mitt framtidshopp, mina tvivel och min tro.
Hjälp mig att acceptera att Du som är stor nog för mina behov inte är liten nog för mitt förstånd.
Hjälp mig att förstå att jag bara kan bli lycklig då jag har blicken riktad på något annat än min egen lycka. Hjälp mig att bli så stark att jag törs erkänna och bejaka min svaghet.

Inför Dig är vi alla lika, vi är alla beroende av din nåd.
Förlåt mig allt felaktigt jag gjort mot Dig och mot medmänniskor.
Hjälp mig att vilja och kunna förlåta dem som gjort fel mot mig.

Gud, Du har skapat mig till relation med Dig
och mitt hjärta är oroligt till dess det finner ro i Dig.
Gud, visa mig Din väg och lär mig att vandra på den.

Amen

Bön sammansatt av Cay Lennart till vännerna på Beatebergsanstalten.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

2. Du som ville mitt liv och har skapat mig efter Din vilja,
Allt i mig känner Du och omsluter med ömhet,
det svaga likaväl som det starka,
det sjuka likaväl som det friska.

Därför överlämnar jag mig åt Dig utan fruktan och förbehåll.
Fyll mig med ditt goda, så att jag blir till välsignelse.
Jag prisar Din vishet,
Du som tar till Dig det svaga och skadade
Och lägger Din skatt i bräckliga lerkärl. Amen

Må vägen komma dig till mötes.
Må vinden alltid ge dig stöd.
Må solen skina varmt i ditt ansikte
och regnet falla mjukt på dina ängar.
Tills vi möts igen; må Gud bevara dig i sin heliga hand.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Jag tror att Gud var på sitt bästa humör den dag du formades i din moders liv.
Var glad och stolt över att Gud har skapat dig till den du är.

«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»º©º«..»

Ett exempel på kommunikation i qx:

14.05 2008-12-07 skrev xxxxxxx:
Hej regnbågsprästen

Jag har en liten anorlunda fråga
(eller den kanske inte är ny för dig)

Min far är döende i lungcanser
Vi är fyra syskon
men så vitt jag har förstått så vet inte två av dem något om pappas tillstånd
Den bror som vet, (förutom mig då) vill ej att jag ska berätta för dem, ej heller mamma (de är skilda sen många år tillbaka). De två som inte vet har ingen kontakt med pappa. Jag tycker likväl att det är deras rättighet att få vetskap om pappas tillstånd. Jag vill ej fråga pappa om det är ok. Tyvärr är vår släkt/familj full av intrigier o inre/tysta strider o konflikter. Igår hälsade jag på honom o då fick jag iaf indikation på att han vill försonas.

Mitt samvete säger att jag ska tala om det för dem
men jag vet att jag kommer att få skit av den
ena brodern +mamma om jag gör det
Å andra sidan har jag alltid varit svarta fåret i familjen just därför att jag varit emot dessa s.k. "familjehemligheter" o hemlighetsmakerier. Jag har varit "kärringen mot strömmen" s.a.s, så man är van
Hur tycker du att jag bör agera?

____________

17.15 2008-12-08 skrev Regnbågsprästen:
Oj vilken besvärlig knipa du sitter i samtidigt som du våndas över din pappas tillstånd.
Detta med familjehemligheter är lika fruktansvärt som vanligt. Vi är så måna om att visa upp en polerad fasad mot omvärlden samtidigt som vi förstår att omvärlden gör likadant mot oss. Vem tror vi att vi lurar? Oss själva eller omgivningen eller båda eller ... ???

Jag tycker att du ska följa ditt eget samvete.
Lycka till.

____________

Tack regnbågsprästen för ditt svar
Ja, tyvärr är det så
Utsidan (o den fina fasaden) döljer många gånger insidan
o tyvärr tror jag att man allt som oftast lurar både sig själv och en andra.
Jag har berättat
Båda två var tacksamma över att jag ringde och meddelade
O som jag trodde så ogillades det av mamma o den bror som redan visste, men jag får ta det
jag har följt mitt samvete
Jag lyckades till slut o få mamma att förstå trots allt iaf då jag sa att risken var stor att de hade fått reda på omväg inom snar framtid. Även om de inte vill ha kontakt med far ens nu, så ska de inte behöva höra det på omvägar

____________

10.08 2008-12-18 skrev Regnbågsprästen:
Vad starkt av dig!
Om vi inte följer vårt eget samvete - vad följer vi då?
Och hur ser den värld ut där människor inte följer sitt samvete?
Vill vi leva i en sån värld?

____________

Tack så mycket
Jag har nog alltid varit van vid att gå min egen väg
men på så sätt blir man också "familjens svarta får"
Det ogillas att någon rör runt i grytan ju

Ja, det är väl det rättesnöret vi har
Jag vet av egen erfarenhet att det kan bli tokigt o hur fel som helst om man går emot den här inre magkänslan

____________

Om vi går mot vårt samvete finns risken att vi förstör det. Någon beskrev för mig en gång samvetet "som en triangel med skarpa kanter och varje gång jag trotsar mitt samvete så snurrar triangeln i mitt inre och det gör ont. Men om jag tillräckligt många gånger trotsar mitt samvete så slipas kanterna på triangeln av och till slut finns i mitt inre endast en rund skiva som visserligen snurrar när jag gör fel men som inte känns (alltså ger mig signalen att det här skulle du inte ha gjort)".

Må vägen komma dig till mötes.
Må vinden alltid ge dig stöd.
Må solen skina varmt i ditt ansikte
och regnet falla mjukt på dina ängar.
Tills vi möts igen; må Gud bevara dig i sin heliga hand.

*****************************************************************************************

SÅ HÄR SÄGER VI
men
HUR ÄR DET?

Skillnader mellan lära och liv i Frälsningsarmén

Vore det möjligt för Jesus att bli frälsningssoldat 1999?

*******************************************************************************************

På begäran publicerar jag härmed min teol kand uppsats skriven 1998, examinerad och godkänd vid THS Teologiska Högskolan i Stockholm 1999.

Ca hälften av texten i original är fotnoter och dessa går ej av tekniska skäl att publicera här.

Du som vill läsa uppsatsen med fotnoter hänvisas till biblioteket på THS där uppsatsen finns i pappersversion.

(Jag lyckas i alla fall inte få med fotnoterna. Jag får inte heller till detta med snygga spalter.)

Cay Lennart
caylennart@hotmail.com

*******************************************************************************************

"Stäng inte in den kosmiske Kristus i kyrkor, fromhet och lärosatser, som inte längre nuddar vid den jord som är hans!"

Detta citat av min lärare vid THS Harry Månsus har inspirerat mig till att skriva denna uppsats om skillnader mellan lära och liv i Frälsningsarmén, min egen teologiska ursprungskontext. Jag går ett steg längre än Månsus och ställer frågan om vi med våra kyrkor, lärosatser och vår fromhet riskerar att utestänga den kosmiske Kristus från verksamhet som bär hans namn.

Jag gör ett 20-tal djupintervjuer med människor i och utanför Frälsningsarmén (FA) för att `ta temperaturen´ på rörelsen. De flesta människor förknippar FA enbart med dem "som gör så mycket gott för så många som behöver det". Ytterst få har kunskap om hur FA formulerar sin tro och etik.

Poeten och FA-kaptenen Majken Johansson funderade på följande sätt 1972:

"Käre gode Gud, du ser att de inte räknar med dej fastän du räknar med dem. Jag undrar varför de inte kommer till våra gudstjänster och möten. Hur mycket beror på en ärlig och uppriktig ovilja att nalkas dej själv, och hur mycket beror på att vi bekännande kristna har förvandlat evangeliet till en snårskog av förbud och förfasningar? ..."

Min förhoppning är att denna uppsats (och den bok jag har för avsikt att skriva med utgångspunkt från denna uppsats) ska leda till dialoger, samtal och diskussioner om viktiga och livsavgörande frågor för Frälsningsarmén och våra andra f d väckelserörelser som i likhet med övriga folkrörelser har tappat folket och förlorat rörelsen. Jag påstår att väckelserörelsen FA idag befinner sig i en djup kris. Denna kris berör det mesta inklusive lärosatser / dogmer, etik och gudstjänstformer. Docent Bengt Kristensson Uggla fångar in den senare krisen i följande citat från boken "När kartan inte stämmer":

"De flesta av mina gamla kyrkliga vänner har slutat att gå i kyrkan, utan att för den skull vara bekännande ateister. Och för oss som fortsätter ter sig gudstjänsterna ibland som långdragna upplevelser av genomlevd nihilism. Ibland tycker man nästan att ingenting av det som sägs behöver sägas... Vad göra?
Den reellt existerande kristendomens försök att handskas med denna situation präglas nästan alltid av en lika tydlig som farlig tendens till nostalgi. Lösningarna söker man genom att vända sig mot ett romantiskt förflutet och gå baklänges in i framtiden. Visionerna av framtiden ter sig endast som upprepningar av ett historiskt förflutet, som romantiserats till oigenkännlighet. Teologin förvandlas till nostalgi och kyrkans liv förfaller till en pinsam trivialisering som knappast ens duger som underhållning."

Ledstjärnan för min analys är ännu ett citat av docent Bengt Kristensson Uggla:
"Man måste kritisera och hålla igång en levande debatt kring det som man vill bevara och stödja. Att tysta ned sin kritik leder lätt till att man i längden förråder det man vill skydda."

Tack till min handledare teol dr Sven Halvardsson och ämnesansvarig teol dr Göran Gunner.
Tack till Dawid Enkullen, Åke Hammarberg, Kapten Ruth Hansen m fl vänner i FA.

Cay Lennart Larsson
Fil kand & teol stud

1. INLEDNING

Det enda som är konstant är förändringen. Detta gamla kinesiska ordspråk är i vår tid mer aktuellt än någonsin förr. Vi lever i en höghastighetskultur. Förändring är ett nutida axiom; oerhört mycket förändras oerhört fort. Bengt Kristensson Uggla talar i sin bok När kartan inte stämmer om att vi idag befinner oss i en orienteringskris, att världen har blivit så mycket svårare att förstå ... Det finns forskare som har försökt hitta en mittlinje i mänsklighetens historia, d v s att genom ett tankeexperiment klyva historien i två lika delar så att lika mycket hamnar före som efter denna mittlinje. Vid det senaste försöket stannade man för årtalet 1970!

Författaren Douglas Rushkoff talar i sin bok Children of Chaos om tidens fragmentarisering. Han menar att informationssamhället har ersatts av det kaotiska samhället. Världen har blivit så komplex att den endast går att förstå som kaos; mediaindustrin löper amok, den globala ekonomin lever sitt eget liv och den tekniska utvecklingen går så fort att den ofta inte ens förstår sig själv.

Våra kyrkor och samfund finns mitt i det samhälle som inte alls liknar det samhälle vi levde i "igår". Sveriges frikyrkor i likhet med andra folkrörelser som såg sitt gryningsljus på 1800-talet upplever i vårt samtida kaos att vi har tappat folket och förlorat rörelsen. Så kan det i alla fall kännas.

När jag påstår att våra frikyrkor befinner sig i en identitetskris gör jag mig möjligtvis skyldig till en "underdrift". Är vi väckelserörelser eller är vi kyrkor? Vi söker metoder och språk som fungerar i vårt nya postmaterialistiska / postmoderna samhälle. Vi är ställda inför mängder av teologiska, sociologiska, psykologiska, metodologiska utmaningar och ifrågasättanden.

Jag begränsar mig i denna uppsats till att fokusera på hur väckelserörelsedelen av Frälsningsarmén (min teologiska ursprungskontext) formulerar etik och teologi i nådens år 1998. Jag intervjuar 18 medlemmar i Frälsningsarmén för att utröna den eventuella skillnaden mellan dess officiella utsagor och medlemmarnas praktiska liv.

Frälsningsarmén (hädanefter FA) i Sverige (och Lettland ) består egentligen av tre olika delar / "företag":
1. Affärsrörelsen FA Förlags AB med fastighetsförvaltning (FA ägde 1998 ca 250 fastigheter till ett värde av ca en miljard Sv kronor ), projektering, hyresärenden och dotterbolaget Handels AB med produktion och försäljning av bl a böcker, CD, kassetter, musik-instrument och noter. Second-hand-butikskedjan "Myrorna" är ett eget bolag och hade 1998 trettiosju butiker och ca 1000 anställda som arbetade vid 60 enheter med sortering av bl a de ca 7.000 ton kläder som kom in. Myrorna omsatte ca 150 miljoner Sv kronor 1998.
2. "Socialinstitutionen" FA med bl a 6 härbärgen, 10 behandlingshem, 9 "stödboenden", skyddad verkstad för handikappade och FA:s internationella eftersökningsbyrå . En stor del av denna välkända sida av FA finansieras med bidrag från kommun, landsting, stat och enskilda sponsorer. Som exempel på det senare kan nämnas finansmannen Roger Akelius som till julen 1998 skänkte tio miljoner kronor till FA i Göteborg vilket finansierar ett par av FA:s välkända soppkök.
3. Väckelserörelsen FA som årsskiftet 97/98 hade 186 kårer , 7350 soldater , 209 civilmedlemmar , 201 officerare i aktiv tjänst och 323 pensionerade officerare. Antalet betjänade var 23531 .

1.1 Syfte och hypotes

Jag vill i denna uppsats studera FA:s officiella hållning i etiska och teologiska frågor och jämföra denna med verkligheten, d v s hur den enskilde FA-medlemmen uppfattar denna officiella hållning och vidare enligt vilka principer han / hon tror / lever i praktiken.

För att bli soldat i Frälsningsarmén undertecknar rekryten (den sökande) ett dokument, som kallas "Frälsningsarméns krigsartiklar".

Frälsningsarmén i Sverige gav med generalens bemyndigande 1996 ut ett etikdokument med titeln "Redogörelse för Frälsningsarméns inställning i en rad aktuella frågor". De frågor som behandlas är: Äktenskap och skilsmässa, Abort, Homosexualitet, Mellanfolkliga relationer och Dödshjälp.

Jag vill illustrera den sympati eller antipati som kan finnas (och ge exempel på i vad sådant grundas), hos sexton (16) FA-medlemmar i relation till FA:s krigsartiklar och etik-dokument. Jag gör identiska intervjuer med tre (3) "referenspersoner" som inte har anknytning till FA. Jag anser att dessa röster ger "krydda" åt uppsatsen. De kan se texterna i ett "utifrån-perspektiv". Dessutom gör jag intervjuer med två (2) icke-anonyma officiella företrädare för FA.

Utifrån dessa få intervjuer kan jag naturligtvis inte dra några långt gående slutsatser. Det enda jag vet efter denna undersökning är vad just dessa intervjupersoner gav uttryck för vid intervjutillfället. Min uppsats är ett försök att "ta temperaturen" på FA 1998.

Innan jag genomförde intervjuerna var min hypotes att såväl krigsartiklarna som etikdokumentets utsagor i vissa delar skulle upplevas som såväl otidsenliga som orimliga. Jag trodde även att undersökningen skulle visa att mina intervjupersoner anser att Frälsningsarmén i sitt försök att formulera en kristen etik och lärosatser för frälsningssoldater 1998 i vissa delar upplevs som konservativ, överambitiös och fundamentalistisk . En anledning till denna min förmodan är att en betydande / dramatisk förskjutning av värderingsklimatet skett / sker i västvärlden i vår tid. Denna förskjutning har sannolikt inte lämnat FA:s folk opåverkat.

1.2 Begreppsdefinitioner

1.2.1 Värderingar, värde, attityder och normer

En värdering kan sägas vara något starkare och djupare än en åsikt. Mina åsikter styrs av mina värderingar. En central värdering är införlivad med min personlighet och därför mycket svår att förändra. Mina värderingar är grunden för min moraliska / etiska livshållning. Vad denna är blir uppenbart den dag det brinner i mitt hyreshus: Kommer jag då att rädda min älskade katt eller min hatade granne ?

Vi kan inte leva / existera (normalt) utan att värdera. Vi samlar på oss intryck, summeringen av våra intryck blir en grund för vårt förhållningssätt. Det är mycket svårt att se summan av de byggstenar, som ligger till grund för våra värderingar, och därför är det också svårt att förändra dem.

Sociologen Erik Allardt säger att värden är egenskaper som utmärker objekt, materiella eller immateriella föremål och företeelser, medan värderingar är valtendenser hos människan. Vad vi anser ha värde är föremål för generella, beständiga valtendenser införlivade med personligheten. Våra värderingar påverkas t ex av vår livsmiljö, kunskaper och färdigheter som vi förfogar över, olika erfarenheter och influenser från föräldrar, vänner, arbete, föreningsliv, media etc.

Begreppet värderingar kan jämföras med attityder som enligt Allardt är tendenser att reagera positivt eller negativt på bestämda föremål, företeelser eller personer. De sociala värdena är mer omfattande än attityderna: de berör hela handlingskomplexet. Värdena är också mera beständiga över tid än attityderna. Värdena är införlivade med personligheten medan attityderna är ganska ytliga. Vi kan säga att en attityd föds ur våra värderingar.

Vi lever i en höghastighetskultur, där gårdagens värderingar kan tyckas härstamma från stenåldern. Vi levde nyligen i ett agrarsamhälle som präglades av enhet. Människans liv var sig mycket likt från födsel till död. Individens geografiska rörlighet och möjlighet till "nya intryck" var begränsade . Den nya generationen tog naturligt vid i sina föräldrars fotspår. Tryggheten var något eftersträvansvärt och naturligt; folkvisdomen uttryckte det i sentensen; Skomakare, förbli vid din läst. Vid sekelskiftet fick vi se industrisamhället växa fram, vi fick nya perspektiv / nya värderingar, på bl a försörjning, och nu befinner vi oss i ännu ett liknande paradigmskifte. Historien gör sina språng vilket Gunnar Adler-Carlsson har uttryckt på följande sätt:

"På nolltid har vi gått från en generationsintegrerad produktionsgemenskap till en generationssegregerad konsumtionsgemenskap" .

Vårt samhälles normer för t ex äktenskap och samlevnad skulle ha fått de flesta 1800-talsmänniskor att baxna. Samtidigt var t ex den viktorianska erans syn på samlevnad kanske endast en kort parentes i världshistorien. De gamla grekernas syn på sexualitet och samlevnad får säkert många av vår tids medelklassmänniskor att baxna. Våra värderingar som är grunden för vår etik / moral är resultatet av många generationers bearbetning, förändring och utveckling, samtidigt som de naturligtvis påverkas av vår nutida `värderingsförändrings-höghastighetskultur .

1.2.2 Etik och moral

Begreppet etik kommer från grekiskans ethikos som betyder "sedvana, seder" och aethos som handlar om en inre disposition, karaktärsdrag. Begreppet moral kommer från latinets mora´lis, `som rör sederna´. När vi använder dessa begrepp i vardagligt tal så menar vi i stort samma sak. Vi talar om något som har med våra seder att göra, vår uppfattning om rätt eller orätt. Etik är dessutom en filosofisk diciplin som behandlar vetenskapliga frågor om moral och sedelära. Studier av pågående värderingsförändringar pekar på en tilltagande permissiv (mer tillåtande) syn i moralfrågor.

Lennart Molin säger:
"Vi kan definiera moral som de medvetna beteenden vi visar och de handlingar vi utför mot vår omgivning, särskilt mot andra människor. ...
Etikens uppgift är att utarbeta ett innehåll för moralens förverkligande i form av regler, riktlinjer eller principer för hur vi skall uppträda mot andra. Den som arbetar med etik har i uppgift att tänka igenom moralen, hjälpa oss att förstå vad de viktiga moraliska frågorna handlar om och ge förslag på handlingar som är moraliskt riktiga."

I NE kan vi läsa:
"En individs eller grupps moral visar sig i vad de gör eller underlåter att göra, medan deras etik är deras reflexioner över det berättigade i vad de gör eller underlåter att göra."

1.3 Distinktion mellan moral och juridik

Vad är rätt och vad är fel? Mänskligheten har från civilisationens begynnelse funderat över dessa frågor. Alla civiliserade stater har ett juridiskt system. I Sverige finns SVERIGES RIKES LAG som talar om för oss vad vi inte får göra. Om vi gör något som vi inte får - och blir ertappade - så finns där föreskrivet vilket straff en domstol ska / kan / bör utdöma.

Juridiken bygger på regeletik eller pliktetik, där i viss mån rätt och framförallt fel är klart definierade. Vi kan utgå från att allt som inte är förbjudet / straffbart bör vara tillåtet. Moralen i vår samtid bygger i växande grad på situationsetik eller kontextualistisk etik. Upplysningens genombrott med därpå följande sekularisering har fört oss från regeletik till situationsetik / konsekvensetik. För att ta ett exempel: För 50 år sedan besvarades (av de flesta individer) frågan: -Varför stjäl du inte ...? med: -Det vore fel! Det vore mot reglerna! Idag kanske samma fråga besvaras med: -Jag kan ju bli upptäckt ...
Många människor anser att det i vårt moderna samhälle endast finns två kategorier människor: Ertappade brottslingar och ännu icke ertappade brottslingar. Om detta beror på tilltagande laglöshet, demoralisering eller oerhörd eskalering av regler, lagar och förbud vill jag av utrymmesskäl inte diskutera i denna uppsats.

Det föreligger en skarp distinktion mellan juridik och moral. Vissa av våra fiktiva hjältar är lagbrytare och just därför(!) moraliska hjältar, t ex Robin Hood och hans svenska travestering; Karl-Bertil Jonsson. Dessutom är det så att ytterst få av oss vanliga medborgare avhåller oss från t ex mord, våldtäkt och rån enbart av den orsaken att vi riskerar att straffas. Vi förstår att sådana handlingar är oacceptabla, vårt samvete säger ifrån. Däremot är vi nog till mans lagbrytare som trafikanter (t ex fortkörare) och deklaranter (skattefifflare).

1.4 Vad är gott - Vad är ont? Historisk bakgrund

Redan i den grekiske filosofen Platons verk "Staten" från 300-talet f Kr finns grundidéerna till de fyra s k kardinaldygderna: vishet, rättrådighet, tapperhet och måttfullhet. De kan ses som huvudrubriker över allt vuxet, moget, beprövat och moraliskt handlande. De fyra kardinaldygderna systematiserades på 1200-talet av dominikanen Tomas av Aquino, som även tillfogade de tre s k teologiska dygderna: tro, hopp och kärlek . Begreppet dygd kan semantiskt härledas från verbet duga. Det latinska begreppet är virtus vilket kan översättas med "det rätta sättet att handla". Begreppet urvattnades på 1800-talet och kom att förknippas med viktorianska fröknar. Genom historien har olika tänkare lagt till och dragit ifrån, när de skapat olika dygdkataloger. Vi kan t ex nämna de borgerliga dygderna flit, sparsamhet och hederlighet. Den franske filosofen André Comte-Sponville nämner i sin bok Liten avhandling om stora dygder hela 18 dygder, bl a generositet, medkänsla och renhet.

André Comte-Sponville säger bl a följande om dygd :

"Varje dygd är en höjdpunkt mellan två laster, en bergskam mellan två avgrunder: så till exempel är modet den mellan fegheten och dumdristigheten, värdigheten den mellan inställsamheten och egoismen och mildheten den mellan vreden och apatin. Men vem kan alltid leva på höjdpunkten? Att tänka på dygderna är att mäta upp det avstånd som skiljer oss från dem."

Föregående citat leder oss till dygdens motsats som ofta kallas last eller synd. Enligt skolastiken finns det sju huvudsynder, eller som de också kallas ibland; dödssynder. Dessa är: Superbia högmod, avaritia girighet, luxuria vällust, invidia avund, gula frosseri, ira vrede och acedia likgiltighet.
Några av er som läser min uppsats har säkert sett filmen Seven, vars handling på ett dramatiskt sätt fokuserar dessa sju dödssynder.

Begreppet dödssynd finns även i Bibeln (NT -81). I 1 Joh 5:16-17 läser vi: "Om någon ser sin broder begå en synd som inte är en dödssynd ... Varje orätt är en synd, men det finns synd som inte är dödssynd ."

1.4.1. Frikyrkans "syndkatalog"

Finns det en särskild "kristen etik"? Är det någon skillnad mellan "vanlig" moral och "kristen moral"? Förväntas jag som troende omfatta ett åsiktspaket kristen etik? Hur det än är med detta så präglades "gårdagens kyrka" av mycket bestämda uppfattningar om vad som var rätt och fel. Tillvaron var svart eller vit. Skrivna och oskrivna syndkataloger fanns. I frikyrkosammanhang uteslöt man medlemmar, som inte levde upp till det som förväntades / föreskrevs. Owe Kennerberg pekar i sin avhandling "Utanför eller Innanför" på att uteslutning från kyrkor i allmänhet berodde på brott mot moraliska regler, sällan på trosfrågor.

Idag är situationen inte så entydig. Värderingsförändringar är på gång inom våra kyrkor och samfund. Sven Halvardson ser en förändring på väg mot en "sekulär" värdeskala. Det finns t ex studier av attityder till alkohol hos frikyrkofolk . Dessa visar att inställningen till alkohol blivit mer tillåtande. Man kan uttrycka det som att det sakrala värderingsförändringståget går i precis samma riktning som det sekulära - dock inte lika fort, inte heller lika långt (just nu). Kyrkorna har aldrig gjort sig kända för att vara progressiva i välkomnandet av nya idéer, värderingar eller försanthållanden; kyrkan hävdade in i det längsta att jorden var platt.

Lennart Molin skriver i Frikyrklig Moral :
"... Moralen är nämligen i högsta grad föränderlig och utformas beroende av tid och plats. Den som levt ett tag och varit aktiv i en svensk frikyrkoförsamling under många år har erfarenheter av en annorlunda moral än den som för närvarande råder. Under en normal livstid hinner en människa numer vara med om omfattande omsvängningar i etiken och det sociala normsystemet, dvs hur bedömningarna om vad som är rätt och fel kan förändras. Detta gäller även en medlem i en frikyrklig församling. Det som var synd för 50 år sedan kan vara fullt acceptabelt idag. ...
Olikheterna i moralen är inte bara beroende av tidsfaktorn. Det är också känt, att det som är moraliskt acceptabelt på en plats, kan samtidigt vara förkastligt på en annan. Den livsstil, som godtas i Göteborg eller Stockholm, kan vara ifrågasatt i Aneby och på Hönö. På liknande sätt kan de etiska ideal och moraliska vägledningar, som predikas av en evangelist i Pingströrelsen, skilja sig radikalt från dem som rekommenderas av en ungdomsledare i Svenska Missions-förbundet."
Mina tankar går osökt till William Shakespeare som har sagt:
"Ej finns gott, ej finns ont, blott våra tankar gör det så."

För att illustrera Molin och Shakespeare kan vi ta ett exempel från den gamla frikyrkliga "syndkatalogen" : Att gå på bio - att se film. På 1940-talet var det otänkbart för en frikyrkomedlem att "gå på bio". Först på hösten 1952 (mitt födelseår!) tog Jönköpingsposten in bioannonser . Detta resulterade i kraftiga protester från Svenska Alliansmissionen, Jönköpings predikantförbund och t o m en reservation från tidningens egen dåvarande chefredaktör . Vid denna tid ville vissa kringresande missionärer illustrera sina föredrag med "ljusbilder" (diabilder). Efter långa diskussioner i missionshusen där föredragen skulle hållas godkändes visande av svart-vita icke-rörliga bilder. Rörliga bilder var icke att tänka på. En känd predikant avfärdade denna fråga med följande yttrande: "Film är film, sen gör det detsamma vad det är". Vi vet alla vad som därefter hände: TV:n gjorde sitt intrång och snart var det omöjligt att upprätthålla syndstämpeln på rörliga bilder. Idag skrattar vi åt tanken på att rörliga bilder kunde stämplas som "syndiga".
Jag kunde fortsätta med exemplen teater, dans, tävlingsidrott, kortspel, pingsttanternas tvång att bära hatt och ha knut i nacken. Det gjordes t o m försök att kategorisera vilka musikinstrument som kunde anses vara kyrkligt rumsrena. Saxofonen fick länge dras med en icke-rumsren-stämpel. Någon fyndig musiker invände dock att saxofonen torde vara ett av de mer fromma instrumenten eftersom den de facto böjt sig. Vilka av våra nuvarande syndstämplar kommer vi att skratta åt- eller gråta över - i morgon?

En fråga vi i likhet med Molin och Shakespeare måste ställa oss är: Finns det några absoluta sanningar / "eviga" värden vad beträffar moraliska föreställningar eller är vi därvidlag utelämnade till värdenihilism ?

1.5 The Silent Revolution

Statsvetaren Ronald Inglehart är en pionjär på studier av värderingsförändringar i vårt västerländska samhälle. I sin bok The silent revolution pekar han på att värderings-förändringarna i vårt postmoderna samhälle är av lika revolutionerande karaktär som de mest drastiska förändringar revolutionerna 1789 och1917 förde med sig. Förändringen är dock inte lika högljudd, den är att likna vid en "tyst revolution". De förändringar av värderingar och försanthållanden som sker utanför kyrkan berör och tränger sakta men långsamt även in kyrkorna.

Inglehart talar om politiska och ekonomiska samhällsförändringar i västvärlden. Han framhåller den ekonomiska och teknologiska välfärdsutvecklingen som fört med sig att allt fler får sina grundläggande behov tillfredsställda. Den nya tiden präglas av frånvaro av krigsupplevelser, förhöjd utbildningsnivå, ökad geografisk rörlighet och en massmedial explosion. Vi har idag en större medborgarkompetens än någonsin förr. Detta har fört med sig att nya värderingssystem utbildats. Detta har stora konsekvenser såväl på individnivå (gemenskap, jaguppskattning, självförverkligande) som samhällsnivå: Livsstilsfrågor är centrala och nya politiska frågor är viktiga medan politiska höger-vänster skalor förlorar relevans. Vi har en minskad tilltro till samhällets institutioner. Vi har gått från en elitorienterad / elitstyrd hållning till en elitutmanande hållning.

Ingleharts tankekedja är att den ekonomiska och tekniska samhällsutvecklingen har gått / går rasande fort. När våra basbehov är tillgodosedda, gör sig andra behov och värden påminda.

Inglehart hävdar i sin socialisationsteori att våra värderingar formas tidigt i livet och att de sedan i huvudsak är konstanta. Den som växt upp i ett samhälle där de fysiologiska behoven är primära förblir styrd av dessa behov resten av livet. Värderingsförskjutningar i samhället sker primärt genom att nya generationer ersätter äldre.

1.5.1 Materialistiska trygghetsvärderingar eller
postmaterialistiska frihetsvärderingar?

Ronald Inglehart beskriver i Den tysta revolutionen vår successiva, långsamma förändring från s k materialistiska värderingar till postmaterialistiska värderingar. Han menar att länder som haft god ekonomi under lång tid utvecklar postmaterialistiska värderingar. Äldre människor har mer materialistiska värderingar medan yngre har mer postmaterialistiska. Jag vill i nedanstående spalter tydliggöra vad som kan vara typiskt för dessa värderings-världar:

Materialistisk värdering Postmaterialistisk värdering
Att upprätthålla ordning Ge individerna frihet att välja
Att bekämpa inflationen Vackra städer, skön natur
Ekonomisk tillväxt Humanism - mänskliga tankar & idéer
Starkt försvar Individen ska ha mer att säga till om
Konservativ sexualmoral Liberal / tolerant sexualmoral
Äldre människor Yngre människor
Låg utbildningsnivå Hög utbildningsnivå
Knapp ekonomi under uppväxt God ekonomi under uppväxt
Auktoritär, rigid personlighetstyp Öppen personlighetstyp
Lag & ordning Personligt mänskligt samhälle
Instrumentella värden Terminella värden
Samhälleliga / kollektiva värden Privata / enskilda värden
Prioriterar medel Prioriterar mål
Auktoritära värden Liberala värden
Exempel: Exempel:
Enkelhet Njutning
Pietism Sekularism
Konformitet Oberoende
Lojalitet Sjävmedvetenhet

Ett försök till summering av dessa värderingar är:
Trygghet! Frihet!

Postmaterialisterna är protestbenägna, de har en kosmopolitisk inställning, stort engagemang i miljö- och fredsfrågor, ointresse av institutionaliserad religion - dock stort intresse för livsfrågor samt en radikal, tolerant, permissiv inställning i moral / sex / familje-frågor. De är i högre grad "situations / konsekvens-etiker" än "regeletiker". De kommer från en ny familjetyp där idealet inte längre är att barnen ska bli kopior av föräldrarna. Det är OK att nya socialisationsagenter som dagis, skola, gänget, internet, massmedia etc tillsammans med familjen formar individerna i detta samhälle.

Vid undersökningar av människors religiositet konstateras att Sverige är ett av Europas mest sekulariserade länder. Många undersökningsresultat talar för att vi går mot ett radikalt sekulärt samhälle. Svenskarna är dock mycket intresserade av livsfrågor medan förtroendet för kyrkan är lågt. I samhället finns ett lågt och minskande intresse för idébärande frivilligrörelser såsom våra traditionella politiska partier och frikyrkor. Våra idébärande folkrörelser tappar medlemmar i rasande fart, de gamla trogna medlemmarna dör och ytterst få ungdomar socialiseras in i rörelserna och ännu färre nya tillkommer "utifrån". En orsakshypotes är att de idébärande rörelserna har fastnat i de traditioner de växte fram ur.

Tendensen är att vi går mot ett samhälle som präglas av:

• Mer av individualism, frihetlighet, ekologisk syn, miljömedvetande, hälsomedvetande, tillåtande moral, betoning av den lilla och nära världen.
• Mindre av underordning, kollektivism, givna lojaliteter (t ex traditionell politisk höger-vänster-lojalitet), givna identiteter (t ex klassidentitet), "absolut" moral och kyrksamhet.

• Sekularisering - vilket är ett komplicerat begrepp. Vi kan beskriva det som religiös förändring / avsakralisering, från enhetlighet till mångfald, från religion som är "tagen för given" och delad med "alla andra", till religiositet man väljer, prövar och experimenterar med, religiositet influerad av tilltagande synkretism, från religion "mitt i livet" till en segmenterad aktivitet bland andra. Kristendomen är inte längre statens överideologi, vi har gått från en kyrklig monopolsituation till ett "smörgåsbord" av andlighet. Kyrkan står inte längre `mitt i byn´.

 

1.6 Metod

Jag vill (som jag redan tidigare nämnt) i denna uppsats studera FA:s officiella hållning i etiska och teologiska frågor och jämföra denna med verkligheten, d v s hur den enskilde FA- medlemmen uppfattar denna och vidare hur han / hon tror / lever i praktiken.

För att få svar på uppsatsens grundläggande fråga så väljer jag att arbeta enligt kvalitativ metod med ett mindre antal djupintervjuer, där intervjupersonerna bereds möjlighet att nyansera i sina livsberättelser / utveckla svaren, något som aldrig vore möjligt att göra i t ex en enkät.

Jag har under sommaren 1998 gjort intervjuer med:

• Elva (11) aktiva frälsningssoldater
• Tre (3) soldater / medlemmar som (vid intervjutillfället) inte är aktiva
• Två (2) ungdomar som funderar på att bli soldater
• En (1) som inte är medlem i Frälsningsarmén dock troende och aktiv i annan kyrklig verksamhet
• Två (2) "helt vanliga människor", d v s sådana som inte bekänner sig vara troende eller har engagemang i någon kyrka .

• Två (2) officiella företrädare för FA som i likhet med de tre jag nämnt senast är "referenspersoner".

 ...